Då var det dags för buteljering och kolsyra-tillverkning.
Vi kör förenklad variant på champagnemetoden, alltså efterjäsning direkt på flaskan.
Häverten har vi talat om tidigare, nu finns den med på bild.
Pump-hävert eller Auto siphon kallas denna modell.
Flödet startas med samma rörelse som en cykelpump, fiffigt.
I andra änden av slangen sitter nästa fiffighet, flask-fyllaren.
Den har en liten kägla som öppnar/stänger flödet precis när du vill.
Så när du lyfter upp fyllaren från flaskans botten stannar flödet, magiskt!
Enklaste kolsyrningen, jag vet, är att stoppa ner en Mocka/Mini-sockerbit i flaskan.
Kriterierna är: Rätt sockermängd, samt kunna passera genom flaskans halsöppning.
Den dosen, 2,1g, är perfekt för en 33 cl flaska. Manualen säger 6-8 g/liter.
Sen trycker vi dit kron-kapsylen med lämpligt hjälpmedel.
Sockret väcker liv i de få jästceller som har överlevt, men svimmat av svält.
De börjar äta och dela upp sig igen, framför allt gör de ny CO2 tills sockerbiten är slut.
Men bara om de förvaras i rätt temperatur, vanligen 15-25°C, precis som vid huvudjäsningen.
Kallare blir renare och långsammare, varmare blir snabbare men lite mera bismaker, ditt val.
Ånyo dags för en fiffighet som talar om när Jäst-arbetarna verkligen har ätit färdigt.
Skapa en refrens-butelj av en PET-flaska, självklart samma storlek 33 cl.
Fyll på och sockra precis som på glasflaskorna.
Men innan du drar åt skruvkorken så kläm ihop PET-flaskan något,
en lagom tydlig inåtgående bula/urgröpning ska det bli när korken är åtdragen.
När refrens-buteljen är lika knallhård som en ny köpe-flaska,
då är det kolsyrat nog för provsmakning.
Serveringstips, särskilt vid de första flaskorna, kyl ordentligt först,
då minskar trycket och fontänrisken minskas.
Tål även ett par minusgrader. Men inte djupfrysning!
Dekantera flaskan i en och samma rörelse till nytt glas/behållare.
Avbryter du efter halva flaskan bildas en bakvirvel som frigör jästen
som nyss satt fast på bottnen, och vem vill då ha det glaset premiär-cider?