Elsystem Elsäkerhet

Elsäkerhet​

Inledning
I vår vardag finns elström ständigt närvarande, i våra bostäder i våra prylar och även i våra fordon. Det är så vanligt att vi inte alltid tänker på de faror som elströmmen kan upphov till. 230 volt växelspänning kan med en strömstyrka om så liten som 50-100 mA (tusendels amper) orsaka hjärtkammarflimmer och därmed även död (Källa: Ellära för kriminaltekniker, Karlsson, Ring, Ohlsson). Bilarnas 12 volt-system innebar inte sådana risker, men kan vid kortslutningar och glappkontakter orsaka bränder.

Det är i Sverige relativt ovanligt med elolyckor, mycket tack vare ett grundläggande regelverk. De olyckor som inträffar i husbilar, relaterade till fel i elsystemen, torde de allra flesta fall vara bränder orsakade av fel i 12-voltsystemet, kanske oftast vid färd.

Fordonets el
Fordonets el, bildelen och dess bostadsdel, är i huvudsak uppbyggt på ett 12-voltsystem men kan kopplas in på ett externt 230-voltsystem med en kabel (se nedan). Ett grundläggande skydd i 12-voltsystemet är säkringar. För själva fordonets del brukar dessa finnas i anslutning till instrumentpanelen och motorutrymmet. Säkringar för bilens bostadsdel brukar återfinnas i, eller i anslutning till en kopplingscentral som ofta benämns elektroblock (EBL), och finns ofta under någon av stolarna fram eller i något annat avskilt utrymme.

Säkringar
Säkringar är till för att skydda kablar och apparater genom att de löser ut vid kortslutning och överbelastningar. De finns i många olika utföranden, men vanligast i husbilar är de ofta flatstiftssäkringar från 2 A upp till 50 A eller över, där de högre talen gäller för batterier och batteriladdare. Finare elektronik kan vara utrustad med glassäkringar. Dessa säkringar, flatstifts- och glassäkringar, utlöses genom att en tråd brinner av vid ovannämnda fel.


Bild 1visar en flatstiftssäkring på 5 A.


Bild 2 visar säkringar på startbatteriet på mellan 50 och 150 A (markerade.)

Vid inkoppling av 230 volt avsäkras husbilen oftast med automatsäkringar, som istället för en tråd har en fällklaff som indikerar att säkringen har löst ut. Normalt ska fällklaffen peka uppåt och visa ”1” och när den har löst ut ska den peka nedåt och visa ”0”. Vissa säkringsautomater har färgmarkering, där grön färg visar att det är spänningslöst och röd färg visar att det är spänning på och anläggningen fungerar.


Bild 3 visar central för inkommande 230-volt i en husbil.


Bild 4 visar automatsäkring för inkommande 230 volt. Automatsäkringar är två-poliga och därmed bryter båda ledarna vi utlösning.

Ansluta till 230 volt
Vid camping- och ställplatser finns det ofta möjlighet att ansluta husbilen till 230 volt, bland annat för att driva värmesystem och kylskåp, men också för att ladda bilens batterier. Dessa anordningar räknas som starkströmsanläggning och omfattas bestämmelserna i Elsäkerhetslagen (se vidare artikeln om regelverk för elsäkerhet).

​

Bild 5 visar en campingcentral med uttag av schuko-don och jordfelsbrytare (markerade).


Bild 6 visar en campingcentral av äldre modell med säkringar av porslinstyp. Max uttag 10 A.


Bild 7 visar en campingcentral för CEE-don och med en jordfelsbrytare (markerad).

Innehavarens ansvar
Det är innehavaren som ansvarar för att anläggningen är säker och inte utgör risk för olyckor eller skador. Detta ska ske genom att denne är försäkrad om att anläggningen uppfyller de krav som lagen kräver och att det utförs fortlöpande kontroller. Dessa kontroller ska bland annat innehålla följande moment, men kan även användas av gästen.

Kontrollera att:

• kapslingar och höljen till uttag etc. inte är mekaniskt skadade
• fast monterade elapparater inte har lossnat från underlaget.
• kablar inte är skadade
• jordfelsbrytaren löser ut genom att trycka på testknappen.
• främmande föremål inte har placerats på kablar
• anslutna fordon har godkänd utrustning
• skåpen är låsta, både när de används och när de inte används

Jordfelsbrytare
Campingcentraler som är installerade efter 1994 ska vara försedda med jordfelsbrytare och finns då intill uttaget för 230 volt. Den är ett extra skydd mot framför allt personskador. Grundprincipen är att den mäter ingående ström och jämför med utgående och dessa måste alltid vara exakt lika stora. Om det skulle uppstå något fel i kretsen, i någon apparat, så att strömmen tar en annan väg, exempelvis bli strömförande i höljet, så utlöser jordfelsbrytaren omedelbart. En fast installerad jordfelsbrytare har oftast en fällklaff, liknande den som på automatsäkringen, som indikerar om brytaren har utlösts.

Om campingcentralen är av äldre modell och saknar jordfelsbrytare kan man använda sig av en egen portabel.

För att kontrollera att jordfelsbrytaren fungerar, ska man med jämna intervaller prova den genom att vid inkoppling trycka på testknappen. Jordfelsbrytaren ska då utlösas och återställas med fällklaffen.

Husbilsägarens ansvar
Campinggästen är skyldig att se till att sin husvagn/husbil, anslutningskabel och sina anslutna elapparater är så utförda och hålls i sådant skick att de är säkra att använda. Tyvärr saknar många campingvärdar kontroll över campinggästernas anslutningskablar och förläggningen av kablarna.

Alla husbilar, och husvagnar, har inte petskydd i uttagen för 230-volt. Uttagen sitter dessutom oftast i den höjd att barn med lätthet kan komma åt dem. Lösa petskydd kan köpas i handeln.


Bild 8 visar ett petskydd som kan stoppas in i uttaget för 230-volt

Anslutningskabeln
I regelverken för elsäkerhet har det angivits att anslutningen ska följa en viss standard för att uppfylla villkoren för en fullgod säkerhet. Där anges det att anslutningskabeln skall vara:

• 3x2,5kvmm av typen H07RN-F och max 25 meter (+/- 2m) lång med CEE-don i båda ändar.

Bild 9 visar en anslutningskabel av godkänd typ enligt ovan.

Om vägguttaget är av schuko-typ ska en övergångskabel med en längd av max 2 meter användas. Det finns även övergångar/adapter utan sladd som kan användas.


Bild 10 visar en övergångskabel av godkänd typ med en honkontakt av CEE-typ och en hankontakt av schuko-typ.

En kabel monterad på en vinda kan användas, om den uppfyller ovannämnda kriterier, men bör då rullas ut i sin helhet för att undvika överhettning.

Således

• Anslutningskablar ska vara av godkänd typ
• Kablarna ska vara försedda med CEE-don
• Kablar får inte skarvas, förutom den korta adapterkabeln.
• Ska anslutning ske till ett vägguttag av schuko-typ ska en godkänd övergångskabel användas
• Kablar för inomhusbruk får absolut inte användas
• Kablarna får inte vara skadade

Vid åska och blixtar
En husbil med kaross (även tak och golv) av metall erbjuder ett säkert åskskydd. Elektriska ledningar till husbil och antennsladd bör kopplas bort under åskväder. Husbil, vars kaross inte är helt av metall, bör inte uppställas på plats med utsatt läge. Höga punkter och föremål i terrängen löper större risk att träffas av blixten. Elektriska ledningar och metallstängsel kan leda blixtströmmen långa sträckor. Kan detta inte undvikas bör man söka skydd om åskan kommer farligt nära.

• Undvik utsatta lägen
• Koppla bort eventuell anslutningskabeln för 230-volt

Granskare av text och rådgivare: Anders Trulsson

Källor och referenser
Elsäkerhetsverkets information om campingplatser https://www.elsakerhetsverket.se/yr...9-cba2-4845-a0c9-025e1603da79_sv&_t_hit.pos=1

Elsäkerhetsverkets info om kontrollpunkter på campingplatser https://www.elsakerhetsverket.se/yr...ontrollpunkter-campingplatser-och-alsakerhet/

Råd när åskan går http://www.hvi.uu.se/Lightning/blixtskydd/rad_nar_askan_gar.html

Elsäkerhetsverkets info om åtgärder vid elolycka https://www.elsakerhetsverket.se/globalassets/publikationer/broschyrer/vagledning-vid-elolycka.pdf

 

[Mats S]

En fundering: vad är logiken bakom att en skarv tillåts om uttaget är av Schuko-typ men inte om det är av CEE-typ? Använder man 2st 10-meters kablar från ett CEE-uttag blir det en skarv, använder man en 20-meters kabel plus övergångskabel från ett Schuko-uttag blir det också en skarv....

(Ett annat område där anslutningarna är av tillfällig karaktär är byggarbetsplatser. Tillåts inte skarvar där heller? (Jag syftar förstås på utomhus byggverksamhet))

 

[Bäckis]

På byggarbetsplatser räknas det som du skriver "Tillfällig el" där finns egentligen inga sådana regler.
Dock har de gemensamt att matar man ut upp till 16A så ska det vara 2,5mm2 kabel.

Bestämmelser och lagkrav är inte alltid logiska....

 

[Jokin]

Jag är ju ingen elektriker men har i mitt arbete med att sammanställa informationen om elsäkerhet försökt att sätta mig in i regelverket för elanläggningar och installationer i syfte att försöka förstå hur det är uppbyggt. Jag skriver lite om det i artikeln om Regelverk för elsäkerhet.

Som jag har förstått det så bygger regelverket på ett system med standarder och normer för elanläggningar och installationer, där det genom kunskaper och erfarenheter, har byggts upp hur dessa saker "ska lira ihop". Systemet har blivit ganska omfattande och skrivet för installatörer och anläggningsägare. Vi vanliga elförbrukare, som jag räknar mig som, förutsätts inte förstå hur systemet "lirar", utan förväntas följa de standarder och normer som finns angivna. När det gäller anslutningskabeln utformning så får jag det intrycket att denna standard togs fram, lite som en medelväg och därmed fylla camparens behov av att koppla in sig på 230 volt och samtidigt utgöra så så stor säkerhet som möjligt.

När det gäller anslutningskabelns skarvning så är väl normen att det ska finnas så få som möjligt, då varje sådan skarvning innebär en viss risk. Att tillåta en skarv för att kunna ansluta i ett äldre, men fortfarande ändå väldigt vanligt, uttag av schuko-typ är ju nödvändigt.

Hur standarden ser ut för byggarbetsplatser vet jag absolut inget om, men Bäckis svarar lite på detta i inlägg #3. Men om jag ska tillåta mig själv att spekulera så kan jag föreställa mig att de som författar standarden kanske har räknat med att byggjobbare har tillgång till bättre kunskap och expertis, än en gäst på en campingplats.

Flera av er som läser detta inlägg har säkert mycket större kunskap än jag om ämnet och kan säkert komma med invändningar. Men, avslutningsvis, vill starkt poängtera att det jag skrivit i detta inlägg är egna funderingar och tolkningar som inte är någon sanning på något sätt.

 

[Åke/Herbet]

Jag har varit med på en del elrevisionsbesiktningar, men det var många år sen.
En sak som ofta gav en anmärkning är lösa kablar, skarv kontakter etc.

På ett bygge ska det normalt inte vistas barn.
På campingplatser finns det barn. El och barn är förenat med risker det vet ju alla.
Jordfelsbrytare ska finnas och även fungera. Verkligheten och vad som gäller överensstämmer inte alltid.
Testar alla som campar att jordfelsbrytaren löser ut i elstolpen. Jag gör inte alltid det. Jag har varit med om att jordfelsbrytaren inte löste ut.
Anläggningen var helt ny. Jag anmälde felet i receptionen och fick svaret vad är en jordfelsbrytare. Ingen ont om receptionisten, sommarbarn.

Att ha en skarv mitt i gräset där barn kryper och leker. Visst det är kanske inte är så farligt.
Men är jordfelsbrytaren inte okej då kan det bli farligt. Barnen kanske leker vattenkrig.
De kanske drar isär skarven. Vuxna drar isär skarven när man ska åka iväg. Barn gör ofta inte som vuxna säger men som vuxna gör.

Skarven vid stolpen brukar oftast inte vara lång, en halv meter eller kortare.
Skarven får ju vara 2 meter. Då är det som Mats skriver, en skarv på marken.

 

[Bäckis]

För några år sedan var det en camping gäst som fick ström i sig och dog.
Kommer inte ihåg detaljerna men jag har för mig att det regnat och han skulle flytta på sin kabelvinda (av plåt).
Den hade blivit full av vatten och var strömförande.
"Gubben" gick barfota och fick ström rakt genom kroppen och dog på plats....
Den campingen hade icke fungerande jordfelsbrytare...

 

[bengtic]

Om jag inte minns fel var ju några år sedan jag undervisade i elsäkerhet ska strömmen få vara max 10mA innan jordfelsbrytaren löser ut för personsäkerhet. Man ser ofta att brytarna är på 30mA eller mer för att inte skapa problem med läckströmmar. Vi äldre behöver kanske bara en mindre stöt för att kila vidare. Man sätter ju sladden i stolpen sist och tar ur den först för att inte trassla med strömförande kablar. Jag blev tvingad att skarva på marken men då stoppade jag in skarven i en plastpåse det var i portugal och kablarna låg som spindelnät på marken. Det hade varit något för en inspektör att sätta tänderna i.

 

[Hole in one]

Om det regnar och det droppar in i påsen kan det ju bli en sjö av vatten där, för garanterat helt tätt är det väll inte lätt att garantera.

 

[Mats S]

Arrangerar man skarvstället som ett upp-och-nedvänt U med kontakterna upptill och trär påsen över blir det inte fullt så illa. Det krävs förstås en stolpe eller annat för att hålla det i rätt läge.

 

[Bäckis]

Absolut en nödlösning och det var menat som ironi.
Man kan göra så men det är inte bra och långt ifrån rätt och som besiktningsman på el så har nog farsan sett mycket tokigt men har reagerade också....