• Välkommen till iHusbil. Föreningen helt utan medlemsavgifter.
    Men ändå med Kunskapsbank, reseberättelser och rabatterbjudanden!
    Registrera ett gratiskonto här!

Varför jag reser med husbil

Gösta Evén

Välkänd medlem
Medlem
Ort
Västerås
Burstner skrev i min reseberättelse, inlägg 309, detta:

"I ditt inlägg #305 tar du upp en frågeställning som nog skulle kunna behöva en egen seriös tråd.
Du funderar kring.. Hur länge kommer du att orka vara kvar på samma ställe, samma camping.
Det här är också kopplat till frågan, varför åker jag iväg ( med husbil ). Som leder till frågan, vad gör jag med min tid? Det finns numera inte oändligt med tid kvar.
Uppskattar att du funderar kring saker.
Jag läser ibland...t ex längtar till att kunna åka husbil på heltid..o liknande!
Samtidigt kan det kanske vara svårt att se helt klart.. i stunden. Jag tror att du bör fundera fram en kompromiss tillsammans med Lottie.
En ny tråd..Varför åker jag iväg med husbil?"

Jag reser bort ifrån ett kallt vinterklimat i Sverige. Jag vill uppleva andra kulturer, träffa andra människor, se nya saker.

Jag frikampar för det mesta, med undantag för Marocko. Där jag år 2020 stod ca 50 % på camping. 5 dygn en gång och 6 dygn en gång i Agadir. Där var vi ett gäng som träffades varje dag kl 17 och hade samkväm.

Det såg jag fram emot i år. Men nu var campingen i Agadir stängd.

Så social samvaro är en viktig anledning att stå länge på samma ställe, som även kan vara en frikampingplats. T.ex i Tarifa har jag upplevt det.

Jag har tidigare skrivit om när jag tog upp en lifterska och blev kvar hos henne och hennes man en hel långhelg.

När jag var i San Sebastian på 1980 talet och var inne på en bar fick jag skåla med lokalpolicen.

På gränsen mellan Marocko och Algeriet 1983 krävde policen att få smaka på min Bacardie.

På gränsen i södra Algeriet mot Marocko tittade polisen så länge i mina fotoalbum att jag kom försent till tullen och var tvungen att sova över däremellan.

En gång i Algeriet när jag fotade landskapet så råkade en elstolpe komma med på fotot. Jag blev senare stoppad av militär som påstod att jag hade fotat miltärtorn. Så jag var tvungen att i hb:n framkalla den svartvita filmen och bevisa att det var en elarmaturstolpe. Sen fick jag köra vidare.

Jag har fått uppleva mycket under mina resor tack vare att jag inte står så länge på samma plats.

Nu får andra skriva

Varför åker du husbil?
 
För mig är det den totala frihetsdrömmen, att åka husbil. Kunna ta med både hustrun, hunden och vår katt på utflykterna.

Jag drömmer om resmål långt söderut och insuper alla reseberättelser med stor entusiasm.
Marocko låter underbart och spännande... speciellt när man får åka virtuellt med Gösta och se hur verkligheten ser ut.
Forumet både här och på andra liknande sociala medier är mycket inspirerande att ta del av och man insuper samtidigt
en hel del kunskap och lärorika tips från kollegor med samma intressen.

Att förbereda och packa husbilen inför nästa resa, engagerar sinnena genom ett positivt tänkande och engagemang.
Man har något att se fram emot. Plötsligt känner man en framtidstro i novembermörkret. Man vågar planera framåt.
Vad är inte lättare än att dra ur elsladden till husbilen från garageväggen och säga som Stenmark: De´ e bar å åk...

Just det här att slippa planera och boka flyg / hotell m.m. är ju en välsignelse. Minns Corona-våren och vi hade planerat
vår vecka i Almunecar långt i förväg, ordnat med både hund- och kattvakt. Allt var klart in i minsta detalj med hyrbil från Malaga.
Sju dagar innan avresa får vi inse, att det blir absolut ingen resa och SAS-flyget ställer in. Alla förutbetalda bokningar blir värdelösa.
Ja, nu drabbades vi av pandemins härjningar förstås och det får väl vara förlåtet nu. Ingen ide att gråta över spilld mjölk.
Men nästa planerade resa till Spanien kommer med all säkerhet ske med husbilen, fattas bara...

Annars använder vi kanske mest husbilen, som transportmedel till vår oas i Jämtland. Här är vi inte bundna av något.
Kan dra iväg längre norrut, när vi ser att vädret kommer att bli gynnsamt. Behöver inte köra 70 mil samma dag, vi kan ta vilken
omväg som helst. Behöver inte dra E4:an rakt upp, utan kan välja att se trakterna kring Älvdalen / Lillhärdal t.ex.
Vi har möjligheter att utifrån vårt basläger vidare utforska de norrländska pärlorna, närhelst andan faller på.

Där utöver är det alltid lika intressant att möta våren med en resa via fagra Skåne, gemytliga Danmark och vidare ner
mot kontinenten. Det sätter piff på tillvaron, att sitta här framför datorn och tempen visar nu -8 utanför.
Det är inte helt fel heller, för jag gillar riktigt vinterväder framför modd och blask. Men i tanken är jag just nu i Flensburg?
Tänk vad trevligt, att handla lite på Citti och kanske träffa någon "kollega" på parkeringen och byta några ord med.
Det har hänt förr...

Tänk bara drömmen om livet med husbil, att jag kan planera och dra iväg närsom och behöver inte bekymra mig ett dugg om,
hur länge resan kommer att vara och man behöver inte vända hemåt förrän lusten faller på. Det är frihet i mina ögon.
 
Vi åker husbil för att komma till platser dit vi i normala fall aldrig hade kommit. Många platser kräver att man har med sig övernattning, kylskåp och toalett. Vad sägs om höjder som Juvas hytta i Norge (ca 1800möh), Franska alper (flera toppar på upp till nästan 2800möh), Sierra Nevada, Spanien (2 550möh) för att inte nämna alla Norska fjäll och fjordar ända upp till Kirkenes, Nordkap, Geiranger skönheten, Atlanthavs-kustvägen och massvis med annat intressant. Sen är det resten i södergående riktning…
Att flyga till ett och samma ställe år efter år, eller att köpa hus/lgh utomlands är så avlägset att vi hoppas bara på att hälsan och dieselbrist inte sätter käppar i hjulet för oss.

1671271415968.jpeg
 
Vi åker inte så långt som till Spanien, vi tycker vår land har mycket att erbjuda. Ställen vi aldrig skulle se om vi inte hade husbil. Kör gärna korta sträckor (5 - 10 mil per dag). I år har vi sovit 115 nätter i husbilen.
Husbilen ger oss verkligen frihet att röra på oss på våra villkor. Vi har, i princip, allt med oss. Ofta tar vi snabba beslut att koppla loss oss från elen hemma och ge oss ut. Detta kan man göra när bilen står på tomten redo att dra iväg. De akuta förberedelserna är avklarade på ett par timmar (tanka vatten och lasta in mat och kläder mm).
Allt bara kunna ge sig iväg helt oplanerat är värt mycket, men det kostar en bra slant. Vi tycker det är värt det så länge vi har råd.
 
Vi hade en egen inredd VW - buss LT31 (tror jag att den heter) på 90 talet. Förhöjt tak inköpt i Lübeck. Då för att campa med vänner och göra resor, mest Tyskland och Österrike. Vi var ett gäng som hade liknande bilar.
2011 köpte vi en Hobby för nu var vårt intresse att åka på hundutställningar med våra hundar. Så trevligt och trevlig samvaro med likasinnade.
 
Vi åker husbil för att komma till platser dit vi i normala fall aldrig hade kommit. Många platser kräver att man har med sig övernattning, kylskåp och toalett.
Att flyga till ett och samma ställe år efter år, eller att köpa hus/lgh utomlands är så avlägset att vi hoppas bara på att hälsan och dieselbrist inte sätter käppar i hjulet för oss.

Kylskåp.... nödvändigt? Det får nog bli en tråd om det också!
Ja ni tycks ju förflytta er väldigt mycket.
Själv åker jag ju egentligen inte husbil...den står inbommad sen före corona...det har varit en hel del problem med hälsan. operation o vänta vänta vänta...på svensk sjukvård.. där behövs det också en egen tråd. Väntar på operation bråck andra sidan! Det krånglar till saker. Jag har åkt ganska mycket neråt Europa...under hela livet. Men det har varit..Tyskland Holland Frankrike och mest Italien... fast med olika småbilar med övernattningsmöjlighet... o begränsat till sommar eller julperiod. Detta beroende på att ..man.. jobbat så klart. Efter det har sjukdomar o svensk sjukvård hindrat. Min husbil är gammal men i bra skick. Köptes.. för att det är kul.. o är mera tänkt för korta resor. Gillar att mecka o sköta om tekniska grejer.. Typ Öland eller typ ner till Ystad o liknande. Det skulle bli väl segt att ge sig ut i Europa med den.. dessutom har jag en utmärkt ombyggd mindre.. som de säger mera typ Van. Funkar mycket bättre. Husbilen får stå där den står. Det kommer att behövas nya batterier för att starta den! O det fixar man inte med bråck...
Jag har så klart en del spaningar.. annars hade jag inte föreslagit en tråd med denna rubrik.
En annan vinkling är... hur tänker du ni om framtiden. Jag ser hur lite sjukdomar och begynnande ålderdom snabbt begränsar . O då har vi inga krav på kylskåp!
Så Marianne o Ranko. O säkert ganska många fler med husbil... det finns utrymme för ett flertal trådar kring detta tema.
En blir då .. hur åker vi/ni med husbil med sjukdomar och ålderdom o lite begränsad rörlighet? Hur tänker ni... vad gör vi med husbilen om tio år?
Den som är 60 tror fortfarande att livet är oändligt! Men det är ganska många som nog ligger mellan 70 och 80 ! Hoppas att du Benngtic inte tar illa upp om jag tar dig som ett exempel. Men du har ju flera gånger funderat kring detta... hur frisk är jag? Fixar jag att ta mig ända till Spanien? Så en avdelning... äldre och husbilsliv... pekar i den riktningen vi alla är på väg I. Fast en del har ännu inte förstått det. Inte jag heller..Ps har dessutom två båtar som inte varit i vattnet på två somrar...De ska tvättas vaxa och bottenmålas... men det är kul att gå på bryggan o titta på dem när de är i vattnet. O det är ett skäl så gott som något annat.
Ps till Thomas. ja det underlättar så klart väldigt mycket att kunna ha en husbil nära och startklar. Så har jag det inte.. det blir betydligt krångligare när man ska parkera offentligt o det är 24 timmar som gäller.
Kring resmål säger jag... nostalgi.

Ps tillagt..kom just på att jag skrev nog mest kring. .varför åker jag inte med husbil!
 
Senast ändrad:
Jag har haft diverse fordon pengarna har styrt det mesta.
Efter ganska många charterresor ville jag resa med bil eftersom man var tvungen att vända hem ganska fort med flyg. Pensioneringen gjorde att man hade tid men inte så mycket pengar.
Den största motiveringen är att komma bort från sverige på vintern på ett sätt som går att klara någorlunda på en ensam pension.
En gammal husbil -89 mycket arbete har gjort att jag under flera år har kunnat uppleva en spansk vinter.
Tror faktiskt att jag har den äldsta av alla bilar här som reser söderut.
Boendet fungerar bra man vänjer sig. Hade kanske varit bättre med förtält och sitta ute men ensam som jag är har jag en hyfsad fåtölj är det fint kan man ju sitta ute. Fördelen är ju att man kan kasta loss väldigt snabbt.
 
Tack Bengt!

Jag vet att du stod länge på Bahia Camping ( vet ej om jag stavar rätt). Vore intressant att läsa hur du upplevde dagarna där?

Jag och Lottie var där och talade med Siv en em. Hon övervintrar där och är med i ett cykelgäng, som gör utflykter.
 
Ja Tommy Dyner som intervjuade mej för en del år sedan var väldigt träffsäker när han skrev om min upplevelse och Bahia.
Ja det finns diverse verksamheter som jag inte deltagit i någonsin. Är lite ensamvarg och tycker bättre om det personliga samtalet än att vara en del av en grupp.
Men är man två så visst är det genast ett annat läge.
Skulle du stanna till på Bahia när du vänder hemåt och Lottie kan hitta ett flyg hit vilket jag tror inte är några problem från Arlanda så visst är det en trevlig upplvelse. Ni kunde ju göra sällskap hem sedan.
Siv har en husvagn här året runt, så en semesterbostad istället för att köpa lägenhet i Torreveija som många svenskar gör.
Om man ingår i gemenskapen här så kan det vara bättre och förmodligen billigare än lägenhet.
Jag tycker att det är ett väldigt bekvämt liv man lever man har ju vatten och avlopp nära till toalett dusch och tvättmaskin. Baren är alltid öppen och man kan sitta där med datorn vilket en del gör.
Allting sköts av vänliga och trevliga människor som ställer upp om det blir problem, allting städas hela tiden har inget att klaga på till skillnad på många andra ställen svenskar är krävande.
Nära till affärer och restauranger.
Nu ska jag ju åka till Gran Canaria nästa vecka med flyg så jag har inte tagit tag i livet här lever lite som hemma lite ensam pratar lite med gamla bekanta sen blir det datorn och att läsa vilket jag gör mycket.
 
Tack Gösta & Burstner för detta ämne. Det är intressant att läsa vad alla hittills har skrivit. Det är berikande och lärande när man läser vilka faktorer som påverkar olika människors val. Här kommer min lilla bit till denna mosaiken.
Vi har börjat tidigt, 1989. Det var påtvingat av ekonomiska skäl. Året innan fick vi vårt 4 son. Det skulle vara enormt dyrt att flyga till södra, varma delar av Europa och stanna där 4-6 veckor. Så först blev det att hyra husbil under 2 somrar för att se om det fungerar. Det gjorde det på ett sådant fantastiskt sätt. Vi blev helt enkelt smittade av tanken att det är det mest optimala alternativet att resa. Så köpte vi våran första husbil Travelcamp (tillverkad i Danmark). Sedan dess har vi varit On The Road. Det var inte bara att koppla av vid stranden eller under vandringar i bergen. Vi ville visa våra söner skönheten i naturen, i kulturen och det fina i improvisation som husbilsåksnde bjuder på nästan varannan dag under resan. Husbilen byttes till andra märke några gånger. När söner blev vuxna kom ett nytt kapitel i husbilsliv, då var vi bara 2 och det räckte med mindre husbil. Även målet med resandet utvidgades till att omfatta opera eller andra musik festivaler. Även om vi har flugit en hel del under senaste 2 decenier så husbilsresor står kvar som favorit. Nu har vi 7 barnbarn och husbilen byttes till större igen. Cirkeln sluts.
 
Varför reser jag med husbil?
Antar att jag som många andra här har gjort hela resan från tält, husvagn och slutligen till husbil.
Den resan är i sig säkert ett bevis på mina olika åldrar och då bekvämlighets tecken, men även ett ändrat rese mönster som har lett till husbilsåkande. Men jag är också övertygad om att det är en dimension till som resandet har tillfört och bidragit till att jag fortsatt, en personlig utveckling, jag har lämnat min ”komfortzon”. Husbilsresandet har förutom att träffa nya människor, se nya platser och miljöer hjälpt att göra det obekanta bekant. Det har också ökat min förståelse och min syn på världen.
Just komfortzonen är intressant för vissa människor reser nästa alltid till samma ställe år efter år, det ger en trygghet det är deras komfortzon (finns säkert också andra orsaker), finns faktiskt affärskedjor som slagit mynt av den kunskapen, en stor hamburger kedja t.ex. det skall se lika dant ut överallt i världen och smaka lika ”du skall känna dig som hemma”. Jag reser mycket här hemma på sommaren, spelar golf med vänner och försöker komma söderut över vintern för att slippa snön och kylan, ofta Spanien, Portugal men har också firat jul med husbil i Marocko(Marrakech). Lite kuriosa i det sammanhanget, har lagt tid i Casablanca för att försöka hitta ”Rick's Café” från filmen Casablanca från 1942 och som filmad med Ingrid Bergman och Humphrey Bogart, en klassiker de som kommer ihåg. När jag väl hittade cafét visade det sig vara en ”fake”, vid djupare forskning visade det sig att vid filmningen lämnade man aldrig filmstudion i Hollywood. Men en smart diplomat fru har slagit mynt av möjligheten och byggt upp en kopia.
 
Det har blivit en livsstil. Började som liftare kors och tvärs på 70-talet. Sedan lugnt ganska länge, jo, det var mycket segling då på västkusten. Lite cykelsemestrar på Jylland, sov ute och senare i tält. I slutet på 90-talet började det om med ny fru och tält som sedan utvecklades till en combi-camp (vilken lyx!), en kort husvagnsperiod innan ekonomin tillät en plåtis från SMC. Då var lyckan total. Och ja, vi övervintrar numer i Portugal 6 månader. På ditvägen och hemvägen försöker vi alltid se något nytt vilket inte är helt lätt numer även om vi har vita fläckar kvar på kartan. I år har vi faktiskt tagit det väldigt lugnt eftersom vi lovat barnbarnen att fira jul med dom, och naturligtvis bor vi i husbilen då. Sedan åker vi mot Portugal, som vi har längtat! Vi har bott mycket hemma i år men trots det har det blivit 225 husbilsnätter plus dom som tillkommer. I övermorgon åker vi!🤠
 
Kom att tänka på en kul sann historia på tal om ”komfortzon”. Har inte med husbilsåkande att göra men det förtar inte det roliga i historien.
Jag hade en gång en anställd som 25 år i rad åkte till Kanarieöarna på semester med sin fru. De bodde på samma hotell, samma rum osv.
Detta berättades för mig av arbetskamraten vid hemkomsten: Ett år övertalade han en arbetskamrat att följa med, sagt och gjort det gjorde de. När de hade landat och installerat sig på hotellet så skulle favorit restaurangen visas, så de knallade iväg några kvarter. Klev in genom dörren till favoritrestaurangen som var nästan öde och upptäcktes genast av hovmästaren som direkt vände sig om mot köket och ropade ”Två kyckling med pomfritt” och där efter gick gästerna till mötets.
 

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Bli medlem

Bli medlem i vårt forum. Det är enkelt!

Logga in

Redan medlem? Logga in här.

Annons

Annons

Annons

Tillbaka
Toppen