Ralphs bok är svår att kategorisera, visst är det till viss del facklitteratur, där Ralph och Louise generöst delar med sig av sina erfarenheter, ger råd och tips efter tusentals mil och ett par tusen övernattningar i husbilen runt om i Europa. Men det är mycket mera, boken är även en självbiografi där vi får vara med om det stor beslutet att byta liv, sälja allt och emigrera till Spanien och Gran Canaria.
I boken får vi sedan följa Louise och Ralph. Huset är sålt och loppisen där det sista såldes avklarad, resan ner genom Europa, över till Kanarieöarna. Den delen av boken är en resedagbok/-skildring, där vi möter en mycket sparsam Ralph, hans ivrigt sökande efter som han själv skriver GRATIS. Gratis övernattningsplatser och självklart är GPS´n inställd på ”undvik betalvägar”. Tips och goda råd av en som redan sökt och upptäckt hur man reser billigt ner genom Europa.
Reseberättelsen upplever jag lite för detaljerad på sina håll, men trevligt att blanda fakta, praktiska tips, och matrecept i löpande text, ja det finns till och med kärlek, åtrå i berättelsen, t.ex. den här beskrivningen fann jag redan på sidan 21 i boken;
”Det kärleksfulla i Ronnys blick ökade i styrka för att nå sin kulmen i fjärden ölen. Det var nästan som Lady och Lufsen.” Sällsynt att möta sådana målande kärleksbeskrivningar i reseberättelser.
Det som gör boken helt unik börjar på sidan 42 och fortsätter till sidan 168, d.v.s. bokens egentliga ämne som är Kanarieöarna, där Louise och Ralphs valt att sätta ner sina bopålar. Här får vi följa dem på deras upptäcktsresa i deras nya hemmiljö. Alla 7 huvudöarna får besök plus La Graciosa och Isla de Lobos. Här blir boken en annorlunda, mycket bra guidebok om de Kanariska öarna.
Eftersom jag själv har läst, åtminstone ögnat igenom 100-tals guideböcker/broschyrer om Kanarieöarna på ett antal språk, så blev jag först irriterad när jag läste Husbilsresan. Inte en rad om Cruz de Tejeda, Teror, Fundción César Manrique, La Laguna, osv. Kanarieöarnas traditionella turistiska sevärdheter.
Sen kom jag på att Ralph inte har skrivit ”….en till bok om Kanarieöarna”. Nej Ralph har tagit sig an öarna från ett helt nytt perspektiv, från sina egna erfarenheter och där finns inte de vanliga turistplatserna som alla andra skriver om. Här får vi t.ex. istället följa med till en Kanarisk husbilsklubb som bjuder in till deras klubbträff vid en strand, följa Ralphs noggranna iakttagelser, när kiosk-restaurangen öppnar, kokerskan som arbetar med 11 armar samtidigt, mannen som inte gjorde något speciellt och ölgubbarna som kom när det blev öppning. Tips som bygger på egen erfarenhet, som att man aldrig skall beställa fint kött på en liten ö, enligt Ralph så innebär det bara en besvikelse. Berättelsen om Villa Winter läste jag själv med stort intresse eftersom jag besökte huset för 25 år sedan, fick då dess historia berättad, Ralph har grävt vidare och kunde ge historien en extra knorr, sant eller falskt, ja jag vet inte men visst blev historien mer spännande.
Bokens styrka är berättelserna, iakttagelserna och tipsen från de Kanariska öarna. Här kan man se boken som en allmän illustrerad guidebok om Kanarieöarna, men som inte följer den traditionella mallen, utan en bok om ett Kanarieöarna okänt för de flesta. Den delen av boken är relevant för alla typer av besökare på Kanarieöarna, charterturister, övervintrare och självklart husbilsturister.
Det är en bok som man läser som en roman, från pärm till pärm. Nyttig information, praktiska tips, recept och anekdoter blandas friskt. Tror att Ralph när han skrev boken såg framför sig läsare som är nyfikna på husbilslivet i allmänhet och husbilsägaren som ännu inte kommit ut i Europa med sin husbil i synnerhet. Husbilsturisten som i likhet med Ralph, söker göra resan så billig som möjligt, utan att för den skull göra innehållet i resan sämre, har här en en bra instruktionsbok.