Japaner, japaner, jap…. Nej nu är det tyskar, tyskar och ännu flera tyskar

Kommer osökt att tänka på Sven Jerrings odödliga kommentar när han refererade OS-matchen mellan Sverige och Japan i Berlin 1936, som Japan mycket överraskande vann med 3-2. Då var det, "Japaner, japaner, försvarande japaner, från sig vilt slående japaner. Japaner som hoppar, japaner som kastar sig, japaner som fläker sig, japaner som gör allt för att rädda segern åt Nippon".

Efter att ha varit ute med husbilen i två helger på raken så travesterar jag Jerrings klassiska kommentar med, ”tyskar, tyskar och åter tyskar med sina husbilar ute på de norrländska vägarna”.

Lördagen den 11 juni bilade vi från Höga kusten ner till Söderhamn och jag skrev i tråden; https://forum.ihusbil.se/threads/några-iakttagelser-under-en-tur-upp-till-höga-kusten.2135/
”- Herrejisses så mycket husbilar det är ute på vägarna!
- Relativt få svenska bilar, helt ovetenskapligt skulle vi säga efter att kört Höga Kusten - Söderhamn idag, att 60% var tyska husbilar 30% svenska och 10% hade NL, B eller F som nationalbetäckningar. Märkligt, men såg bara 2 norska husbilar, inga danska eller finska under dessa fyra dagar”.

Nu i lördags bilade jag till Stockholm med husbilen, eftersom jag var själv gjorde jag en mera noggrann inventering av alla husbilar jag mötte på sträckan Söderhamn - Gävle som är s.k. 2+1-väg och därför kunde jag se regskylten på varje mötande husbil I norrgående riktning.

På dessa 72 km på lördagseftermiddagen mötte jag totalt 66 husbilar, varav;
- 21 var svenska husbilar
- 2 från Nederländerna
- 2 från Belgien
- 1 från Schweiz
- 2 från Norge och
- 38 tyskregistrerade husbilar, d.v.s. 58% var tyska bilar.

Bekräftar att min uppskattning i inlägget den 11 juni som var att 60% av husbilarna var tyskregistrerade, troligen var ganska nära sanningen.

Noterade att när jag sedan själv bilade norrut igår var det ett helt annat scenario, då mötte jag nästan enbart svenska husbilar på väg söderut. Rena folkomflyttningen!

Tyskarna är troligen på väg norrut för att uppleva midnattssolen och norrlänningarna åker söderut.

Har svensk besöksnäring upptäckt det stora intresset från utländska besökare med husbilar?
Väldigt bra för svensk besöksnäring och de norrländska inlandskommunerna, men är man beredd? Eftersom jag själv läser det mesta som skrivs inom svensk turism, som turismbyråkrater och andra beslutsfattare från besöksnäringen rapporterar, ventilerar och diskuterar är jag tveksam. Läser nästan aldrig en rad om oss husbilsresenärer, när de omnämns så är vi en del i det stora segmentet ”camping/campare”, med den klassiska och traditionella bilden av en campares beteende och behov.

Synd att vi inte har uppmärksammats bättre av svensk besöksnäring. Visst finns det även goda exempel, där anpassade produkter skapats för gästerna med husbilar. Tänker osökt på kuststäderna Gävle, Söderhamn, Örnsköldsvik och i viss mån Härnösand, som har skapat välutrustade Citycampingar, helt anpassade för moderna gäster som kommer med husbilar. Men det är för glest med dessa platser och alldeles för få platser.

När skall man upptäcka att de flesta av oss inte är traditionella campare?
Undrar om inte vi med husbilar faller mellan stolarna, turistbyråkraterna tror att den kommunala campingen 6 km utanför stan möter husbilsresenärens önskemål och behov. Väldigt få arrangerar tillfälliga ställplatser för högsäsongen, behovet finns och det finns t,ex. ett stort antal centralt belägna, men öde skolgårdar som kunde bli utmärkta ställplatser under sommarmånaderna, när behovet och efterfrågan finns.

Om man klättrar högre upp inom svensk besöksnäring till Visit Sweden, Sveriges marknadsföringsbolag, deras uppdrag är;

”Visit Sweden har det nationella officiella uppdraget att imagemarknadsföra Sverige som turistdestination mot både svenskar och internationellt. Målet med destinationsmarknadsföringen är att hållbart tillföra värde för svensk besöksnäring. Bolaget tillhandahåller även kommunikationstjänster och kunskapsdelningsservice. Visit Sweden är ett statligt ägt aktiebolag med drygt 50 medarbetare. Bolaget omsätter årligen cirka 155 miljoner svenska kronor (2020). Visit Sweden har sitt servicekontor i Stockholm och finns representerade lokalt på sex marknader i världen. Bolaget vision är att göra Sverige till bäst i världen på hållbar destinationsmarknadsföring.”

Fin målsättning, att göra Sverige till bäst i världen på hållbar destinationsmarknadsföring, vad det nu betyder? Har faktiskt aldrig sett dem nämna något om t.ex. alla tyska husbilar som många med mig, ser utefter våra vägar. Har aldrig sett några riktade projekt i sin marknadsföring som vänder sig till alla dessa utländska besökare med husbilar.

Ja, det är sant i år har man på sin hemsida en avdelning som heter, Vanlife in Sweden – a practical guide.

A practical guide to vanlife in Sweden

These tips and tricks will help you get the most out of your vanlife trip to Sweden, from water and electricity to toilet needs.

visitsweden.com

I mina ögon en praktisk guide för mycket enkelt ”Vanlife” där man sover i sovsäckar, inte har lampor och värme i sin van. Det är absolut inte relevant information till de utländska ”vanliga husbilsresenärer”, som du och jag ser utefter våra vägar. Nej den informationen är mera tänkt för det här gänget,


Verkar som Visit Sweden tror att det är den här typen av husbilsresenärer som kommer på besök.

Min känsla är att det är mera spännande att jaga efter några få kineser och argentinare som kommer med businessclass, än de tusentals tyskar, norrmän och holländare som kommer med husbilen.

Vi får hoppas att våra turistansvariga i Sverige, snart upptäcker oss och inser att de flesta av oss inte passar in i den traditionella bilden av camparen.

Men vi får nog själva dra vårt strå till stacken och stå upp för vad vi är, att vi är en närande och lönsam besökare, men vi som andra grupper inom besöksnäringen, har våra egna behov och önskemål.

Till sist hoppas jag att våra utländska kollegor, som kommer på besök i sina husbilar, trots världens högsta dieselpriser, har och får en oförglömlig semester här i Sverige. Att deras stora antal uppmärksammas hos ansvariga beslutsfattare, tror nämligen att husbilsåkarna med utländska regskyltar på sina husbilar uppmärksammas mera än vad vi själva lyckas åstadkomma ute i kommunerna.


Tommy

 

[Jokin]

Slik var det i Norge for 20 år siden, men så kom miljødirektiv fra EU om at ALL renovasjon var kommunenes ansvar. Resultatet var at alle tømmings steder annlagt av vegvesenet enten ble overtatt av kommunen eller forfalt og ble stengt. Norsk direktiv er at alle kommuner skal sørge for minst ett sted å tømme faste tanker i bobiler. Enkelte har da sørget for mulihet til tømming ved reningsverk i kontortiden til en avgift som kan være veldig høy.

Det förhåller sig i Sverige på samma sätt. I Miljöbalken står det tydligt att det är kommunerna som ansvarar för all avfallshantering, inte bara sopor utan även avfallsvatten med mera.

Förresten så är ju inte Norge med i EU.

 

[Tordan]

Ja, om nu kommunen har ett övergripande ansvar att ta hand om människors sopor och avfall...

Hur förklarar man då, att fler och fler återvinningsstationer allt oftare förses med bommar och
inpasseringskontroll. I vår kommun har vi fått denna modernisering med beskedet, att man från
kommunens sida vill ha bättre kontroll på alla företag, som tidigare nyttjat servicen helt gratis.
Som privatperson får vi fritt besöka anläggningen sexton gånger per år, sedan kostar det 2-300 kr/besök.

För att bli av med avfallet, måste man nu först registrera sitt besök genom att scanna körkortet vid bommen.
Är du inte skriven i kommunen lär du väl inte bli insläppt? Tänk i framtiden, när alla sopstationer har moderniserats
på detta sätt, hur gör då utsocknes för att bli av med sitt avfall? Detta, som det åligger kommunen att ta hand om?

Samtidigt får man tänka på, att enligt lag får man som privatperson icke transportera sopor från t.ex sin sommarstuga
till hemkommunen. Gud förbjude! Gick en runda med en kommun om att få slippa kravet på sopkärl med regelbunden
soptömning och istället kompostera mitt avfall under de fattiga veckor på året som vi vistas där.
Något så naturligt som att kompostera hushållsavfall kräver numera ritning och redogörelse för att bliva godkänt.

Vi, som åker husbil, tvingas ju ofta åka omkring med garaget fullt av soppåsar, för att det saknas möjligheter att
bli av med dessa. Rastplatser och liknande är ju enbart avsedda för "färdsopor" upplyses man om,
innan man försöker pressa ner några påsar i någon utlokaliserad sopcontainer och genom någon uppfunnen
och påhittad förminskning, som mest liknar ett brevinkast...

"Färdsopor", det är väl just det som vi producerar - när vi åker omkring där ute på vägarna i våra husbilar?
Knorrar man över att det är dåligt med tömningsmöjligheter utmed vägarna, får man alltid till svar - åk in på en camping!

Så hur man än vrider och vänder på problemet, så är det alltid någon camping som är lösningen på våra problem, eller?
Men dom har väl inget ansvar för att ta hand om våra sopor och avfall? Det var ju kommunen som ägde detta ansvar?

Vid ett tillfälle uppe i norr hade campingen ställt ut sina två stora sopcontainers vid vägkanten inför veckotömningen.
Tro icke, att jag från min husbil fick lov att slänga en ynka soppåse i deras container, som ändå skulle tömmas?
Nä du, den gubben gick inte (!) och gubben (dvs jag) fick vackert bära tillbaka soppåsen för vidare transport...

Många campingar har dessutom bara säsongsöppet, hur gör vi med vårt avfall då, när campingen stänger på hösten?
Husbilister verkar ju vara ett tåligt släkte och reser även omkring i landet långt in på höstkanten och t.o.m vintertid?

Tyvärr, tror jag det bli svårt för våran Don Quijote (vem det nu är?) att vinna striden mot väderkvarnarna,
som enträget mal vidare där uppe på sopberget.

 

[skalman52]

Kommunerna har skyldighet att ta hand om avfall, så är det. Däremot finns det inget som säger att de skall göra det gratis. Anledningen till att en camping inte vill att man lämpar av sitt avfall där, utan att betala, är ju att campingen får betala en hel del för att bli av med sitt avfall.

 

[Bäckis]

Vi har varit ute i 12 dagar upp genom Halland och Västra Småland använt oss av tillgängliga platser. Natt "kompisar" har varit
genomgående utländska bilar. Tyskar, holländare och schweizare
Ringde Gnosjö kommun hade en gammal uppgift på att man kunde tömma på reningsverket där, men nej.
Nu ska vi vidare till Norrköpingstrakten och där är det glest med latrintömning. Norrköpings Kommun stängde den på
Ingelsta gamla Statoil Circle K

Om ni ska norrut så finns det en i Stavsjö. 2,5mil norr om Norrköping.

 

[bengtic]

Hörde från en att han tömt sin kasset toa i ett dike?
Eftersom det inte finns någon tömning att tillgå i varken min kommun eller förmodligen östergötland så har jag efter hemkomst fått använda min egen toalett och tvätta av allt med handush och klorin.

 

[skalman52]

Tittar man på kartan med tömningsplatser så ser det ut att finnas ca 15 platser i Östergötland.

 

[Silvia]

Hörde från en att han tömt sin kasset toa i ett dike?
Eftersom det inte finns någon tömning att tillgå i varken min kommun eller förmodligen östergötland så har jag efter hemkomst fått använda min egen toalett och tvätta av allt med handush och klorin.

Har du en fastighet så har du ett rensrör på tomten töm där.

 

[PL 8]

Har du en fastighet så har du ett rensrör på tomten töm där.

Bra lösning. Men det gäller att förstå att inte alla rensrör eller brunnar är för avloppvatten. Vissa är även för regnvatten, och där vill vi inte ha avloppsvatten.

 

[Silvia]

Bra lösning. Men det gäller att förstå att inte alla rensrör eller brunnar är för avloppvatten. Vissa är även för regnvatten, och där vill vi inte ha avloppsvatten.

Så klart till avloppet. Hoppas alla förstår.

 

[PL 8]

Så klart till avloppet. Hoppas alla förstår.

Jag tvivlade inte på att du förstod det eftersom du föreslog det. Men jag vet att det finns de (åtminstone en) som anser det ok att tömma åtminstone gråvatten i vilken brunn som helst. Kanske även svartvatten. Jag tror tyvärr inte alla inser skillnad på brunnar och vad som händer med det man häller i dem. Därav mitt tillägg. Så nu hoppas jag också att fler förstår.

Edit: Felstavning rättad

 

[bengtic]

Ja det finns dagvattenavlopp men det handlar ju om regnvatten och dylikt. Vi har ju hyfsad ordning på vad som är vad och vad som ska gå via reningsverk. Så är det inte överallt ens i sverige då skulle man inte få se kondomer och bajs flyta förbi i motala ström. Att man på kreta och kanarieöarna kan se stora ledningar gå rakt ut i havet där människor badar tycker inte jag är ok.
Att jag ser fabriker i mitt närområde smutsa ner vattnet är inte ok varje vinter ser man det som verkar vara en oljeprodukt flyta och eftersom det är strömmande vatten syns det tydligast vid iskanten. Knappast en hemlighet som alla ser varje dag och kommunen inte driver eftersom man är rädd om arbetstillfällen. Det handlar ofta inte om vad regelverket säjer utan politik. Jag som har haft insyn vet förstås vad det är som släpps ut liksom halva antalet invånare i kommunen.
Men ingen vågar göra något och knappast de som har betalt för att göra det och skickar fakturor på icke gjorda inspektioner till mindre företag.

 

[Knut]

Förresten så är ju inte Norge med i EU.

Nei, men som EØS medlem har de ingen stemmerett og veldig små muligheter til å reservere seg mot vedtak i EU. Min erfaring etter å ha bodd i begge land er at Norge innfører de fleste påbud fra EU raskere enn Sverige.

 

[Bertil]

Ja det finns dagvattenavlopp men det handlar ju om regnvatten och dylikt. Vi har ju hyfsad ordning på vad som är vad och vad som ska gå via reningsverk. Så är det inte överallt ens i sverige då skulle man inte få se kondomer och bajs flyta förbi i motala ström. Att man på kreta och kanarieöarna kan se stora ledningar gå rakt ut i havet där människor badar tycker inte jag är ok.
Att jag ser fabriker i mitt närområde smutsa ner vattnet är inte ok varje vinter ser man det som verkar vara en oljeprodukt flyta och eftersom det är strömmande vatten syns det tydligast vid iskanten. Knappast en hemlighet som alla ser varje dag och kommunen inte driver eftersom man är rädd om arbetstillfällen. Det handlar ofta inte om vad regelverket säjer utan politik. Jag som har haft insyn vet förstås vad det är som släpps ut liksom halva antalet invånare i kommunen.
Men ingen vågar göra något och knappast de som har betalt för att göra det och skickar fakturor på icke gjorda inspektioner till mindre företag.

Det är ju synd att det är så illa ställt i Finspång. I övriga Sverige har industrierna koncession och utsläppsvillkor på vad som gäller och även krav på recipient- och utsläppskontroller. Dessutom skall tillsynsmyndigheten göra återkommande tillsynskontroller, hoppas de hittar till er också så småningom, fast jag var på en industri i Finspång och gjorde en återkommande besiktning för några år sedan och då fungerade tillsynen bra och man höll sig klart inom sina tillstånd. Att det kan finnas oljeliknande skimmer i recipienterna kan säkert bero på att dagvattnet tar med sig föroreningar från bilar och trafik.
När det gäller utsläpp av vatten från hushåll i tätbebyggda områden så släpps det inte ut något orenat vatten i Motala Ström, tyvärr finns det fortfarande endel samhällen som inte separerat sina avloppssystem helt och då kan det förekomma att det bräddar över vid kraftiga regn.privata avlopp finns ju men de är till 99% anslutnatill trekammarbrunnar el liknande. Sedan Motala Ströms Vattenvårdsförbund bildades för drygt 50 år sedan så har det skett riktigt stora förbättringar av vattnet i strömmen som alla kan vara nöjda med.
Ber om ursäkt att jag kom från ämnet men rätt skall ju vara rätt.

 

[bengtic]

För några år sedan var jag på en båt några gånger förtöjd vid hamnbron i Norrköping. Såg då både kondomer toalettpapper och fekalier flyta precis utanför båten. Lukten skvallrade också vad som förekom. Fanns ett tag ordnat för folk att fiska någon kilometer uppströms och en affär som sålde redskap tror den är nedlagd numera.
Jag bodde i grannskapet på 50-talet och det luktade om vattnet då med. Där badade min far född -20 när han var liten vid revfens grund. Men förmodligen var det inga sådana utsläpp på den tiden.
Ja rätt ska vara rätt och inte kan det vara rätt att påstå att jag ljuger har vittnen också.
Ett oljeliknande skimmer är en sak en gulaktig gegga är en annan.
Är det så inspektörer jobbar förstår jag hur det går till.

 

[Bertil]

För några år sedan var jag på en båt några gånger förtöjd vid hamnbron i Norrköping. Såg då både kondomer toalettpapper och fekalier flyta precis utanför båten. Lukten skvallrade också vad som förekom. Fanns ett tag ordnat för folk att fiska någon kilometer uppströms och en affär som sålde redskap tror den är nedlagd numera.
Jag bodde i grannskapet på 50-talet och det luktade om vattnet då med. Där badade min far född -20 när han var liten vid revfens grund. Men förmodligen var det inga sådana utsläpp på den tiden.
Ja rätt ska vara rätt och inte kan det vara rätt att påstå att jag ljuger har vittnen också.
Ett oljeliknande skimmer är en sak en gulaktig gegga är en annan.
Är det så inspektörer jobbar förstår jag hur det går till.

Tråkigt för dig att du har råkat ut för det. Jag har också en hel del erfarenhet av vattenkvaliteten i Motala Ström(mfl recipienter i Sverige) sedan 1971 fram till för några år sedan och har följt förbättringarna på mycket nära håll. Normalt sett så förekommer inga sådana föroreningar i Motala ström. Fritidsbåtarna är en föroreningskälla men de är ju inte så många så det stinker om vattnet. Efter kraftiga regn kan bräddning ske men bör inte ske inne i strömmen. Däremot har det ju skett försämrad vattenkvalitet ute i Bråviken i samband med muddringar i farleden men är övergående. I samband med muddringar har man utfört täta provtagningar, tester på fisk och mätt grumlighet i den inre delen av viken. Finns ju en hel del gamla synder i bottnarna. I samband med att Lindökanalen togs i bruk år 1962 skedde en stor omfördelning av vattenflödet, mer än 80 % flyter numer genom kanalen, vilket då innebar att det blev syrebrist och döda bottnar i Loddbyviken Men kvaliteten stabiliserades efter några år. En ökning av flödet i kanalen skedde när bron ut till pappersbruket byggdes men pga den goda vattenkvaliteten i strömmen märktes ingen märkbar försämring i Loddbyviken.
Vi har Miljöskyddslagen från 1969 att tacka för att vi fått nuvarande goda vattenkvalitet i våra vattendrag. Ett annat gott exempel som jag har goda erfarenheter av är Viskan genom Borås, där kunde man tydligt se vilka färgbad man haft i textilfabrikerna men som avtog snabbt efter de nya kraven och efter miljöbalkens införande 1998 har det skett ytterligare förbättringar. Hur det var på 20-talet är ju en helt annan sak, då hade ju inte befolkningen klumpat ihop sig i städerna på det sätt som sker idag och man hade heller inte dagens avloppssystem utan utedass på gården och kondomer var nog inte så vanligt heller. När det gäller inspektörerna så ska man nog inte hacka på dem utan bevis, det finns dem som inte alltid har regelverket i huvudet men oftast brukar det i sådana fall ställas felaktiga ogynnsamma krav gentemot industrin.
Det har varit en riktigt inspirerande tid att på nära håll aktivt följa utvecklingen från miljöskyddslagens födelse fram till dagens miljöläge avseende recipienternas kraftiga förbättringar.