
Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Hur skapar vi intresse för oss husbilsbesökare ute i kommunerna?
En artikel i Barometern den 16 oktober med rubriken De ska snacka om vad husbilsturisterna vill ha, som refererade till ett initiativ från Torsås kommun, som vill att turistnäringen i kommunen skall få bättre kunskaper om husbilsturisterna. Artikeln fick mig att börja fundera på vad vill vi egentligen ha, men framför allt vad vill kommunerna och besöksnäringen höra för att satsa på oss?
Ingen av frågeställningarna är enkla att besvara, till att börja med är vi ingen homogen grupp som husbilsägare, det enda som vi har gemensamt är att i våra bilar kan man bo, annars är det rätt spretigt vad gäller ålder, intressen, värderingar och förmåga. Samma sak med våra 290 kommuner i Sverige. För några få är besöksnäringen livsviktig för att kommunen skall leva, till exempel på Öland och vissa inlandskommuner i norra Sverige. För de flesta andra kommunerna är besöksnäringen något som fritidsnämnden i kommunen sköter, ofta utan större intresse från kommunledningen, det rör ju inte kommuninvånarna deras uppdragsgivare tänker man. Det är bland annat här vi har en uppgift att informera om att våra besök är betydelsefulla även för dessa kommuner, inte minst utanför den absoluta turistsäsongen, då det i princip bara är vi med husbilar som kommer på besök och handlar, tankar och övernattar hos deras företagare.
Tyvärr hör vi ofta negativa kommentarer om oss och vårt fritidsintresse både i tal och skrift. Kan vara från lokalbefolkningen som ser våra besök som intrång i deras närområde, sedan finns det folk i branschen som ser vårt fritidsintresse och vårt sätt att idka den, som en konkurrens till deras eget levebröd. Det är inte sällan att det påstås att vi helt enkelt är en ”köpsvag besökare” på orten som inte tillför något, utan tvärtom en belastning.
Vi har under åren sett inlägg från främst företrädare från campingbranschen med påståenden som inte är sanna, det trista är att de alltid får stå oemotsagda, vi har ingen som för vår talan där ute….
Ett exempel från Gotlands Tidning för några år sedan, i samband med att man diskuterade om Gotlands nya översiktsplan och behoven av ställplatser blev aktuellt. Då skrev en av Gotlands ledande branschföreträdare i tidningen, en lång insändare med rubriken Husbilarna är inte lönsamma med påståenden som;
- Gruppen är inte stor och absolut inte köpstark
- Ett rakt svar är att den gruppen inte är lönsam
- Besöksnäringens är viktig för orten och vi måste vara smarta med våra resurser och satsa på grupper som är lönsamma för orten och bra för vår närmiljö.
Nu var det här exemplet hämtat från Gotland, men skulle kunna vara från vilken del som helst i vårt avlånga land. Känner igen argumenten från min egen tid som aktiv inom svensk turism, men även under aktiva år inom turismen utomlands. Vill påstå att våra husbilar är illa sedda inte bara i Sverige utan även runt om i Europa. Tyvärr.
Visst rår vi själva för en hel del eftersom vissa av oss har ett provocerande uppförande, men de flesta av oss är i alla fall vanliga hedersamma människor. Visst finns det finns även en grupp som spenderar ett minimum ute i kommunerna vid sina besök, men jag vill påstå att de inte utgör en majoritet som ofta påstås. Se bara vilka ställplatser som har den högsta beläggningen och är mest efterfrågade på nätet och de olika bokningsajterna, ja inte är det de enklaste och billigaste, tvärtom.
Efter mina år som yrkesverksam i Sverige och utomlands inom turismen, vet jag vilka argument som politikerna lyssnar till på kommunal, regional som nationell nivå. Det har i princip bara varit en enda sak som intresserat, hur mycket pengar per dygn lämnar de olika turistgrupperna efter sig på orten?
Skall tilläggas, att åtminstone i Sverige och andra nordeuropeiska länder har även argument och ord, som hållbarhet och miljö börjat användas. Något som vi kan använda som argument för vårt intresse, för att trots att vi använder fossilt bränsle är vi i alla fall ett bättre miljöalternativ än det flesta andra semesterformerna.

Studie genomförd av Östfoldforskning 180 903. Studien som visar att vårt fritidsintresse i jämförelse med andra relevanta alternativ, är bland de bästa alternativen ur miljösynpunkt.

Gävles fina centrala ställplats.
Husbilsbesökaren är ingen olönsam besökare!
Nu har jag inga dagsfärska siffor, men det har gjorts undersökningar på hur mycket pengar som vi lämnar efter oss. I Sverige gjorde Turistrådet Västsverige för några år sedan en utredning som fick namnet, Husbilsdestination Sverige där de olika turistgrupperna jämfördes vad gäller, hur mycket pengar man spenderade per dag. Resultatet blev:
- Kommersiellt boende, hotell och vandrarhem 1.170 kr/person och dag
- Campinggäster 728 kr/person och dag
- Husbilresenärer 500 kr/person och dag
Om man tar bort kostnaden för hotellet och campingavgifterna, så är det inte så stor skillnad mellan gruppernas, vad gäller antalet kronor som spenderas ute i den lokala ekonomin.
Siffrorna skall nog skrivas upp 20–30% eftersom siffrorna från utredningen är från 2019.
Här borde någon stöta på HRF, SCR eller Tillväxtverket och påtala att det vore på sin plats att få en ny uppdaterad undersökning av den nya moderna formen av mobil fritid, där husbilen för varje år ökar sin marknadsandel.
I Danmark har man också gjort en undersökning på hur mycket pengar husbilsbesökarna lämnar efter sig på orten och här redovisas det landsvis:
- Svenskar 320 DEK/43€
- Tyskar 325 DEK/44€
- Normän 420 DEK/56€
- Holländarna 265 DEK/35€
Norrmännen sticker ut, det beror väl på att allt är dyrt hemma i Norge, så det shoppas en hel del. Vad gäller gästerna från Nederländerna överensstämmer det mycket väl med en undersökning jag läste i början av 80-talet. Redan då kunde man konstatera att den kundgrupp som lämnade minst pengar efter sig när man semestrade i Sverige, var turisterna som kom i NL-skyltade bilar med släpvagn, som på kvällen gjordes om till ”tält på släpvagn”. Det var tiden före husbilarnas ankomst.
Den spanska intresseorganisationen La P.A.C.A. redovisade tidigare i år att de spanska husbilsåkarna spenderade 60€ per fordon och dag, när de semestrade med husbilen hemma i Spanien, de utländska besökarna avsevärt mera utan att konkretisera beloppet.

Öland, sen eftermiddag i augusti
Vad kan vi göra för ökad förståelse och intresse för oss som värdefull besökare?
Först måste vi få kommunerna och besöksnäringen att förstå och inse att vi är en helt ny modern grupp besökare, med våra egna behov, krav och önskemål. De flesta av oss är inte samma sak som den traditionella camparen, utan något annat, något nytt.
Har funderat lite själv på kammaren, vad jag tror man skall ge för argument och vad vi kan föreslå som gör kommunen ännu mera attraktiv för oss som kommer med husbilar.
Ekonomisk analys: Utför en grundlig ekonomisk analys som visar hur husbilsägare bidrar till den lokala ekonomin. Detta kan inkludera uppgifter om utgifter för bränsle, mat, shopping och andra aktiviteter i kommunen. En information som sedan sprids effektivt. Här bör det vara ett brett samarbete med branschen, föreningar och klubbar för ta fram informationen och sedan distribuera den.
Miljöhänsyn: Fokusera på miljövänliga aspekter av husbilslivet, som användning av solpaneler och avloppsavfallshantering, för att visa hur husbilsägare är en hållbar besökare.
Genom att påvisa på de ekonomiska och hållbara fördelarna med att välkomna husbilarna kan kommunerna bli mer benägna att satsa på denna grupp besökare.
Code of Condukt. Vår uppförandekod, som jag tyvärr tror vi är ensamma om att ha. En sådan generell borde finnas som alla accepterar, tar till sig och vi skulle undvika onödiga konfrontationer med lokalsamhället, som är olyckligt för båda parter. Hur får vi en bättre spridning på den?
Offentliga evenemang: Delta i lokala evenemang och marknader för att visa upp husbilsfamiljers positiva inverkan på det lokala samhället.
Utveckla infrastruktur: Genom vår erfarenhet vara behjälplig och föreslå anläggningar, infrastruktur som riktar sig specifikt till husbilsägare, som parkerings-/ställplatser och avfallsstationer.
Undersökning och feedback: Samla in feedback från husbilsägare om deras upplevelse i kommunen och använd den informationen för att förbättra tjänster och anläggningar.
Kommunikation och transparens: Håll öppen kommunikation med kommunmyndigheter för att besvara deras frågor och bekymmer.

Svärmor, en erfaren fricampare, började redan på 60-talet. Foto, Ulf Stridsberg.
Här är några specifika saker vi kan föreslå som en kommun kan göra för att göra sig attraktivare som husbilsdestination.
Skapa en husbilsstrategi. Ett dokument som beskriver kommunens mål och strategier för att främja husbilsturismen. Strategin kan innehålla, till exempel information om parkeringar, övernattningsalternativ och serviceinrättningar relevant för de som kommer med husbil.
Parkeringsplatser, ställplatser för husbilar. Troligen den viktigaste punkten för oss och den viktigaste för kommunen för att anses ”husbilsvänlig”. Dessa parkeringsplatser skall vara ordentligt skyltade att det är platser reserverade för just husbilar. Trevligt när det finns skyltar redan vid ankomsten till kommungränsen, kommunens infotavla som informerar om ställplatser/parkeringar för husbilar.
Serviceanläggningar. Detta kan inkludera saker som toaletter, duschar, tömning och möjligheterna att fylla på vatten.
Samarbete: Regionalt samarbete med andra kommuner, för att göra ett större område intressant och dela på kostnaderna, för att marknadsföra de unika platser och aktiviteter som är tillgängliga för husbilsägare i området.
Marknadsföra kommunen. Riktad marknadsföring med information relevant för oss, på en webbplats och genom pressmeddelanden
Då återstår bara det viktigaste, att gå från ord till handling. Vem tar initiativet bland intresseorganisationerna som finns inom mobil fritid? Tangerade ämnet även i artikeln jag skrev i måndags; https://forum.ihusbil.se/threads/vem-står-upp-för-oss-åker-runt-i-husbilar.4072/
Intressant att få höra dina synpunkter.
Tommy
Senast ändrad: