Husbilsinbrott - Detektivroman

[Gösta Evén]

Skogen camping

Poliserna Mustafa och Sonja kör till Skogens camping efter sin lunch. Går in i receptionen.

Hej, det har varit inbrott här i natt.
Ja jag har hört det.
Vi vill ha tomtnumren på dessa personer och en situationskarta, sa Sonja.
Ja, naturligtvis skall ni få det. Ett ögonblick så skall jag se efter här i min dator.
Varsågod här har jag nu skrivit ner tomtnumren och här är en tomtkarta.
Tack. Då kör vi in när du har öppnat bommen.

De kör nu fram till Lukas och Anna på tomt nr 14.

Heter ni Lukas och Anna, frågar Mustafa.
Ja det är vi.
Vi är här med anledning av att ni har anmält ett inbrott i natt.
Jättebra att ni ville komma, sa Anna.
Vaknade ni inte?

Nej, här sover vi som små grisar, sa Lukas.
Har ni pratat med era grannar, om de har sett eller hört något? frågade Mustafa.
Ja det har vi, men de sov och märkte inget, svarade Lukas.
Har ni sett någon person som har gått runt här de senaste veckorna?
Ja här kommer det hela tiden nya gäster och de brukar gå runt innan de väljer vilken tomt som de vill ha, svarade Anna.
Ja, det är klart, svarade Mustafa. Men jag menar någon som frågar om campingens säkerhet och om det är lugnt och skönt här.
Hur tänker ni nu? frågade Lukas.
Det har tidigare hänt att tjuvar har gjort så ett par veckor innan de slår till, svarade Mustafa.
Jasså, det hade jag ingen aning om, sa Lukas.
Här skall ni få en lapp med alla namn och tomtnummer som har anmält inbrott i natt. Gå gärna till de och prata om situationen och sen försök att tala med campingägaren om framtidens säkerhet.
Tack, sa Anna och tog emot lappen. Det skall vi visst göra. Vi behöver nog alla prata av oss om morgonens upptäckter.
Bra om ni gör det, sa Sonja.
Det var trevligt att tala med er, nu skall vi köra till alla som har anmält inbrott och tala med de.
Hej då!
Hej då!

*

Lukas och Anna tar med sig lappen, som de fick av polisen och går till de andra. Börjar med sina grannar.

Hej Per, sa Anna.
Hej Anna och Lukas, svarade Per.
Polisen var till oss och pratade om inbrotten som har skett i natt. De sa att det var sex personer som anmälde till polisen i morse.
Ja, jag vet för polisen var här alldeles nyss, sa Per. Hos oss tog de en laptopp.
De gjorde de hos oss också, samt min telefon och Annas guldhalsband, sa Lukas.
Polisen tycker att vi skall gå runt och tala med alla drabbade och gärna även med andra gäster. Så att vi känner till varandra, åtminstone till utseendet, sa Anna.

Hej Lukas och Anna, sa Lisa när hon kom ut från husbilen.

Hej Lisa, svarade Lukas och Anna.
Vi kan gå en sväng nu, tyckte Lisa.
Ja, det gör vi, sa de andra.

Nästa namn på lappen är er andra granne, sa Anna, så vi börjar där.

Hej Mikaela, sa de.
Hej alla, svarade Mikaela.
Polisen har sagt att även ni hade inbrott i natt.
Ja, så är det. Det är ju fruktansvärt att man inte kan känna sig trygg på en så här stor camping i det ”lugna” Sverige.
Ja, tyvärr är det nog så att tjuvar finns i alla länder, inflikade Lukas.
Vi har fått namnen och tomtnumren på alla som har haft inbrott i natt, sa Anna. Vi tänker gå runt och tala med alla. Vill ni hänga med?
Ja, naturligtvis, sa Roger som just kom ut från husbilen.
Vi får gå en bra bit bort, för vi ska till tomt nummer 167, sa Anna.
Så alla sex lämnar sitt område, som är speciellt för husbilar och går till husvagnsområdet.

Hej, heter ni Kalle och Fredrika frågar Anna.

Ja, det är vi, svarade de.
Jättebra! Har polisen varit här?
Ja det har de. Det var ingen trevlig morgon i morse, sa Kalle.
Nej, så var det för alla oss också. För även vi har haft inbrott, sa Roger.
Har ni lust att följa med oss till de övriga som har haft påhälsning i natt, frågade Lukas.
Javisst, gör vi det, svarade Kalle.
Bra då går vi till tomt nummer 170, sa Anna som fortfarande höll i lappen.

Hej Susanne, sa Fredrika. Vi här har alla haft inbrott i natt och nu går vi en runda för att lära känna varandra lite grand. De andra här bor i husbilar i närheten av entrén.
De hälsar nu på varandra.
Susanne ropar på sin man.
Hej alla, sa Johan när han kom ut från vagnen.
Jag hörde att ni talade om inbrotten. Polisen har varit här för en stund sedan. Så vi känner till det hela. Naturligtvis skall vi gå runt och bekanta oss med varandra precis som polisen föreslog.

Bra, sa Anna, då är det till tomt nr 180 som gäller.

Det sitter ett par i sina solstolar på tomten.
Hej heter ni Rut och Erland? frågade Anna.
Ja det stämmer.
Ok, ni förstår kanske varför alla vi är här i samlad trupp, sa Lukas.
Ja, polisen har varit här och berättat om alla anmälningar och att vi bör lära känna varandra bättre genom att ta dagliga promenader, sa Erland.

Det är i stort sett tid för em fika. Skall vi gå till restaurangen? Så kan vi sitta i lugn och ro och dryfta eländet som vi har råkat ut för, föreslog Roger.

Ja, vilken bra idé, sa Per och Lisa. De andra nickade instämmande.
Så alla går dit och sätter ihop några bord så att alla tolv är så nära som det bara går. De beställer kaffe och bullar.

Hur skall vi nu gå vidare? Frågade Anna.

Ja, inte vet jag, sa Mikaela och Susanne.
Vi borde på något sätt informera ägaren till campingen och alla gäster, sa Kalle.
Men hur gör vi det? frågade Rut.
Vi kanske ska gå till receptionen och tala med ägaren, sa Kalle.
Vi kan förmodligen få låna restaurangen en kväll efter middagen, sa Lisa.
Ska vi föreslå lördag eftermiddag, så får vi med oss de som bara är här på helgerna, sa Per.
Det är för sent, tyckte Kalle. Jag tycker att vi har ett första möte på onsdag kväll och sen kan vi ju där föreslå ett andra möte på lördag.
Ja, det är viktigt att komma igång snabbt nu, sa Mikaela.

Jag tycker att vi går till receptionen allihopa efter att vi har fikat klart, sa Erland.

Ja, det är bra att höra vad campingen har för åsikt om säkerheten, som de bör ansvara för, sa Johan.

De går nu till receptionen som ligger i närheten.

Hej! Vi vill tala med ägaren, sa Anna.
Hej, svarade receptionisten, vad gäller saken?
Alla vi har varit utsatta för inbrott i natt, sa Anna.
Ja, jag förstår det för polisen var här efter lunch och frågade efter tomtnummer.
Ja vi har haft besök av polisen, sa Roger.
Nu skulle vi vilja tala med campingens ägare, sa Anna.
Ok, jag ringer till honom. Hej Leif, det är några här som vill tala med dig om inbrotten som var i natt.
Javisst jag kommer på en gång, sa Leif.

Hej alla, jag heter Leif och äger campingen. Ni ville tala med mig.

Vill ni följa med upp en trappa till mitt kontor, så kan vi tala ostört.
Ja, tack det gör vi gärna, sa Anna.
När vi vaknade i morse så upptäckte vi att en del saker, som telefoner, laptopar mm saknades. Vi har konstaterat att inbrotten har skett genom att förstöra våra dörrlås. Så förmiddagen har gått åt till att polisanmäla inbrotten och ringa försäkringsbolag och surfa rätt på verkstäder som kan reparera skadan.

Ja, allt det här är ju jättetråkigt, sa Leif.

Ja det kan man ju säga, sa Kalle.
Veckan kommer ju att kännas väldigt tung, sa Susanne.
Vad anser du om nattens händelser? Frågade Rut.
Jag vet inte vad jag skall svara på detta, sa Leif.
Hur tänker du på säkerheten här? Frågade Kalle.
Jag har ett avtal med ett vaktbolag som går runt tre gånger mellan kl 23 och och 07, svarade Leif.
Det är ju bra, men det räckte inte i natt, sa Roger.
Nej, jag förstår det, sa Leif. Campingen är ju öppen och vi kan inte hindra någon från att komma in.

Har du aldrig funderat på att bygga en mur runt området? frågade Erland.

Nej, jag tror inte att det skulle uppskattas, sa Leif.

Du kan ju göra en enkät bland långliggarna, så får du ju ett svar från oss som vistas här större delen av säsongen, sa Fredrika.
Ja, det kanske är en bra idé, sa Leif.
En sak som vi berörda har talat om idag är om det kan vara möjligt att ha ett stort möte här på onsdag kväll efter middagen, sa Kalle.
Ja, det bör kunna ordnas, sa Leif. Restaurangen har ju en hel del stöldbegärliga varor själva så det ligger även i deras intresse.
Bra att du är med på det Leif, sa Kalle.
OK, jag talar med restaurangchefen idag om ett möte efter ordinarie middag på onsdag, sa Leif.
Bra Leif, då skall vi lämna detta till dig och hoppas att även du kommer på onsdag kväll, sa Anna.

*

När de hade kommit ut från kontoret föreslog Kalle att de skulle prata med så många som möjligt av de som var ute om det som hade hänt och att det blir ett möte på onsdag kväll.

Ja, Kalle det bör vi göra, sa Mikaela.
Javisst, tar vi ett snack med de som vi ser, sa Roger.
Ok, hej då allihop, sa Per. Vi kan ju dela upp oss och gå olika väger hem.
Ja, det gör vi, sa Anna. Vi får hålla kontakt med varandra.
Vi kan ju försöka med att ta dagliga vandringar här på området och inte bara hela tiden sitta och sola på våra tomter, föreslog Susanne.
Vilken bra idé, sa Fredrika.

*
Leif går till restaurangen. Hej, är Melker här, frågar han en i personalen.

Han är på kontoret.
Ok, tack.
Hej Leif, välkommen!
Hej Melker!
Det har varit en del inbrott här i natt och jag har precis haft ett möte med de drabbade.
Ja jag har hört att polisen var här efter lunch. Det är ju fruktansvärt. Hur vill du hantera det?
Jag vet inte, svarade Leif. Men på mötet framkom att de vill ha ett möte här i restaurangen på onsdag kl 20. Det är väl ok för dig?
Ja, absolut, svarade Melker. Hur tänker du lägga upp mötet?
Har ingen aning. Men det handlar ju om allas vår framtida säkerhet. Även du kan ju drabbas.
Ja här i restaurangen har vi ju en hel del sprit och cigaretter. Men jag har inte upptäckt att de har försökt att komma in hos mig, i alla fall, sa Melker
Va glad för det du, sa Leif.
Ja, verkligen.
Är vi överens om ett möte på onsdag kl 20?
Ja, det är inga problem, svarade Melker.
Vet du hur många personer som vi har här idag?
Nej inte exakt, det är ju försäsong nu. Men uppskattningsvis 100 skulle jag tro.
Bra att veta, för det blir nog flera som kommer att äta middag här hos mig, svarade Melker.
Ja, förmodligen blir det väl fullsatt, sa Leif.
Tack, Leif. Nu måste jag förbereda personalen och skriva en specialmeny.
Ok, hej då. Hej då.

*
Melker börjar direkt med att skriva en ny meny, till onsdagskvällen.

Ingen förrätt. Högrevsgryta med rotsaker till huvudrätt och som alternativ stekt rödspetta med kokt potatis och en quorngryta till veggarna. Köttbullar och makaroner till barnen. Glass till efterrätt.
Sen ringer han sin grossist.
Servera, det är Sven.
Hej Sven det är Melker på Skogens camping som ringer.
Hej Melker, vad kan jag stå till tjänst med?

Jag behöver en extraleverans imorgon före kl 14.

Jasså, vadan detta?
Det har varit sex inbrott hos campinggästerna och de vill ha ett stort möte på onsdag kväll. Så jag tror att det blir fullsatt.
Jag skall ordna det, sa Sven. Vad vill du ha?
9 kg högrev, 4 kg rödspetta, 50 kg potatis. en låda var av rotselleri, morötter och blomkål, en säck gul lök, två kartonger köttbullar, två kartonger qvournbitar, 4 lådor vaniljglass och 20 liter vispgrädde.
Något mer?
Nej jag tror det blir bra så här. Till på fredag kan du kopiera förra veckans fredagsorder.
Ok, Sven jag fixar detta.
Tack Sven.

*
Sen går Melker ut i restaurangen och berättar vad Leif har sagt och att de blir ett möte på onsdag kväll. Samt att det är bra om några kan ta lite övertidstimmar på onsdag.

 

[Gösta Evén]

Tisdag 11 / 5 kapitel 10.

Kl 00,30 ringer väckarklockan hos Bengt och Åke.

De går upp på en gång och sätter på ”kaffehurran”. Åke gör i ordning några mackor.
Efter en enkel frukost åker de iväg på nästa jobb.
Igår tog vi tre jobb var och det gick ju bra, sa Åke.
Skall vi öka på med ett var till, föreslog Bengt.
Ja, varför inte.
De kör nordväst på väg 47 och sen tar de av till väg 185 och stannar på en liten skogsväg utanför en camping söder om Nyhem.

*

Stråkens camping vid sjön med samma namn

KL 8 upptäcker Staffan att han inte hittar sin mobiltelefon.

Erica har du sett min telefon?
Nej, vet du inte var du la den igår?
Brukar lägga den har på bordet eller i kaptensstolen, men hittar den inte. Den kan ju inte bara försvinna, sa Staffan.
Nej, visserligen men den är ju inte så stor, den kanske har ramlat ner på golvet vid förardörren.

Ja, jag får se efter. Vad i helvete!

Vad nu då?

Dörren är ju inte helt stängd. Fan också någon har varit inne i natt, sa Staffan.
Är du säker?
Nej, men jag går ut och tittar till dörrens utsida, sa Staffan.
Kom älskling.
Ja, jag kommer.

Titta här på låset, nyckelhålet är skadat, sa Staffan.

Då har vi haft en tjuv här inne under tiden som vi ha sovit, vad förskräckligt, sa Erica
Ja, det är ju konstigt att vi inte vaknade när någon går omkring i husbilen, sa Staffan.

*

Jönköpingspolisen, Sara,

Hej, jag vill anmäla ett inbrott i min husbil.

Vad tråkigt, när hände detta och var?
I natt någon gång och vi är på Stråkens camping, söder om Nyhem på väg 185.
Vad heter du?
Staffan Andersson.
Har du möjlighet att komma ut på nätet?
Ja.
Bra, då kan du göra en formel anmälan där och sen ta kontakt med dit försäkringsbolag.
Kommer ni hit och tittar på skadan och talar med andra gäster?
Nej det gör vi inte i detta läge.
Ok, det är väl allt då.
Ja, så är det. Hej då.
Hej då.

Sen ringer Staffan till sitt försäkringsbolag och mobiloperatör och anmäler skadan och att mobiloperatören stänger av telefon.

Nu tycker jag att vi går till vara grannar och berättar och hör om de vaknade eller har sett något, sa Erica.
Ja, det gör vi.

*

Hej Niklas!

Hej Staffan och Erica!
Jag förmodar att det inte är en artighetsvisit, sa Niklas.
Jasså, har även ni haft besök i natt, sa Staffan.
Ja, det är för djävligt att någon kan gå omkring i husbilen samtidigt som vi sover och att vi inte vaknar, sa Niklas.
Att man inte skall kunna få ha en trevlig tid här på campingen nu när man har blivit ung senior, sa Barbro.
Ja, vi har ju kommit hit för det , sa Erica.
Jag hör att ni talar om inbrott, sa Malte när han ansluter sig.
Har även du blivit drabbad? frågade Staffan.
Ja och även Sven och Angelika, svarade Malte.
Jaha ja, alltså här har någon eller några haft sönder våra lås på förardörren och gått omkring och ingen av oss åtta har vaknat, konstaterade Malte.
Förmodligen så blir det väl inget högt ljud när någon sätter in en skruvmejsel i nyckelhålet, sa Erica.

Det verkar ju vara hur enkelt som helst att forcera våra låsta dörrar, sa Barbro.

Vi har sett några inslag på lokalnyheterna på tv att det har varit inbrott på många ställen här i närheten, sa Sven.
Någon vaknade och det blev slagsmål och det slutade med att han föll olyckligt i trappan upp till sovrummet och dog, en annan som vaknade blev mördad i sin säng, sa Angelika.

Ja, tur i oturen att vi sov allihop, sa Erica.

Ja vi lever i alla fall och det materiella som är borta går ju att ersätta med nya grejor, sa Staffan.
Vi måste få våra lås fixade, sa Niklas. Jag har googlat på verkstäder i närheten och har hittat en på vägen söderut mot Bottnaryd. Ska vi göra sällskap dit nu och höra om de kan hjälpa oss.
Ja lika bra att åka på en gång, innan de stänger för lunch, sa Malte.
Ok, bra. Skall vi säga att vi drar om fem min, sa Niklas.
Ja det gör vi, sa de andra.

*

Fridolf och Göta går in till sina grannar Set och Sigurd på förmiddagen.

Hej!
Hej!
Vi har haft inbrott i natt, har ni set eller hört något konstigt? frågade Fridolf.
Jasså har även ni haft påhälsning, sa Set. Nej vi sover som stockar
Så ni blev också drabbade, sa Göta.
Ja, det verkar vara en epidemi denna månad här i Småland, sa Sigurd.
Vad menar du? frågade Fridolf.

Enligt Smålandsnytt på tv:n så har det varit flera inbrott öster om Jönköping och nu alltså även här, sa Sigurd.

Det har jag missat, sa Fridolf.
När jag ringde och anmälde inbrottet sa polisen att det hade varit flera inbrott här i natt, sa Set.
Ska vi ta en promenad och höra oss för vilka det är? frågade Fridolf.
Ja, det tycker jag att vi gör, sa Set. Vad säger du Sigurd?
Ja, vi hänger med, sa Sigurd och Göta.
Så alla fyra hälsar på alla som sitter ute och frågar om de sett eller hört något. Men alla svarar att de har sovit. Efter en stund kommer de fram till Hjalmar och Hilda, som också har haft inbrott.
Våra vänner Henrik och Agnes var här för en timme sedan och berättade att även de har haft påhälsning i natt, sa Hjalmar.
Det är ju fruktansvärt att vi har haft sammanlagt fyra inbrott i detta område i natt, sa Hilda.

När jag ringde sa polisen att det var ytterligare sju inbrott anmälda, sa Henrik.

Fick du reda på namnen? frågade Hjalmar.
Nej det fick hon inte lämna ut.
Vi får själva går runt och fråga.
Vi kanske stöter på några andra som är ute och frågar runt, sa Göta.
Ja, det ger sig väl, sa Hjalmar.
När de har gått runt i ungefär en timme möter de ett annat gäng som är ute och promenerar.
Hej alla, vad roligt att det är flera som är ute och går, sa Set.
Roligt och roligt! Jag vet inte det ja,sa Niklas.
Jasså varför då?

Alla vi har haft inbrott i våra husbilar,svarade Niklas.

Aj ,då det var tråkigt, sa Set.
Det är ju så att även vi har haft inbrott sa Hilda.
Det är ju skandal att det skall kunna ske på en så här stor camping, sa Agnes.
Ja, storleken på campingen har nog ingen betydelse, sa Malte.
Men borde inte campingägaren på en stor camping ha större säkerhet än en mindre camping, sa Agnes.
Nej, inte nödvändigtvis, sa Malte.
Om jag har räknat rätt så är vi 16 personer här, sa Staffan. Det betyder ju att det har varit minst åtta inbrott i natt.
Ja du har räknat till samma antal som jag, sa Henrik.
Vi borde nog gå och tala med receptionen om detta, sa Erica.
Vad kan de göra? frågade Asta.
Jag vet inte, sa Erica.

Det är nog en bra idé att tala med ägaren, sa Fridolf.

Det är väl lika bra att ta tag i det på en gång, sa Henrik.
Ja då går vi då, sa Agnes.

*
Hej allihop! Sa receptionisten

Hej!

Det har varit minst åtta inbrott här i natt, sa Staffan.

Det var tråkigt att höra.
Inte bara det, det är ju skandal på en så här stor camping, sa Niklas.

Vad har ni för säkerhet? sa Set.

Det är bäst att ni får tala med Alf, som äger campingen.
Det vore bra om du kan ordna det, sa Set.
Jag ringer Alf på en gång.
Hej Alf!
Det är ett gäng här som har haft inbrott i natt och gärna vill tala med dig.
Be de vänta i fem minuter så kommer jag.
Alf sa att han kan komma om fem minuter.
Bra, sa Set.

*

Hej, jag heter Alf. Kom med till mitt kontor så att vi kan tala ostört.

Alla vi åtta par har haft inbrott i natt, sa Staffan.
Det var tråkigt att höra, sa Alf.
Det är inte bara tråkigt – det är en skandal att det skall kunna ske, sa Malte.
Tyvärr är det inget som jag kan förhindra, sa Alf.

Det går att sätta upp ett staket eller bygga en mur, sa Malte.

Jag tror inte att det skulle vara populärt, sa Alf.

Nej det kanske det inte är, sa Malte.
Men hur tänker du på säkerheten? frågade Erica.
Jag har ett avtal med ett vaktbolag som kommer hit två gånger mellan kl 00 och 06 och en kamera som fotograferar alla som kommer in här vid entrén, sa Alf.
Det är säkert bra men det hindrade tydligen inte tjuvarna, sa Erica.
Nej, jag förstår det, sa Alf.

Har du tittat om kameran har fångat någon i natt? sa Erica.

Nej inte ännu, men vi kan ju göra det nu tillsammans.

Det är intressant, det vill jag gärna att vi gör, sa Erica.
Kom och ställer här bakom mig så sätter jag igång filmen från i natt.
Där ser jag en man, sa Hilda.
Det är vakten, han håller upp sin bricka, sa Alf.

Men nu då, sa Asta. Det ser ut som två män.

Ja det verkar ju konstigt, sa Alf.
Det kanske är två tjuvar, sa Niklas.
Det här är nog bra om du meddela polisen, sa Barbro.
Ja, jag får be dem komma hit och titta, sa Alf.
En sak som jag har funderat på är om vi skulle kunna ha ett möte någon kväll denna vecka i restaurangen, sa Set.
Hur tänker du då? frågade Alf.
Ett allmänt möte där vi kan samtala om nattens händelser, sa Set.
Reklamgubbar bruka säga att de ska ”brainstorma” och det är väl det som vi kan göra i ett första skede, fortsatte Set.
Ja, jag ska fråga restaurangchefen Felicia om det kan passa i nästa vecka, sa Alf.

Idag är det tisdag, varför inte redan på torsdag, sa Set.

Ja, ju fortare desto bättre, fyllde Niklas i.
Prova med torsdag kväll först, sa Malte.
Ok, jag gör det idag efter att jag har ringt till polisen om filmen, sa Alf.
Bra, låt oss höra i eftermiddag om det är ok för restaurangen på torsdag kväll, sa Erica.
Om ni kommer tillbaka kl 16 så borde jag ha ett besked.
OK, tack så länge och vi kommer tillbaka.

*

Jönköpingspolisen, Sara, vad kan jag hjälpa dig med?

Hej, jag heter Alf och äger Stråkens camping. Vi har haft inbrott här i natt.
Ja, jag har fått flera anmälningar.
De drabbade var hos mig nu och vi tittade på filmen från min övervakningskamera och såg två personer komma in i natt och de var inte vaktbolaget.
Jättebra att du ringde, jag skall meddela min chef Muhammed.
Han får gärna komma hit och titta på filmen, jag är här hela dagen fram till kl 18.00.
Tack jag skall meddela honom.

*
Muhammed går in till personalrummet där hittar han Mustafa och Sonja.

Det har varit åtta inbrott på Stråkens camping.
Ja, vi vet. Vi har redan varit där och talat med de drabbade, sa Sonja.
Fick ni reda på något gångbart?
Nej, alla sov.
Vi föreslog att de skulle ta promenader på dagtid för att lära känna varandra bättre samtidigt som de får prata av sig om upplevelsen, sa Mustafa.
Bra, campingägaren ringde mig nyss. Han har bilder på två män som syns på hans övervakningskamera, så jag tänkte åka dit nu. Jag tycker att det vore bra om även ni åker med, sa Muhammed.
Ja, det är klart att vi gör, sa båda två.
OK, drick upp kaffet så åker vi.

 

[Gösta Evén]

Alf ringer nu till sin restaurangchef Felicia.

Hej Alf, vad har du på hjärtat?
Det har varit flera inbrott här i natt.
Ja, ryktet har nått mig, sa Felicia.
De drabbade var här nyss och talade med mig. De vill ha ett allmänt möte i restaurangen på torsdag kväll kl 20. Går det bra för dig?
Ja, det löser jag, då är ju middagsrusningen i stort sett över. Hur många gäster finns det nu på campingen?
Det är ju i maj månad så det är väl kanske en 200 personer, mest seniorer.
Tror du att alla kommer till mötet?
Ja, det tror jag, sa Alf. De drabbade skulle på runt och tala med alla som de ser. Jag lovade att ge de besked klockan 16 om det blir ett möte.
Det är ok för mig, sa Felicia. Jag ordnar det. Det kanske blir fullt till middagen kl 18 om de ända skall hit på ett möte.
Ja, det blir garanterat flera gäster än normalt så ladda ordentligt, sa Alf.
OK, Alf nu måste jag planera och informera personalen.
Hej då Felicia.

*

Jag får skriva en enklare meny. Vi satsar stort på pannkakor med sylt och grädde eftersom det är torsdag och pannkakorna kan vi grädda på eftermiddagen och bara värma upp på kvällen. Sen en fisk och en kötträtt till ett högre pris – så tar nog många pannkakor. Glass till dessert blir enklast.
Sen informerar hon personalen och frågar om några kan jobba lite övertid. Därefter ringer hon sin grossist och beställer en extraleverans till i morgon fm.

*
När poliserna kommer fram stannar de bilen på parkeringen utanför bommen och går in i receptionen.

Hej, mitt namn är Muhammed och jag vill tala med Alf.
Jag ringer på honom.
Hej och välkomna, jag heter Alf och har något på en film som ni bör se.
Tack, det gör vi gärna.
OK, kom med mig in på mitt kontor.

Om ni ställer er bakom mig så skall jag koppla upp mig mot kamerans videominne.

Tack det gör vi gärna.
Ok, först ser ni nu en man som visar upp sin bricka, han är från vaktbolaget. Om en stund kommer ni att se två män och efter 40 min går två män ut härifrån.
Kan du spela tillbaka till när de två går in och frysa bilden samt förstora den, sa Mustafa.
Javisst.
Ok, nu har vi bilden här. Man ser tydligt att det är en lång smal man och en kraftigare, sa Muhammed.
Man skulle ju gärna vilja se ansiktena bättre, sa Sonja.
Jag kan inte förstora mera utan att det blir väldigt suddigt, sa Alf.

Vi vill gärna ha den här filmen, sa Muhammed.

Jag vet inte hur jag skall kunna skicka den till er, sa Alf.

Filmen är ju digital, så det borde gå att maila, sa Mustafa och tack för att du ringde och bad oss komma hit för att titta på filmen, det var mycket värdefullt för vår utredning.
Ingen orsak, jag vill ju hjälpa till med det som jag kan, sa Alf.

Jag får skicka hit teknikern Birger så får han lösa det och tack för värdefull info, sa Muhammed.

Vi tar nu en promenad på området och pratar med de som vi ser, sa Muhammed.
Muhammed ringer till Birger och beordrar honom till campingen för att lösa överföringen.

*
Journalisterna på SVT Smålandsnytt har, från en campinggäst, fått reda på att att det har varit inbrott så några åker dit och ställer frågor. Det kommer att sändas ett inslag i kvällsnyheterna.

*

På eftermiddagen är det två gäng som går runt och talar med alla som de ser. De berättar om inbrotten och att det eventuellt blir ett allmänt möte på torsdag kväll. Alla tycker naturligtvis att det är förskräckligt med inbrotten och att de kommer på mötet.


Sjöuddens camping

I restaurangen är det full fart redan på förmiddagen. Det blir en enkel lunch för att ge mer tidsutrymme för kvällens middag. Restaurangchefen Harald tror att det blir färre lunchgäster eftersom det skall bli ett möte på kvällen och då förmodligen dubbelt så många gäster som vanligt.
De satsar stort på en qourngryta, köttbullar och spagetti samt fläskfilé med duchesspotatis.

Kl 17 samlas kvällens informatörer på Stinas kontor. Det är kriminalchef Melker, poliserna Siv och Jörgen, larmteknikerna Uffe från Åvikens larmtjänst och Pelle från Åvikens lås och larm.

Välkomna allesammans, sa Stina. Jag tänkte att vi skulle komma överens om hur vi skall göra denna informationskväll så bra som möjligt. Kl 19 bjuder jag på middag i vår restaurang och kl 20.00 börjar själva mötet.
Mitt förslag är att jag öppnar mötet och hälsar alla välkomna och presenterar er. Kriminalchef Melker får redogöra för hur långt polisen har kommit och sen får Uffe och Pelle informera om era förslag.

Kl 18 kommer många gäster till restaurangen för att äta. Oskar, Pelle, Kristian, Jan och Jannike gör i ordning ett långbord för sju personer för de reserverar två platser till Hanna och Rut som kommer lite senare, eftersom de har en bit att åka ifrån sina jobb.
Grabbarna Oskar, Pelle och Kristian beställer fläskfilé, Jan och Jannike tar Quorngryta liksom Hanna och Rut när de kom lite senare.

*

Kl 20 reser sig Stina upp och hälsar alla välkomna.

Jätteroligt att se att så många av er har kommit hit ikväll.

Det som hände här på natten mot fredagen är ju förskräckligt och har fått mig att fundera hur jag tillsammans med er skall gå vidare. Redan på natten mot söndagen kunde mitt vaktbolag utöka ronderingen från två gånger till fyra gånger per natt. Det kommer de att fortsätta med under hela maj månad. Under den tiden hoppas jag att att polisen har funnit och gripit tjyvarna.

Nu hälsar jag kriminalchef Melker välkommen att redovisa vad som har gjorts efter inbrotten.

Tack, sa Melker.
Tyvärr så har det hänt inbrott även på Tallskogens och Sjöglimtens campingar. Vi tror att det kan vara samma tjyvar på alla tre ställena. Poliserna Siv och Jörgen som ni känner till och många av er har pratat med har även varit på de andra två campingarna.
Polisen i Nässjö har haft många inbrott på natten mot lördagen på Ängens camping. En man blev mördad i sin säng.
Kriminalinspektör Anders ifrån Nässjö kom till mig igår. Vi tror att det med stor sannolikhet är samma tjyvar. Vi har fått vittnesuppgifter som tyder på det. Bl.a. att det, på några av campingplatserna, har varit en smal man i trettioårsåldern med långt ljust hår. Samt att en Volvo Sedan har observerats.

De fingeravtryck som vi har tagit matchar ingen i vårt register. Så tyvärr har vi inte anhållit några personer, ännu. Vi kommer naturligtvis att hålla Stina informerad om utvecklingen i framtiden, liksom om och när vi har gripit någon person, avslutade Melker.

Är det någon som vill ställa en fråga?

Tror polisen att tjyvarna kommer tillbaka till vår camping? frågade Kalle.

Nej, det tror vi inte.
Vad grundar du det på?
Att det under en och samma vecka har varit inbrott på sammanlagt fyra olika campingar ganska nära varandra.

Nu hälsar jag larmteknikerna Uffe från Åvikens larmtjänst och Pelle från Åvikens lås och larm välkomna fram.

Vi har olika larmutrustningar att erbjuda, sa Uffe.

Det enklaste och billigaste är att sätta upp ett litet magnetlarm vid varje dörr och aktivera de innan ni går till sängs. Sen kan man utöka det med olika lösningar med gsm larm till vår larmcentral, fortsatte Uffe.
Vi har även olika typer av kameraövervakning som är kopplade till vår larmcentral, sa Pelle.
Bakom er vid kortsidans vägg har vi satt upp några planscher som ni gärna får titta på, fortsatte Pelle.
Efter mötet här svarar vi gärna på era frågor och lämnar lite informationsbroschyrer. Det finns ett antal olika lösningar i olika prisklasser. Så det är bäst att tala med er personligen och inte hålla något föredrag här framme., sa Uffe.
Vi kommer gärna tillbaka på dagtid om ni ringer till oss och bokar en tid, sa Pelle.

Nu tackar jag kriminalchefen Melker och larmteknikerna Pelle och Uffe för informationen och förklarar den här delen för avslutad.

Alla är kvar ytterligare en stund för mer personliga frågor , sa Stina.

*

Bra att ni kunde komma sa Jan till Rut och Hanna. Vad tyckte ni om mötet?

Det var bra, nu har vi lite att fundera över, sa Rut.
Ett larm kanske kan va något, sa Hanna.
Det var ett informativt och bra möte, sa Kristian.
Ja, verkligen, sa Pelle. Att sätta upp ett enkelt larm som bara tjuter.
Ja, det verkar vara den enklaste lösningen och bara en engångskostnad, svarade Pelle.
För er som är här hela tiden blir det säkert jättebra, sa Hanna. Men vi kanske ska fundera på ett larm som är kopplat till en larmcentral.
Vi får tala om detta under veckan, sa Jannike.
Vi skall inte förhasta oss, sa Jan.
Men frågan är ju alltid: ”hur stor är sannolikheten att det blir nya inbrott” sa Rut.
Ja, det verkar som att det här var det första på de senaste tio åren, sa Kristian.
Visserligen, men framtiden vet vi inget om, sa Hanna.

Även om vi tror att samma tjuvar inte kommer tillbaka, så finns det ju flera och alla har väl inte sett på Smålandsnytt, sa Jannike.

Nej, så är det sa Kristian.
Det här är jättesvårt att fatta ett beslut om, sa Pelle. Vi får gå hem nu och ”sova på saken” som man brukar säga.
Ja vi har ju ett arbete att åka till i morgon bitti, så det är dax att ”krama kudden”, sa Hanna.
Eller hellre mig, sa Rut.
Ha ha, nu var du lustig va?, sa Hanna.
God natt och sov gott alla, vi ses på fredag kväll, sa Rut.
God natt sa de övriga.
Även vi skall gå hem nu, sa Pelle.
Ja, det är sent, sa Jannike.

 

[Gösta Evén]

Sjöglimtens camping

Kl 18 går Louise och Anders till Marianne och Beatrice.

Hej! Vad bra att ni kunde komma ikväll, sa Louise.
Ja, vi tycker att det är viktigt, så vi tog ledigt två timmar från jobbet i em., sa Marianne.
Det här angår ju alla, och kanske speciellt oss som inte är här alla dagar i veckan, sa Beatrice.
Är ni redo att gå till restaurangen för att äta middag? frågade Anders
Ja, det är vi, svarade Beatrice. Skönt att kunna äta i lugn och ro innan mötet kl 20, sa Marianne
Det skall bli intressant att få höra vad Lasse, polisen och larmteknikerna har för info.
Ja, som ägare har väl Lasse ett visst ansvar för säkerheten, sa Anders.
Ja, det borde han ha, sa Marianne. Men skalskyddet får vi fixa själva.
När de kom fram vid 18,30 tiden var det halvfullt i restaurangen.
Jaha ja skall vi titta på menyn och beställa, sa Anders.

Ja det var enkelt att välja för det finns bara en vegetariskt rätt och den tar vi, sa Beatrice.

Jag tar gärna rödspetta med kokt potatis, sa Anders.
Jag tar som du Anders, sa Louise.
Skall vi dela på en flaska vitt vin? Frågade Louise.
Ja, det gör vi sa de andra.

*
Kl 19, 30 var det fullsatt vid alla borden.

Kl 20 går campingens ägare upp och ställer sig vid bardisken.

Hej alla och hjärtligt välkomna! Jag heter Lars, ni får gärna säga Lasse. Det är jag som äger campingen. Roligt att se att så många har kommit till vårt möte.
För att få den senaste informationen så har jag bjudit in Kriminalinspektör Bo från polisen här i Årviken.
Varsågod Bo att ta över.
Tack Lasse!
Först vill jag säga att vi har inte lyckats att ta fast någon misstänkt.
Läget är detta:

Måndagen den 5:e var det två inbrott på Tallkrogens camping och natten efter fyra inbrott här, på fredagen sex på Sjöudden och på lördagen åtta på Ängens camping i polisdistrikt Nässjö. En man avled efter ett slagsmål och en blev dödad i sin säng.

Vi utreder nu det här som ett fall av vållande till död och ett fall som mord resten som inbrott.
Igår var kriminalinspektör Anders från Nässjöpolisen och besökte mig. Vi har nu inlett ett samarbete för att utreda allt.

I vittnesförhör har vi fått fram ett signalement på två män som har varit synliga inne på campingar och utanför liksom deras bil. Jag vill här understryka att det är mycket viktigt att meddela oss om ni har sett någon stryka omkring utanför eller har varit inne på campingen och ställt frågor t.ex. om säkerheten. Det kan ha skett flera veckor innan själva inbrotten har ägt rum. Det finns fall där ett par tjuvar har bott på campingen ett par veckor innan de sen har gjort själva inbrotten, så tänk på vad ni säger till okända människor som ställer frågor.
Det var i korta drag läget som det ser ut just nu, men vi jobbar intensivt med alla dessa fall. Är det någon som har en fråga?

Hur kan det komma sig att tjuvarna kan förstöra våra dörrlås så tyst att vi inte vaknar och dessutom gå omkring inne hos oss?

Låsen till bilar och vagnar är lätt att forcera med hjälp av en vanlig skruvmejsel och eftersom endast två personer vaknade av alla dessa inbrott så bedömer vi att det rör sig om mycket skickliga och vana inbrottstjuvar, som dessutom är så kalla att de vågar gå omkring i dessa förhållandevis små och smala utrymmen, sa Bo

Är det inte en skandal att det räcker med en skruvmejsel?

Jo, det kan man tycka, men det får ni tala med era försäkringsbolag om.

De bryr sig ju inte om det, utan blir det stora kostnader så höjer de ju bara våra premier.
Från oss poliser så skulle det ju vara bra om tillverkarna kunde göra era vagnar och bilar svårare att göra inbrott i, sa Bo
Hur tänker polisen om campingens säkerhet och hur kan vi själva öka vår egen? frågade en i publiken.

Tyvärr är det svårt för att inte säga omöjligt att hindra personer från att komma in på en camping. Liksom även att förhindra inbrottsförsök. Ni själva kan installera larm som tjuter ordentligt så att ni och era grannar vaknar. Det blir visserligen en skada på er husvagn eller husbil men om ni vaknar så kanske tjuven inte går in och stjäler något.

En mycket viktig och enkel sak som alla kan göra är att gå runt på campingen för att hälsa på varandra. Ju bättre ni känner varandra till utseende och personlighet desto bättre. På Tallskogen har de börjat med organiserade nattvandringar i tvåtimmars pass. Om ni vill starta något sådan så måste ni först tala med Lasse så att han får komma överens med sitt vaktbolag om vad som skall gälla.

När det gäller larm och säkerhet så kan ni få personlig information direkt här ikväll av Mikael och Lars här bredvid mig.

Jag heter Mikael och som polisen sa så svarar vi gärna på frågor här ikväll. Vi har satt upp några info tavlor på väggen här som ni kan titta på. Vi kommer gärna hit på dagtid och gör personliga besök. Jag har lagt ut en bunt visitkort här på bordet så att ni kan ringa mig vid tillfälle. Jag förstår att det här är nytt för er och det kan ta några veckor att fundera på vilka åtgärder som kan vara lämpliga att genomföra. För det finns många olika larmsystem i marknaden. Vilket som passar bäst i varje enskilt fall är ju olika, liksom hur mycket pengar man vill lägga ner på säkerheten.

Då tar jag över, sa Lasse.

Tack Bo, Mikael och Lars för er information. Jag hoppas att ni kan stanna kvar en stund för några personliga samtal.
När det gäller själva campingen så har jag tänkt en hel del. Den snabbast åtgärden som jag kunde göra var att utöka vaktbolagets antal turer här på nätterna och det är gjort. Att sätta upp staket hindrar inte tjuvar från att ta sig in. För det går att ta sönder. En hög betongmur vill jag inte sätta upp eftersom vi ligger så fint i naturen. Som polisen sa så kan ju tjuvar ta in på campingen som gäster och utföra inbrotten under nätterna och vara hur trevliga som helst på dagarna när de umgås med sina grannar. Så en mur betyder inte att säkerheten är total.

Som polisen sa så måste vi ha ett nytt möte om ni funderar på nattvandringar för ni måste i så fall få ett telefonnummer till vaktbolaget och jag måste först komma överens med de. Promenader på dagtid rekommenderar jag också. Bland er som är långliggare så känner ni nog till varandra till utseendet och kanske en del av er umgås. Men att lära känna till sina närmaste grannar är en mycket bra idé.
Har ni funderingar eller förslag på åtgärder så är det bara att komma fram nu eller till receptionen och tala med mig.
Härmed avslutar jag detta möte och tackar alla er för att ni kom.

*

Tjejer vad tyckte ni om mötet? frågade Anders.

Det var bra info från polisen och bra att de har fått vittnesuppgifter på personer som har varit frågvisa och gått omkring utanför området, sa Beatrice.

Vi har nog varit lite aningslösa och bara tänkt på oss själva när vi knappast har lämnat våran tomt, sa Marianne.
Ja, det stämmer. Själv har jag suttit i solen dagarna i ända, sa Louise.
Samma här, sa Anders.
Men efter inbrotten så har ju flera personer börjat med promenader på dagarna, liksom även vi, sa Louise.
Ja, jag har lärt känna till många av långliggarna som är här på vardagarna, sa Anders.
Vi har ju lärt känna varandra, nu efter inbrotten sa Marianne.
Inget ont som inte har något gott med sig, sa Anders.
Egentligen är det ju förfärligt att det skall behövas ett inbrott för att vi skall lära känna våra närmaste grannar, sa Louise.
Ja, verkligen, sa Beatrice.

Har ni lust att komma hem till oss på lördag kväll och äta middag? frågade Marianne.

Tack naturligtvis vill vi det, sa Louise och Anders.
Vad roligt att ni vill, sa Beatrice. Då säger vi det. Förresten är ni intoleranta?
Vad menar du? frågade Louise.
Kan ni äta allt eller är det något som ni inte tål, förklarade Beatrice.
Nej,vi äter och tål allt, sa Louise och Anders.
Välkomna på lördag kl 18, sa Marianne.
Nu måste vi gå hem till oss, för vi har ju en arbetsdag imorgon, sa Marianne. Så god natt.
Tack än en gång för att ni gjorde er besväret med att komma hit ikväll. Det betyder mycket för oss att även ni som förvärvsarbetar tar er hit en vardagskväll, sa Anders.
Nåja, det är inte så många mil att köra och vi fick ju en massa ny info och ett jättetrevligt middagssällskap, sa Beatrice.
Ja, god natt och sov gott, sa Louise.
Hej då!
Hej då och välkomna på lördag.

*
När Beatrice och Marianne kom hem till sig gjorde de sig i ordning meddetsamma för sänggåendet.

*
Louise följde med Anders hem. De tog fram en flaska Cava, dessertost och kex. Satte sig i varsin kaptensstol och satte på de sena tv nyheterna. När de hade sett färdigt på nyheterna så stängde de av tv:n.

Vad tror du om att börja med nattvandringar? frågade Anders.

Nej, det behövs nog inte, tjuvarna som var här kommer nog inte tillbaka och andra kan ha sett på Smålandsnytt och läst i våran tidning om inbrotten och misstänker att polisen är på ”G”. Så jag tror att det är lugnt resten av denna sommar i alla fall, sa Louise.
Ja, du kan ha rätt i det. På Tallkrogen har de tänkt tvärtom verkar det som.
Det är ju upp till de.
Ja, naturligtvis. Men våra dagliga promenader är ju i alla fall bra, sa Anders
Ja, på dagen går jag gärna. För nu har vi ju fått några nya bekanta och vännerna
Beatrice och Marianne är ju jättetrevliga.
Ja det stämmer, sa Anders. Det skall bli trevligt att få komma hem till de på lördag.
Ja det blir det. Nu är det väl dax att ”äntra” den bakre sidan av din husbil, sa Louise.
Ja det är sent – så det gör vi.

 

[Gösta Evén]

Onsdag 12 / 5 kapitel 11.

Beatrice och Marianne vaknar av väckarklockan kl 06 och ligger kvar en halvtimme innan de gör i ordning sin havregrynsfrukost. För det är arbetsdag och de behöver köra till arbetet

*
Även på Sjöuddens camping ringer väckarklockan kl 06 för Rut och Hanne skall också åka och jobba.

*
Kl 08.00 är det som vanligt ett personalmöte på polisen i Årviken.

Kriminalchefen Melker inleder.
Igår kväll var Jörgen, Siv och jag på ett möte på Sjöuddens camping och Bo var på Sjöglimtens.
Vi informerade om dagsläget och svarade på frågor.
Naturligtvis är gästerna oroliga men de tar det förvånadsvärt bra. Det var bra stämning.
Vi får fortsätta med detta som högsta prioriterat. Men jag vet inte hur vi skall gå vidare. Vi får ha ögon och öron öppna för vidare info.
Det finns ju många ljushåriga smala män i 30 årsåldern som åker omkring i en Volvo, så jag vet inte hur vi skall tackla det, sa Jörgen.

Skall vi stoppa och kontrollera körkort på alla som kör en Volvo? frågade Siv.

Ett långskott, naturligtvis men varför inte, sa Bo
Ja, vad kan vi annars göra, sa Jörgen.
Ok, ni får göra så, sa Melker.
Vi avslutar nu detta och ser om vi hittar några Volvo att kontrollera.

*

Kl 08.00 är det som vanligt ett personalmöte på polisen i Nässjö.

Kriminalinspektör Anders inleder.

God morgon!
Läget på de campingar som har drabbats av inbrott är stabilt. Den första nervositeten och ängslan är på tillbakagång ju flera dagar som har gått och gästerna har insett att det inte blir inbrott varje natt eller en gång i veckan.
Men för oss är det som att stå och stampa på samma fläck.
Inget nytt har framkommit de senaste dagarna. Det enda som vi vet är att en smal ljushårig man åker omkring i en Volvo sedan.

Skall vi stoppa dessa bilar och kolla på körkort, för att se om det finns någon ljushårig man där?

frågade Sofia.
Ja, det är nog det enda som vi kan göra, sa Anders.
Lite långsökt kanske, sa Adrian, men vi har ju inget något annat att gå på.
Om, jag säger om, ni finner en man enligt beskrivningen i en Volvo så får vi ta in bilen för att kolla däckavtrycken, sa Anders.
Ja, det kan ju alltid ge något, sa Sofia.

*

Kl 08.00 är det personalmöte hos polisen i Jönköping.

Hej alla! Hälsade kriminalinspektör Muhammed.
Läget är följande:

På Skogens camping har det varit sex inbrott och på Stråkens camping har det varit fyra inbrott i husvagnar och fyra i husbilar. En teori kan vara att det är två stycken proffs som har delat upp sig och specialiserat sig på olika fordon. Att ingen av 16 personer vaknade tyder på att det är skickliga yrkesmän – eller kvinnor som är i farten.

SVT:s lokalredaktion har redovisat att det har varit inbrott på tre campingar i Åviken och en camping i Nässjö. Totalt sex campingar som har varit utsatta de sista veckorna denna månad.

En person utreds som mördad och en till vållande.

Det kan vara samma tjuvar på alla ställena men det behöver det ju inte vara.
Igår ringde jag till min kollega Anders i Nässjö.
Där har de några vittnen som har sett en lång smal ljushårig man i 30-årsåldern med långt hår och en kraftig normallång man. De har även sett en mörkblå – eller grön Volvo sedan stå utanför en camping. Där har de tagit däckavtryck.
Det är vad jag vet så här långt.

Volvobilar finns det hur många som helst av, sa Sonja.

Skall vi stoppa alla mörka Volvo sedan och kolla deras körkort för att se om det finns en ljushårig man i bilen? frågade Mustafa.

Vi skulle ju kunna göra några stora nykterhetskontroller på infartsvägarna för att inte särbehandla just Volvobilar, sa Pelle.

En bra idé, sa Muhammed. Jag tar upp det med trafikpolisen.
Vi kan ju bistå med kontrollerna, sa Sonja.
Ja eftersom vi inte har något bättre utredningsförslag så är det ok för mig, sa Muhammed.
Ok, om det inte är något annat så avslutar vi mötet och ni kan ju hålla koll på Volvobilar när ni är ute, sa Muhammed.
Ok då vet vi.

*

Ängens camping

Leon och Amanda går upp vid niotiden, på onsdagen, för att göra frukost.

Vill du ha äggstanning idag? frågade Amanda.
Ja, tack det var ett tag sedan.
Ikväll är det möte och vi skall väl gå? frågade Amanda.
Ja, naturligtvis. Vi kan ju passa på att äta middag där vid 18 tiden, sa Leon.
Javisst, kan vi göra så. Vi kanske ska fråga de andra om även de vill äta med oss.
Ja, vi frågar när vi tar vår promenad.
Ok, så får det bli.

*
Lars och Anna gör sin frukost och sedan tar de en promenad på området.

Hej Olof, sa Lars.
Hej hej!

Du kommer väl till mötet ikväll? frågade Anna.

Ja, självklart och även Eva kommer, svarade Olof.

Vill ni äta med oss, på restaurangen ikväll kl 18? frågade Anna.
Jag skall fråga Eva men det tror jag att vi gör. Det är alltid trevligt med sällskap vid matbordet.
Bra vi ses ikväll, sa Lars.

*
Lars och Anna går en lång promenad på området och pratar med alla som de möter. Frågar om de tänker komma till mötet ikväll. Alla svarar ja, för det är viktigt att engagera sig nu efter allt som hände i lördags var det många som sa.

*
I restaurangen är det full fart hela dagen för att förbereda lunchen och middagen.

Lunchen blir nog lugnare än vanligt och middagen är det nog fullsatt, sa restaurangchefen Felix till sin souschef Ella.
Ja det har du rätt i svarade hon.

*

Peter och Arne går till Eva och Olof för att göra sällskap till restaurangen. De är där redan kl 18 och sätter ihop några bord så att alla som har haft inbrott kan sitta tillsammans. De andra kom några min senare.
Vad bra att ni har fixat borden, sa Amanda när hon och de andra kom.
Ja vi ville ju sitta tillsammans, sa Peter.
Vi sätter oss på en gång och tittar på menyn, sa Arne.
Ja, det är ju lätt gjort ikväll, sa Eva. Här har vi tre rätter att välja på. Jag tar fisk.
Jag tar köttgryta, sa Amanda. De övriga valde som Eva och Amanda. Ingen tog den vegetariska rätten.

*

Klockan 20.00 går Örjan och Anders fram till bardisken.

Hej alla!
Jag heter Örjan och är ägare till campingen. Vad roligt att så många har kommit till detta första improviserade möte.

Det har varit åtta inbrott under natten till lördag. Några av er var till mig i lördags och talade om det som hade hänt och att ni önskade få till detta möte.

Jag har här vid min sida kriminalinspektör Anders ifrån Nässjö polisen.

Varsågod Anders att ge oss den info som du kan ge oss.

Hej alla!

Läget idag är att vi har inte gripit någon tjuv.

Men vi har fått några vittnesuppgifter. Bl.a. så har några personer sett en smal lång ung man i 30-årsåldern med långt lockigt ljust hår gå omkring utanför området tillsammans med en kraftig normallång man och även att en mörkblå eller mörkgrön Volvo sedan stod parkerad en eftermiddag ca 500 meter utanför bommen.
Sådana här iakttagelser är mycket viktiga att ni meddelar oss. För utan er hjälp är det svårare för oss att binda någon vid ett brott. Så är det något som ni nu i efterhand kommer ihåg så berätta det. Den allra minsta detalj kan vara mycket viktig.
Jag har varit och besökt polisen i Årviken i måndags och även där finns det vittnesuppgifter om en smal lång man med långt ljust lockigt hår. Vi har inlett ett samarbete och har kontinuerlig kontakt. De fingeravtryck som vi har tagit har inte gett oss någon misstänkt. Så tjuvarna har hela tiden haft handskar på sig. Att endast två personer har vaknat vid alla inbrotten som har skett på dessa fyra campingar tyder på att de är riktiga proffs.

Är det någon som har en fråga?

Vad anser polisen att vi som enskilda konsumenter och gäster här på campingen skall vidta för åtgärder? frågade en i publiken.

Var vaksamma, om någon främmande person börjar att fråga om säkerheten så svara undvikande eller att ett vaktbolag går omkring här på nätterna, men säg inte hur ofta som de finns här.

Jag har läst i tidningen att på Tallskogen har de organiserat nattvandringar i tvåtimmars pass. Är det något som du rekommenderar?

Ja, det är en bra idé, men det måste ni prata med Örjan om.
Varför då?
Därför att Örjan först måste komma överens med sitt vaktbolag och att ni får ett telefonnummer till vaktbolaget.
Det ni kan göra redan imorgon är att promenera på dagtid och försöka att känna igen varandra, till utseendet. Gärna även tala om det som har hänt. För många behöver lätta på trycket och prata av sig om det obehagliga.

Men kom ihåg att det är mycket ovanligt med det som ni har varit med om i lördags.

Vi har redan i lördags börjat att gå runt här på campingen och tala med varandra, sa Arne.
Det är ett mycket bra initiativ av er, sa Anders.
En man reser sig upp och säger: för två eller tre veckor sedan såg jag en smal kort man med mörkt hår gå omkring här inne på området.
Hur kom det sig att du lade märke till honom? frågade Anders.
Alltså, när nya campinggäster kommer hit så tittar de på lediga tomter och kanske frågar hur länge som jag har varit här och om servicehuset mm. Men denna man tittade eller snarare stirrade inte på lediga tomter utan på våra fordon.
Mycket bra iakttagelse, vad heter du och på vilken tomt bor du på? frågade Anders.

Jag heter Birger Karlsson och har tomt nummer 126.

Tack för dina upplysningar, är det någon fler som drar sig till minnes något liknande?
Jag såg också den här mannen.
Vad heter du?
Stina Petterson på tomt nummer 100.
Tack för din upplysning.

Ja, nu tar jag över en stund, sa Örjan.

Jag har som ni förstår ett ansvar för säkerheten här på campingen men ej för era fordon. Det som jag har gjort är att anlita ett vaktbolag som kommer ett antal gånger under natten och går omkring. Men de kan inte vara här hela tiden.

Varför kan de inte det? frågade en i publiken.

Det skulle bli orimligt dyrt och den merkostnaden måste jag ju då ta ut av er, svarade Örjan.

Vi skall ju även tänka på att under de 20 år som jag har ägt campingen så har det aldrig varit något inbrott här. Så sannolikheten för att det blir flera inbrott är försvinnande liten och då blir kostnaden extremt stor i förhållande till nyttan.

Finns det några övervakningskameror här?

Nej det har jag inte, sa Örjan
Men det kan väl vara ett bra komplement?

Jag får inte ha kamrer riktade mot era fordon.
Nej men vid bommen och runt anläggningen är det väl tillåtet?
Omkretsen är flera km och antalet kameror blir därför stort. Jag har inte tänkt på det alternativet.
Är det ingen som har flera frågor – så avslutar jag mötet för ikväll. Ni är naturligtvis alltid välkomna med förslag på åtgärder.
Tack alla för att ni kom ikväll.

*
De drabbade satt kvar en stund.

Jag tycker att det var bra information, sa Arne
Ja, infon som polisen redovisade var intressant, sa Eva.
Frågan är nu vad vi själva möjligen kan göra för att öka vår säkerhet, sa Olof.
Den frågan är ju mycket central för vår trygghet, sa Leon.
Jag tror på ett ordentligt dörrlarm, sa Amanda.
Ja, det verkar vara den snabbaste och enklaste åtgärden, sa Anna.

Larmet behöver ju inte vara kopplat till någon larmcentral, utan det räcker förmodligen med ett starkt ljud så att vi vaknar och tjuven snabbt stänger dörren och går därifrån, sa Amanda.

Jag kan googla på larmfirmor i morgon och be någon komma hit och informera oss, sa Leon.
Ja, det vore nog inte så dumt att få en genomgång av vad som finns på marknaden, sa Peter.
Efter lunch i morgon så kan jag berätta vad jag vet, sa Leon.
Vi träffas på våra promenader imorgon, så kan vi tala om det då, sa Amanda.
Vi går hem nu och tänker på vad mötet har gett oss, sa Lars. Ja, då bryter vi upp och går, sa Kalle.

 

[Gösta Evén]

Torsdag 13 / 5 kap 12


Kl 00,30 ringer väckarklockan hos Bengt och Åke.

De äter en enkel frukost och åker sen på väg 40 och svänger av till väg 185 för nästa jobb.
De tar fyra jobb var på campingen norr om Bottnaryd.
De parkerar på en liten skogsväg i närheten och går in på campingen en bit bort från entrén.
Efter en halvtimme är de klara och åker hem igen.
Det här gick ju galant, sa Bengt.
Ja, verkligen, sa Åke.
Nu har vi ordentligt med stuff till Sven i eftermiddag på A 6, sa Bengt.
Ja, nu blir det klirr i kassa, sa Åke.
Då kan vi ta långhelg, sa Bengt.

*

Granskogens camping

Jönköpingspolisen, Sara!

Hej, jag vill anmäla ett inbrott i min husbil, sa Fredrik Pettersson.
Det var tråkigt, när och var hände detta.
Någon gång i natt på Granskogens camping norr om Bottnaryd på väg 185.
Blev något stulet?
Ja min mobiltelefon och min laptop.
Något annat?
Jag vet inte, har inte kontrollerat allt ännu.
Hur kom tjuven in?

Genom förardörren för låset är skadat.

Ta ett foto på det och skicka in till dit försäkringsbolag tillsammans med en formell skadeanmälan som du enkelt gör på nätet.
Ok, får låna frugans telefon.
Kommer ni hit och tittar och frågar runt bland gästerna?
Nej, du sa att det hände på natten så dina grannar sov förmodligen.
Ok, det var väl allt då?
Ja, vi avslutar här.
Hej då!
Hej då!

*

Kl 9 går Sara in till sin chef kriminalinspektör Muhammed.

Hej Muhammed!

Hej Sara!
Den senaste timmen har åtta personer anmält inbrott i sina husbilar och husvagnar på Granskogens camping norr om Bottnaryd, sa Sara.
Det var värst vad många inbrott vi har haft denna vecka, sa Muhammed.

Ja, det är tredje campingen på fyra nätter, sa Sara.

Bäst att jag skickar dit Mustafa och Sonja.
Ja, gör det.
Mustafa!
Hej det är Muhammed, Sara har tagit emot åtta anmälningar om inbrott på Granskogens
camping. Jag vill att ni åker dit och talar med de drabbade.
Ok, be Sara skicka namnen på anmälarna. Vi vänder och kör dit, sa Mustafa.

*

Fredrik går till sin granne Lorentz.

Hej Fredrik!
Hej Lorentz! Vad har du på hjärtat så här tidigt?
Vi har haft inbrott i natt, har du hört eller sett något?
Va- har ni också blivit drabbade? sa Lorentz.
Ja, det är för djävligt att man inte skall kunna få ha sina grejer ifred, sa Fredrik

Det är skandal att det skall vara så enkelt att komma in, efter att vi har låst och gått och lagt oss, sa Lorentz.

Ska vi gå en sväng och höra med de andra husbilarna?
Ja, det gör vi, sa Lorentz.
Hej Lorentz och Fredrik! hälsade Hilda.
Hej Hilda! Vi har haft inbrott i natt och undrar om ni har hört eller sett något? frågade Fredrik.
Jasså du, även vi har haft besök, svarade Hilda. Bodil var här nyss och sa att de hade fått påhälsning. Vi sover ju hårt och länge här i skogen.
Vi sover också bra, svarade Fredrik.

Men det är konstigt att man inte vaknar när någon går in och rotar bland våra saker, sa Lorentz.

Ja, det känns obehagligt, så här efteråt, sa Hilda.

Det finns en bilverkstad här i närheten, sa Fredrik. Skall vi göra sällskap dit på en gång och fråga om de kan hjälpa oss med låsen?
Ja, det är väl lika bra att få det gjort så fort som möjligt, sa Lorentz.
Jag, går över till Bodil, sa Hilda.
Skall vi köra om tio minuter? sa Fredrik.
Ja, det blir bra.
Så alla fyra drar iväg till bilverkstaden.

*

Sonja parkerar polisbilen utanför bommen och går in till receptionen.

Hej, vad kan jag stå till tjänst med? frågade Anna.

Hej! Jag skull vilja ha tomtnumren på dessa åtta personer, svarade Sonja.
Jaså, vad har hänt?
De har haft inbrott i natt alla åtta,
Det var förskräckligt, sa Anna.
Ja det har varit mycket nu, sa Sonja.
Jag skriver ner tomtnumren vid varje namn så blir det lätt att hitta rätt.
Tack, en tomtkarta behöver jag.
Varsågod, här är tomtkartan och lappen som du gav mig.
Tack, var vänlig och öppna bommen så kör jag in bilen. Vi blir nog kvar här ett par timmar.

*

Poliserna stannar till vid tomt nummer tre och konstaterar att det finns ingen där. Samma sak vid grannarna.

Husbilarna är borta, sa Mustafa.
Ja, jag ser det, sa Sonja. Vi åker till husvagnsområdet.
De stannar till vid tomt nummer 225.
Hej heter ni Viktor och Diana? frågade Mustafa.
Ja, det gör vi.
Ni har anmält ett inbrott idag, sa Mustafa.
Det stämmer.
Hur mår ni?
Inget vidare, det är ju märkligt att man inte vaknar när någon går in och rotar runt bland våra saker, sa Diana.
De här tjuvarna måste vara proffs, sa Sonja. För det har varit inbrott på två andra campingar här i närheten och där var det heller ingen som vaknade.
Vi har fått in fyra anmälningar från ni som har husvagn och fyra från de som har husbilar, sa Mustafa.
Det var förskräckligt, sa Viktor.

Så många på samma camping, sa Diana förvånad.

Har ni sett något ovanligt de senaste tre veckorna? frågade Sonja.

Nej, hurså?
Ibland tar tjuvarna in på en camping och går runt och pratar för att rekognosera eller strövar omkring utanför området, sa Sonja.
Nej, jag har inte sett något, sa både Viktor och Sonja.
Ingen som har frågat er om säkerheten eller om ni trivs här?
Nej, vi har inte talat med några främlingar, sa Viktor.
Har ni talat med era grannar idag?
Ja, några har också haft inbrott, men inte alla, sa Diana.
Kommer ni på något som ni tycker är märkligt eller ovanligt så ring oss. För varje liten obetydlighet, i era ögon, kan vara värdefullt för oss, sa Sara.
Ja, tack för pratstunden, nu skall vi gå vidare till era grannar, sa Mustafa.
Hej Då!
Hej då!

*

Poliserna går nu till de övriga som har anmält inbrott. Alla har sovit och ingen har sett något konstigt eller ovanligt de senaste tre veckorna. Därefter går de runt till övriga gäster.

Ett vittne får de tag på.

Jag såg två män här utanför i söndags eftermiddag.

Kommer du ihåg hur de såg ut?
Ja, en var normallång och kraftigt byggd den andra var smal och lång.
Såg du om de hade någon tatuering?
Nej, det var nog för långt håll för det.
Var det något speciellt som du lade märke till?
Den kraftige hade nästa inget hår och den smala hade långt lockigt ljus hår.
Såg du någon bil i närheten?
Nej.
Ok, tack för dina iakttagelser. Vad heter du och vilket tomtnummer har du?
Jag heter Kalle Petterson och det här är tomt nummer 283.
Tack, så mycket. Det var värdefullt att tala med dig. De som du såg kan vara tjuvarna men behöver inte vara det.
Hej då!
Hej då!

*
När poliserna skulle köra ut igen såg de att husbilarna var tillbaka – så de stannade till.

Lorentz gick fram till poliserna.
Är du en av de som har anmält ett inbrott idag, frågade Mustafa.
Ja, det stämmer och det är tre till här bredvid mig som också har haft påhälsning.
Ja, vi vet att det är fyra från husbilsägare och även fyra från husvagnsägare, sa Mustafa.
Jasså det visste jag inte att även husvagnar har haft påhälsning.
Ni var borta när vi kom, sa Sara.
Ja, vi åkte till bilverkstaden här i närheten för att få hjälp med att laga låsen, sa Lorentz.
Gick det bra?

Ja, verkstaden monterade bort låsen och ska försöka att laga de under veckan.

Vi får hoppas att det går, sa Mustafa.
Har du sett något konstigt eller märkligt de sista tre veckorna? frågad Mustafa.
Nej, allt har varit lugnt den här veckan för jag har inte varit här längre.
Ok tack. Vi skall prata med dina grannar.
Hej då!
Hej då!

*

Poliserna pratade med de övriga berörda men de hade inte heller set eller hört något
anmärkningsvärt under den korta tiden som de hade varit här.

*

KL 14 var det personalmöte hos polisen i Jönköping.

Välkomna alla! Inledde Muhammed.
Läget är följande:

I måndags hade vi sex inbrott på Skogens camping, på tisdagen åtta inbrott på Stråkerns camping och i natt åtta inbrott på Granskogens camping. Således 22 inbrott, ingen av dessa 44 personer har alltså vaknat. Vilket jag tolkar som att det är riktiga proffs som vi har att göra med.

På Granskogens camping fick vi ett vittne, sa Mustafa.

Jaha, vad bra, sa Muhammed.
Ja, verkligen, fortsatte Mustafa. Kalle, som vittnet heter, hade sett två män utanför området i söndags em. En normallång kraftig man och en smal lång man med långt lockigt ljust hår.

Det är intressant, sa Muhammed. Efter några inslag i Smålandsnytt så ringde jag både till poliserna i Nässjö och Årviken. Även där finns det vittnen som beskriver samma utseende på två män. Det kan alltså vara samma tjuvar, men behöver inte vara det. En mörkblå eller mörkgrön Volvo sedan har setts stå utanför en av campingarna.
Hur ska vi jobba vidare? frågade Arne.
Jag vet inte, svarade Muhammed. Vi har ju inte så mycket att gå på.
Ska vi tipsa Smålandsnytt om nattens inbrott, så att de åker ut och intervjuar gästerna, sa Sonja.
Ja, varför inte, sa Muhammed. Det är ju bra om allmänheten får höra och se att det är saker att tänka på för deras egen säkerhet.
Jag kan ringa, sa Sonja.
Jag talade med trafikenheten igår. De skall schemalägga några stora trafikkontroller till på måndag, sa Muhammed.
Det är bra, sa Mustafa. Vi hjälper gärna till.
Om det inte är någon annan som har något att tillföra – så avslutar jag mötet nu.

*

Granskogens camping

Svt:s lokalredaktion Smålandsnytt tackade för tipset och drog iväg till Granskogens camping.

Gick omkring och talade med alla som de träffade på.
Åkte sedan tillbaka till redaktionen för att klippa ihop till ett inslag. Som skulle sändas på kvällsnyheterna.

*
På eftermiddagen går husbilsgänget en gemensam promenad på området, för att bli bekanta med så många som möjligt. De talar naturligtvis om inbrotten och vad de eventuellt kan göra i framtiden.

Jag såg på Smålandsnytt att det var några på en camping i Årviken som hade köpt spännband och satt mellan dörrarna, sa Lorentz.

Men håller verkligen dörrarna för det, sa Fabian.

Det är väl ingen som vet, sa Lorentz.
Jag menar om en stark man rycker till i dörren från utsidan så går kanske dörrens handtag sönder, och tjuven kan gå in, fortsatte Fabian.
Det mesta är ju plast, sa Göte. Man måste nog har en regel också.
Det är möjligt att man behöver, sa Lorentz.
Jag skulle nog vakna om dörren rycks upp och delvis går sönder, sa Fabian.

*
Även husvagnsgänget gick en eftermiddagspromenad tillsammans.

Även de talade med så många som möjligt om inbrotten och vad man eventuellt kan göra för att försvåra för presumtiva inbrottstjuvar.
Vad tror ni om att köpa larm? frågade Diana.
Det är nog ingen dum idé, sa Disa.
Ja, någonting behöver vi ju så att vi vaknar, sa Doris.
Jag vet inte om det är så bra att vakna, sa Julia.
Varför är det inte bra att vakna menar du? sa Ove.

På en camping i Årviken var det en man som vaknade och det blev ett fruktansvärt slagsmål som slutade med att han ramlade i trappan och dog. Vi lever ju i alla fall, sa Julia.

Ja, det är ju en synpunkt väl värd att beakta, sa Ove.

Skall vi ta kontakt med något larmbolag som kommer hit och informerar oss, i alla fall, sa Diana.
Ja, info är ju alltid mycket värt, sa Max.
Kunskap är ju en lätt börda att bära, sa Viktor.
Det har tydligen även varit inbrott i några husbilar, sa Doris.
Vi kan ju gå till dit och höra hur de tänker om inbrotten, sa Rikard.
Ja, varför inte, sa Viktor.

*

Hej, har du haft inbrott inatt? frågade Max.

Nej det var på andra sidan vägen, så gå dit, sa en man.
Hej! Har ni haft inbrott i natt?
Ja, och mina grannar, svarade Fredrik.

Vi funderar på larm, vad anser du om det? frågade Rikard.

Jag vet inte, har inte tänkt på det, svarade Fredrik.
Hej, jag heter Lorentz, har även ni haft ovälkommet besök inatt?
Ja, tyvärr och nu vet vi inte hur vi skall gå vidare, sa Ove.
Vi har talat en del om larm, sa Rikard.
Ja, det kanske inte är så dumt, sa Lorentz.
Vi skulle kunna gå till receptionen och fråga om vi kan ha ett kvällsmöte i restaurangen, sa Fredrik.
Då kan vi bjuda in ett larmföretag, polisen och ägaren till campingen, sa Lorentz. Jag hämtar mina grannar, så får vi höra vad de säger, sa Fredrik.
Det här är Fabian och Göte som också har haft inbrott, sa Fredrik.
Hej Alla!
Hej!

Vi här har alla haft inbrott i våra husvagnar i natt och nu funderar vi på om vi skall installera larm, sa Diana.

Vi funderar på att köpa spännband, sa Fabian.

Vad skall ni göra med de? frågade Max.
Sätta upp mellan våra dörrar, svarade Fabian.
Vi har ju bara en dörr i våra vagnar, sa Max.
Ja, det är ju skillnad mellan husvagnar och husbilar, sa Fabian. S
Vi har även talat om att det kanske vore bra att ha ett möte i restaurangen någon kväll, sa Fredrik.
Ett allmänt möte, sa Julia.
Det är inte fel, sa Lorentz.
Receptionen ligger ju i närheten, vi kan gå dit, sa Fredrik.
Jag hämtar de andra, så går vi i samlad trupp, sa Lorentz.

*

Hej! Vad kan jag hjälpa till med , sa receptionisten Anna.

Vi har haft inbrott i natt, sa Max.
Det var tråkigt.
Ja och nu undrar vi om vi kan få ha ett allmänt möte i restaurangen någon kväll, fortsatte Max.
Det är bästa att ni talar med ägaren Sigvard, sa Anna.
Ja, det gör vi gärna, för han behöver ju få info om inbrotten, sa Fredrik.
Då ringer jag till Sigvard.
Hej chefen!
Hej Anna!
Jag har ett gäng här som vill tala med dig.
OK, jag kommer ner.
Sigvard kommer om någon minut, så får ni tala direkt med honom, sa Anna.

Hej, jag heter Sigvard. Kom med så går vi in på mitt kontor.

Det har varit minst åtta inbrott i natt, vad tänker du om det? frågade Fredrik.

Ja, jag har hört att polisen redan har varit här, sa Sigvard.
Har de inte talat med dig? frågade Lorentz.
Nej, det var Anna som sa det till mig.
Vad har du för tankar om det? frågade Fredrik åter igen.
Det är så nytt för mig att jag vet inte vad jag skall tänka.

Men hur tänker du om säkerheten?

Jag har ett vaktbolag som kommer hit och går runt.
Men det hindrade inte tjuvarna, sa Diana.
Nej, de går ronder tre gånger på natten. Så tjuvarna var förmodligen här när vaktbolaget inte var det.
Det finns inget staket eller mur runt området, så det är lätt för vem som helst att komma in, sa Hilda.
Det är sant, sa Sigvard.
Men en mur, skulle väl öka säkerheten, fortsatte Hilda.
Ja, så är det, men då blir det ju som ett så kallat ”gated community” sa Sigvard. Det tror jag inte skulle vara så uppskattat av min gäster som gärna vandrar i den fina naturen runt omkring oss, sa Sigvard.

När Fabian och jag var på en camping i Marrakech så hade de en hög mur runt området och grindar vid entrén samt en vakt där dygnet runt och vi kände inte något obehag av den höga muren utan tvärt om, sa Hilda.

Ja, det kändes mycket säkert, instämde Fabian.

Vi funderar på om det kan gå att få till ett allmänt möte i restaurangen någon kväll, sa Rikard.

Ja, det skall inte vara något problem, sa Sigvard.
Kan du ordna så att ett larmföretag och polisen även kommer? frågade Rikard.
Ja, det borde gå om jag för några dagar på mig.
Vi ser gärna att även du ställer upp.
Ja, naturligtvis kommer jag. Det får bli någon kväll i nästa vecka. Skall vi säga tisdag kväll kl 20?
Ju förr desto bättre, sa Max.
Det är torsdag idag och restaurangen och ett larmföretag vill nog ha några dagar på sig till förberedelser, sa Sigvard.
OK, vi satsar på tisdag i nästa vecka, sa Max.
Jag skriver ett anslag och sätter upp i receptionen och om ni pratar med era grannar och övriga gäster så kan det bli många som vill komma, sa Sigvard.
Ja, vi kan promenera runt och tala med så många som vi ser, sa Julia.
Jag hoppas att du förstår att det här har varit en mycket obehaglig upplevelse för oss alla, sa Laura.
Jag är införstådd med det, svarade Sigvard.
Jag ringer till vaktbolaget och hör om de kan öka antalet ronderingar och så ringer jag till restaurangen och informerar om mötet.
Bra, Sigvard.
Det var väl allt, sa Fredrik.
OK, jag skall ordna detta, sa Sigvard.
Tack, då går vi ut, sa Lorentz.

*
När de hade lämnat kontoret sa Lorentz att vi kan ju dela upp oss i mindre grupper och gå en sväng nu på campingen och tala med så många som möjligt.

Vi kan väl gå fyra och fyra, föreslog Ove.
Ja, det blir trevligt att promenera med ett par som vi inte har träffat fören idag, sa Bodil.
Du menar alltså ett par från husbilar går med ett par ifrån husvagnar, sa Ove.
Ja, sa Bodil.
Det är ok för mig, sa Ove.
Bra, då går, sa Fredrik.

*

Bottnaryds larmcentral, Torsten vad kan jag hjälpa till med?

Hej, mitt namn är Sigvard och jag äger campingen Granskogen här.
Vi har tyvärr haft många inbrott i natt och gästerna är mycket upprörda och oroliga.
Det kan jag mycket väl förstå, sa Torsten.

De vill ha ett möte på tisdag kväll kl 20 och vill höra vad ni kan erbjuda för säkerhetslösningar.

Har du möjlighet att komma hit kl 17 för ett samtal på mitt kontor och sen bjuder jag på middag i restaurangen innan mötet.
Ja, naturligtvis, jag tar med mig Alexander som är expert på mindre anläggningar, sa Torsten.
Bra, välkomna båda två, sa Sigvard.
Hej då!
Hej då!

*
Jönköpingspolisen Sara, vad kan jag stå till tjänst med?

Hej, jag heter Sigvard och äger campingen Granskogen.
Ja,
Vi skall ha ett möte på tisdag kväll och vill gärna att någon polis kommer och informerar oss.
Jag har noterat det. Skall framföra det till min chef och be honom att ringa er sedan.
Tack, det var vänligt.
Ingen orsak.

*

Ja, det är Carlos, sa restaurangchefen när Sigvard ringde.

Hej Carlos, det är Sigvard.
Hej Sigvard, vad har du på hjärtat då?
Det har varit åtta inbrott här i natt och nu vill de drabbade ha ett möte i restaurangen på tisdag kväll kl 20. Det går väl bra?
Ja, visst. Tror du att det blir fullsatt?
Ja, det kommer säker många, för jag skall göra ett anslag och sätta upp i receptionen och de drabbade skall börja gå runt och tala med alla som de ser.

Ok, sa du kl 20?

Ja.
Då lär det väl bli många flera som äter just denna kväll?
Ja, räkna med att det blir fullsatt, så ladda ordentligt med käk.
Vet du hur många som bor här nu under vardagarna?
Nej, inte exakt, men nog är det väl ett hundratal par.
Tack, jag räknar med det. Bäst att jag tar itu med det på en gång.
Ja, gör det och hej då Carlos.
Tack Sigvard och hej då.

*
Carlos börjar med att skriva en ny enklare meny till tisdagen.

Halloumiburgare, med klyftpotatis och utan bröd till veggarna. De finns färdiga att köpa.
En köttgryta: Biff Stroganoff med kokt potatis.
Torsk i ugn med kokt potatis.
Makaroni och köttbullar till barnen.
200 gäster, sa Sigvard fast det kan ju även komma några förvärvsarbetande som bor i närheten och bara är här på helgerna. Så kanske trehundra portioner sammanlagt.
Bäst att jag ringer in en extraorder hos Servera.

*

Servera, Anders.

Hej Anders, det är Carlos, på Granskogen.

Hej Carlos., ringer du idag? Fick du inte allt som du hade beställt till idag?
Jo, leveransen var helt enligt order. Men jag behöver en extraleverans på måndag.
Jasså, vad har hänt?
Det har varit en massa inbrott här i natt och de drabbade vill ha ett allmänt möte på tisdag kväll direkt efter den ordinarie middagen.
Det var ju tråkigt med inbrott.
Ja, det är för djävligt, sa Carlos.
Men det betyder att det förmodligen blir fullsatt till middagen innan mötet.
Ok, jag fattar. Vad behöver du?
Tre kartonger Halloumiburgare, 20 kg fransyska, 15 kg torsk, tre kartonger köttbullar, två säckar potatis, en kartong paprika, en kartong tomater och en kartong bladsallad.
Något mer?
Ja, 20 litet mellanmjölk sen är det bra. Kan du fixa detta till på måndag?
Ja det skall inte fara något problem.
Tack Anders.
Tack för orden Sigvard. Hej då!
Hej då!.

*

Ni har varit i Marocko, sa Doris.

Ja, flera gånger, sa Hilda.

Hur var det på campingen som hade en hög mur?
Inga problem. Man såg den knappt om man inte bodde i närheten.
Men kändes det inte instängt?
Nej, inte alls. Vi satt ju för det mesta och solade oss på vår tomt och tänkte inte ens på muren, sa Hilda. Det är ju det som vi gör även här.
Jo, det så klart. Men ni måste ju alltid gå ut genom entrén då?
Ja, det är klart. Men där finns ju inte samma typ av natur att vandra i. Så det gjorde inget. Här är det annorlunda att kunna gå rakt ut i skogen.
Så ni gick inte utanför campingen så ofta?
Nej, det blev mest promenader inne på campingen och sen cyklade vi till affärerna när vi skulle handla.

Fungerade allt bra i Marocko?

Ja, där hade vi inga inbrott eller andra problem och alla människor är jättetrevliga och vänliga, sa Hilda.

Ni kan väl prata om eran Marockoresa vid en gemensam middag?
Ja vi kan väl ha knytis i helgen alla vi som har haft inbrott, sa Hilda.
Ja, det blir ju trevligt med ett långbord på en av tomterna, sa Doris.
Vi får prata med de andra om de är ”på”, sa Hilda.
Det tror jag säker, om det blir tal om eran Marockoresa och inte bara en massa snack om inbrott.
Ok, då säger vi så.

*

Sjöuddens camping

Kristian och Pelle äter, som vanligt, sin sena frukost ute i det vackra soliga vädret. Det är märkligt att det har blivit så många inbrott på så många olika campingar här i norra Småland, sa Pelle.

Ja, Smålandsnytt har ju rapporterat i stort sett varje kväll den senaste veckan.

Hej Oskar, kom in! sa Pelle.
Hej!
Vill du ha en kopp kaffe? frågade Kristian.
Nej tack, jag drack alldeles nyss, svarade Oskar.
Vi sa just att Smålandsnytt har haft många inslag om inbrott har i Jönköpingsregionen, sa Pelle.
Ja, jag har sett det, sa Oskar. Stina har ju sagt att under hennes tid så har det inte varit något inbrott alls.
Det kanske har flyttat hit några som har specialiserat sig på husbilar och husvagnar, sa Kristian.
Det verkar så, sa Oskar. Har ni lust att ta en sväng på området?
Ja, det kan vi väl göra om en liten stund, sa Pelle
Vi vill ju dricka upp kaffet först, Kristian.

*

Sjöglimtens camping

Anders och Louise går ner till sjön för att bada, efter en sen frukost, på förmiddagen.

Det här är så uppfriskande, sa Louise.
Jovars, men det är faktiskt ganska kallt i vattnet, sa Anders.
Tycker du? Det är nog en 14 – 15 grader i alla fall.
Ja, det är kallt.
Vi tar väl en omväg runt campingen på väg hem, sa Anders.
Ja, naturligtvis.

 

[Gösta Evén]

Ängens camping

Leon och Amanda tar en promenad på området efter sin frukost. Pratar om gårdagskvällens möte med de som de ”stöter” på. Alla tycker att det var ett bra initiativ att ha ett möte efter alla inbrott som har varit under lördagen.

Även vi som inte hade inbrott drabbas ju på sätt och vis, sa en person. För vi fick en ordentlig tankeställare som väckte upp oss. Nu tänker vi på hur vi skall öka säkerheten.

Vi funderar på att skaffa larm, sa en person.

Även de andra drabbade tar sin morgonpromenad på området och talar om mötet med alla de träffar på.

*

Skogens camping

Lukas och Anna tar sin vanliga morgonpromenad på området och talar med alla som de ser.

Det blir mycket tal om gårdagskvällens möte.
Efter en stund stöter de på Per och Lisa som också är tidigt ute på promenad.
Det verkar som om alla tycker att det var ett bra och informativt möte, sa Anna.
Ja, alla som vi träffade på sa samma sak, sa Per.
Skönt att vi fick ha mötet, sa Lisa.
Ja verkligen ett bra tillfälle att få information på, sa Lukas. Blir ni kvar länge här?
Vi har inte bestämt något, men minste en vecka till, sa Lisa.
Sen blir det skönt att rulla iväg, sa Per.
Vart åker ni?
Inget är bestämt, kanske ner till Skåne.
Har ni lust att ta en fika med oss vid 15 tiden?
Tack gärna, sa Per och Lisa samtidigt.

*

Tjuvarna Bengt och Åke vaknar vid 12 tiden på torsdagens morgon. Bengt ringer till Sven.

Hej Sven det är Bengt!
Hej Bengt! Hur har det gått?
Djävligt fint denna vecka, vi har slitit som djur.
Det låter bra, vad har ni?
30 laptopar, 10 kameror och 25 telefoner – så ta med dig stora plöskan!
Det låter bra det. Kom till Donken kl 13 så får jag titta på grejorna.
Ok vi kommer att vara där, sa Bengt.
Kom nu Åke så drar vi till Donken och käkar innan Sven kommer.
OK,

Kl 13 kommer Sven. Jaha grabbar skall vi gå ut?

Javisst.
Ok får jag se nu?
Har har du bara fina grejer, sa Åke.
De här gamla kamerorna är ju inte mycket att ha, sa Sven.
Vadfan, det är ju systemkameror allihop, sa Bengt.
Ja, visserligen men de ser gamla ut, en femhundring styck kan jag ge.
Alltså skärp dig nu, sa Åke en tusing styck är de värda.
Nja. Få se vad har ni mera?
Fina mobiltelefoner och laptoppar.
Bra jobbat grabbar sextio får ni.
Stopp i backen nu, sa Bengt 70 är det värt.

Nej, du det går inte, så djävla lättsålt är det inte, sa Sven.

67 så har vi en deal, sa Åke.
För helvete, skall ni sälja själva kanske?
Nej, vi har gjort vårt. Sälja är ju ditt jobb, sa Bengt.
Jag kan sträcka mig till 65, sa Sven.
Ok, då 65 så är vi överens.
Nu ligger vi lågt några veckor, sa Åke.
Varför då, sa Sven.

Ja, du har ju tydligen svårt att bli av med grejorna och Smålandsnytt har ju rapporterat en massa gånger. Så det är nu bästa att ta det lugnt några veckor, sa Bengt.
Ok, ring mig när ni har börjat att jobba igen, sa Sven.
OK, hej då.
Hej då!
När de kör hem säger Åke. ”Skall vi dra ner till Mallis ett par veckor och vila upp oss”
Det verkar vara en bra idé.
Vi får googla lite när vi kommer hem, sa Bengt.

*

Skogens camping

Ägaren Leif gör en enkät som långliggarna skall få svara på. Den enda frågan är ”Tycker du att campingen skall bygga en hög mur runt om och införa grindar vid den enda entrén”?

Sen går han ner till receptionen och ber receptionisten om en tomtkarta där hon har märkt ut var långliggarna hyr. Han skriver sen ut 100 exemplar av enkäten och går runt och delar ut den till de han ser. Några svarar direkt och ger tillbaka pappret, andra vill fundera ett slag och lovar att lämna in pappret till receptionen.

*

Stråkens camping

I restaurangen var det full fart under hela dagen. Först en förmodligen lugnare lunch med den ordinarie menyn och sedan specialmenyn till middagen. Några av personalen hade igår meddelat att de kunde jobba några övertidstimmar – så Felicia hade inte behövt kalla in några ”löshästar”.

*

På dagen hade de drabbade, på sina promenader, träffats och kommit överens om att äta tillsammans på restaurangen redan kl 18.

Så de samlades där och drog ihop några bord så att alla 16 personer kunde sitta vid samma långbord.
Kl 19 var alla bord upptagna av ätande gäster. De som kom senare blev utan mat och stod utefter väggarna och inväntade att mötet skulle börja kl 20.

Kl 20 reser sig Alf upp och inleder mötet.

Hej alla, vad trevligt att så många ville komma ikväll till vårt informationsmöte. Det är tråkigt att det skulle behövas men nu är vi där.

Vid min sida har jag kriminalinspektör Muhammed, poliserna Mustafa och Sonja samt Torsten ifrån Larmtjänst.
Varsågod Muhammed att börja.
Tack!
Läget är detta: vi har inte anhållit någon eller några tjuvar. Men vi jobbar hårt tillsammans med polisen i Nässjö och Årviken.

Under maj månad har vi tre polisdistrikt fått in sammantaget 36 anmälningar om inbrott i husvagnar och husbilar. Vilket är en otroligt hög siffra.

En person vaknade och det blev ett ordentligt slagsmål och en annan person vaknade och blev mördad i sin säng. Övriga drabbade har sovit.

Att endast två personer vaknade vid 36 inbrott tyder på att det här är riktiga proffs, som vet hur det går till.

Vi har fått in några vittnesuppgifter om en kraftig normallång man som tillsammans med en smal, lång, långhårig man i 30 -årsåldern. Samt en mörk Volvo sedan. Det är vad som finns så här långt.
Är det någon som har en fråga?

Vad anser polisen om säkerheten på dessa sju campingar? frågade en i publiken.

Säkerheten är god, alla campingar har ett avtal med ett vaktbolag som gör ronderingar några gånger per natt, sa Muhammed.

Visserligen, men det hindrade ju inte tjuvarna.
Nej, så är det. Men det är omöjligt för campingarna att ha fullständig säkerhet och att ha flera vakter som är där hela nätterna skulle vara orimligt dyrt och naturligtvis påverka era avgifter i hög grad.

Om vi själva går runt på nätterna, vad anser du om det?

Det är naturligtvis jättebra om ni vill göra det, svarade Muhammed. Men tänk på att först så måste ni vara överens med Alf och han måste vara överens med sitt vaktbolag. Ni skall aldrig själva ingripa utan endast ringa till oss eller vaktbolaget.

Vad anser du att vi själva kan göra?

Vi från polisen anser inget. Utan det finns här ett säkerhetsföretag som bättre kan svara på det.
Så jag överlämnar ordet nu till Torsten.

Hej alla och tack för inbjudan, sa Torsten. Det är tråkigt och beklagligt det som har hänt. Det som ni kan göra är att regla era dörrar ordentligt så att ingen kan komma in eller sätta upp larm som tjuter så högt vid ett eventuellt inbrottsförsöka att tjuvarna springer därifrån, sa Torsten.

Hur då regla?

Med spännband, kätting eller träreglar.

Då går väl dörrarna sönder om någon rycker kraftigt i dörren från utsidan.
Ja det är möjligt, men tjuvarna vill ju ha så lätta objekt som möjligt och tar det emot går de förmodligen till nästa.

Så själva inbrottsförsöket kan vi inte göra något emot?

Nej, det kommer alltid att finnas tjuvar och de kan ofta sin sak.

En olarmad eller oreglad dörr öppnar de på ca 10 sekunder.

Det är ju förskräckligt.
Det borde väl gå att göra bättre lås?
Det är något som ni bör tala med era försäkringsbolag om så att de i sin tur tar kontakt med tillverkarna, sa Torsten.
Jag har satt upp lite infotavlor på väggen som ni kan titta på, för det finns många olika system och de kostar olika. Jag har lagt en bunt visitkort där som ni kan ta ett ifrån. Jag kommer gärna hit på dagtid och går igenom vad som kan vara bäst i det enskilda fallet.
Ja, nu tar jag över, sa Alf.
Jag förklarar det allmänna mötet avslutat och tackar er alla för att ni kom hit. Vi stannar kvar en stund till och svarar på personliga frågor.

*

Tallskogens camping

Per och Anna sitter som vanligt i sina kaptensstolar och tittar på tv på kvällen.

Smålandsnytt har haft många bra inslag om alla dessa inbrott, sa Per.
Ja, det verkar vara sakligt.
Det är ju förskräckligt med alla dessa inbrott i vårt närområde, denna månad.
Ja, här som vi har haft det så lugnt i så många år, sa Anna.
Det verkar vara slut med den lugna tiden nu, sa Per.
Nu ska vi inte gå händelser i förväg.
Vad menar du?
Bara för att det nu har varit mycket elände så behöver ju inte resten av sommar bli det, sa Anna.
Nej, det förstås. Men det gnager i huvudet.
Vi har det ju bra här i Sverige om vi jämför med många andra ställen i världen, sa Anna.
Jovisst, det är krig i Ukraina och i Palestina samt på flera andra ställen, sa Per.
Vi har vad vi behöver här på campingen och skall naturligtvis ta vara på vår nyvunna frihet som ”årsrika” som riksdagsledamoten Barbro Westerholm kallar det.
Ska vi se någon trevlig film som avslutning på kvällen? föreslog Per.
Ja det gör vi.


Skogens camping

Kl 15 går Per och Lisa till Lukas och Anna för eftermiddagsfika.

Hej!
Hej!
Trevligt att ni ville komma, sa Lukas. Sätter här vid bordet.
Välkomna sa Anna när hon kom ut med kaffebrickan.
Tack för inbjudan, sa Lisa.
Så ni funderar på att dra till Skåne, sa Lukas.
Ja vi vill inte vara flera veckor på samma ställe, sa Per
Har ni varit där tidigare?
Ja, vi har snurrat runt lite.
Några speciellt fina platser?
Bjärehalvön gillar vi och Falsterbo.
Skanör och Falsterbo verkar vara mycket populära platser, sa Anna.
Ja på sommaren är det alltid fullbokat, men det brukar finnas plats innan skolorna slutar i början på juni, sa Lisa.

Vilka goda bullar, sa Per.

Tack, roligt att du gillar mina mördegsgifflar, sa Anna.

Har du bakat dessa idag?
Jag tog tag i det efter vår morgonpromenad, Det går snabbt att göra eftersom det inte är en jäsdeg, sa Anna.
Vadå jäsdeg?
Vanliga kanelbullar har man i jäst som skall jäsa i en timme. Men här använder jag istället bakpulver och då ”jäser” de i ugnen efter att ha satt in plåten. Det går mycket fortare eftersom man inte behöver att vänta på en andra jäsning när de är uppslagna och ligger på plåten.
Jaha du, fick man lära sig något nytt. Får prova det någon gång.
Ja gör det. Det är busenkelt.
De satt och pratade ett par timmar i det fina solskenet.

 

[Gösta Evén]

Granskogens camping

Fredrik och Siv går till sina grannar Lorentz och Laura efter en sen frukost.

Hej! Sa Lorentz när han öppnade bodelsdörren.
Hej, vi tänker ta en promenad nu på området, har ni lust att göra oss sällskap?
Ja, det gör vi gärna.
Vi behöver informera så många som möjligt om kvällsmötet på tisdag, sa Laura.
Ja, det är därför som vi vill ta den här promenaden, sa Siv.
De går och pratar med de som de ser sitter på sina tomter redan nu på förmiddagen. De informerar om att de har haft inbrott i sina husbilar och att det skall bli ett allmänt möte i restaurangen på tisdag kväll kl 20.
Även Fabian, Hilda, Göte och Bodil gör likadant.
Alla som de träffa säger att de skall gå på mötet.

*
Husvagnsgänget har också delat upp sig i två fyramanslag och går olika vägar på den här stora campingen och informerar om sina inbrott och om det kommande tisdagsmötet.
Så småningom råkar de träffas vid en gatukorsning.
Hej! Vad roligt att det är flera som är ute och går, sa Max.
Ja, vi vill informera om det som har hänt och det som komma skall på tisdag kväll, sa Ove.
Det verkar kunna bli en bra uppslutning på mötet, sa Doris.
Ja, alla som vi har träffat säger att de skall gå, sa Diana.
Bra, att de kommer, sa Disa
Det är flera som har sagt att de har fått sig en ordentlig tankeställare, sa Julia.
Nu har vi gått omkring här i två timmar, så jag tycker att vi går hem till oss nu, sa Viktor.
Ja, vi behöver vila en stund i det vackra solskenet, sa Rikard.
Vi kan väl ta en ny promenad på eftermiddagen, föreslog Diana.
Alla var ju inte ute nu, så de kanske vi träffar på då, sa Max.
Ska vi säga att vi träffas klockan 16, sa Viktor.
Ja, det blir nog bra det, sa de övriga.

*

Sjöglimtens camping

Louise och Anders ligger och gosar en timme innan de går upp och gör frukost.
Vad skall vi göra idag? frågade Louise.
Vi behöver åka och handla lite helgmat och jäst om vi nu skall baka lite bullar tillsammans, sa Anders.
Bakningen ser jag fram emot.
Ja, jag vet. Vi åker efter att vi ätit färdigt. Då kan vi sätta en deg på jäsning före lunch och baka ut den efter, sa Anders.
Ok, det låter bra.

*

Stråkens camping

Erica väcker Staffan med en puss innan hon går upp på toa. Sen påbörjar hon dagens första måltid.

Kom upp nu slöfock och ät, sa Erica.
Ja ja, jag kommer. Måste du gå upp så tidigt?
Klockan är redan åtta och solen skiner så fint – då skall vi väl inte ligga här inne och dra oss halva förmiddagen, sa Erica.
Varför inte, det är ju så skönt att bara gosa lite innan man går upp.
Ja ja, upp nu med dig.
Det var ett förfärligt tjat.
Staffan tar på sig sin morgonrock och går ut i pentryt. Vilken fin frukostbricka du har gjort, min älskling.
Du kan få bära ut den.
Ja, det gör jag. Blir nog skönt ätt äta ute i solen.
När de har ätit färdigt ser de att Niklas är ute.
Hej Niklas, sa Staffan. Vad tycker du om mötet igår kväll?
Det var bra information, svarade Niklas.
Ja, visst var det, sa Erica.

Det här med nattvandring i organiserad form, tror jag är överdrivet, sa Niklas.

Varför tror du det?

Det har varit många inslag på Smålandsnytt, så tjuvarna lämnar nog området.
Det finns kanske tjuvar som inte ser på tv, sa Erica.
Jo visserligen, men frågan är ju varför har det blossat upp nu i år när det har varit lugnt i tiotals år tidigare, sa Niklas.
God morgon, sa Barbro när även hon kom ut i friska luften. Jag hör att ni talar om mötet.
Ja, vi tycker att det var bra, sa Erica.
Om långliggarna i sina husvagnar känner för nattvandringar, så är det ju upp till de, sa Barbro.
Ja, vi skall ju inte vara kvar här så många nätter till, sa Staffan.
Jasså, vart skall ni åka? frågade Barbro.

Vi åker nog norröver, svarade Staffan.

Norrland har mycket fint att erbjuda, sa Barbro.

Det finns många fina platser att fricampa på vid olika älvar och forsar, sa Niklas.
Trappstegsforsen utmed Vildmarksvägen tycker jag är vackrast, sa Barbro.
Skall vi ta en promenad på området? frågade Staffan.
Ja det gör vi gärna, sa Barbro.

*

Skogens camping

Susanne och Johan går till Rut och Erland efter en en frukost.

Hej Susanne och Johan, hälsade Rut .
Hej! Vi tänkte ta en promenad på området, vill ni göra oss sällskap? frågade Johan.
Erland, Susanne och Johan är här och frågar om vi vill ta en promis med de?
Javisst gör vi det, sa Erland inne från husvagnen. Jag kommer strax.
De går runt på campingen en timme och pratar om mötet som var i onsdags med alla som de träffade.
De verkar som de flesta tycker att det var bra med mötet, sa Susanne.
Ja, det blev ju en hel del information, sa Rut.
Vill ni komma över på en fika kl 15? frågade Johan.
Ja, tack gärna, svarade Rut.
Trevligt, då ses vi i eftermiddag.
Hej då!
Hej då!

*

Sjöuddens camping

Kristian och Pelle ligger och drar sig någon timme innan de går upp och gör i ordning frukost.

De tar ut brickan och inmundigar frukosten ute i det vackra solskenet.
Det är förfärligt vad många inbrott det har blivit de senaste veckorna, sa Kristian.
Ja, på sju olika campingar här i norra Småland, enligt TV:s lokalredaktion Smålandsnytt, sa Pelle.
Endast två personer hade vaknat och de är döda nu, Kristian.
Det måste vara riktiga proffs, sa Pelle. Skönt att det inte har skett flera inbrott här hos oss,
Ja, det verkar som att de ha dragit västerut, sa Kristian.
Men vi fortsätter väl med våra dagliga promenader, som vi har börjat med, sa Pelle.
Ja naturligtvis.

*

Sjöglimtens camping


När Louise och Anders kom tillbaka ifrån handlandet började de med att sätta en vetedeg.

Louise vill du blanda till degen under tiden som jag plockar in varorna.
Ok vad skall jag börja med?
Det finns en degbunke i skåpet till vänster om ugnen. Sen kan du ta 0,5 liter röd komjölk, 50 gram färsk jäst, som du smular ner.

Här har jag tagit fram en våg till dig, sa Anders.

Varför då?
Det blir mer exakt med att väga än att använda litermått speciellt till mjöl som annars lätt packar ihop sig när man häller.
Ok
Nu kan du väga upp 200 gram strösocker, 500 gram vetemjöl och 200 gram smör som står framme på bordet.
Kör på låg växel så att det blandas utan att det stänker så mycket.
Här har jag tagit fram en mortel som jag häller två påsar kardemummakärnor i. Så stöter jag de under tiden som du väger upp.
En halv tesked salt har vi i tillsammans med kardemummakärrnorna.

Anders, det ser väldigt kladdigt ut.

Ja, jag förstår det för det skall i mera vetemjöl. Jag får kolla. Jag häller i lite grand.

Jasså, så du skall inte väga in det extra mjölet.
Nej man kan aldrig veta exakt hur mycket som det behövs.
Varför inte?
Det beror på luftens fuktighet och den är ofta olika dag för dag. Där tar jag i lite mjöl i taget tills degen släpper ifrån kanten.

Vad då släpper?

Som du ser, så klistrar blandningen fast i bunkens kanter. När det inte gör så – då är det en bra deg.

Nu får den vila under duk under tiden som vi fixar till en lunch.
Om du gör en sallad så skall jag skala och koka potatis, sa Anders.
När potatisen har kokat och han har hällt av kokvattnet så lägger han i 50 gram smör och en äggula. Sen stompar han allt tillsamman med peppar och muskot. Sen lägger han allt i en spritspåsen med en stor stjärntyll och spritsar ut toppar på en plåt som åker in i 250 graders ugn några minuter. Under tiden steker han fläskkotletterna i smör.
Jag är klar med salladen nu. Skall jag duka?
Ja, tack. Om vi skall äta inne eller så lägger du allt på en stor bricka om du tycker att vi äter ute.
Vi äter ute under parasollet tycker jag, sa Louise.
Vilka fina och goda potatistoppar du har gjort, Anders.
Tack, roligt att du gillar de.
När vi har ätit färdigt så måste vi tillbaka till degen, sa Anders.

Ok, vi dukar av och går in i lärosalen, sa Louise.

Ha ha.

Nu slå jag en doft mjöl här på arbetsbänken, sa Anders. Sen hällde han ut degen och rev ihop den. Delade i två lika stora delar.
Nu skall vi kavla ut degen till en stor rektangel, vill du börja Louise?
Ja.
Det här blev inte rektangulärt, sa Louise efter en stund.
Jag ser det. Jag kan ta över så får du se hur man kan få till det. Sätt kaveln i mitten och kavla ut mot ett hörn så pressas degen ut dit.
OK, får jag försöka nu, sa Louise.
Naturligtvis.
Jaha ja lite bättre blev det det i alla fall, sa Louise.
Bra. Då skall vi bre på med smör över hela och sen river vi lite mandelmassa. Därefter gör jag ett treslag.

Vadförnågot?

Jag viker ner degen en tredjedel och viker upp ovanpå då blir det tre lager deg på varandra. Därför ett treslag.

Jaha.
Sen kavlar jag ut lite till.
Sen skall vi sporra strängar på högst en cm breda.
Vill du prova, sa Anders.
Självklart.
Nu tar vi en sträng och lindar runt två fingrar och sätter in slutet under knuten.
Det här med att linda runt fingrarna var svårt.
Det blir bättre med med tiden som du gör det flera gånger.
Ja, jag behöver nog öva mycket innan jag får till det.
Sådär nu har vi en plåt klar. Vi lägger en kökshandduk över bullarna och ställer plåten på bordet.
Nu har vi lika mycket deg kvar att göra en omgång till.
Det här är ju jätteroligt, sa Louise.
Roligt att du tycker.
Vi får smaka på bullarna till 15 fikat, sa Anders.

*

Tjuvarna Bengt och Åke googlar på resor till Mallorca.

Kolla här Bengt. Ett fint hotell på södra sidan i staden Santa Ponsa.
Men 15 000 i veckan är väl för dyrt? Jag har ett här på norra sidan för 8 000 i vecka.
Var då?
I stan Alcudia, sa Bengt.
I mitt alternativ är det ”all inclusive”, sa Åke.
Då äter och super vi för mycket, sa Bengt. Bättre att bara ha frulle inkluderad och sen äta på olika restauranger varje gång.
Det har du rätt i.
5Ok, skall vi boka in oss på norra sidan med två veckor, sa Bengt.
Ja, två veckor blir nog lagom. När skall vi åka?
Nästa möjliga avgång är på söndag.
Det blir perfekt.
Är vi överens?
Ja boka du, Bengt.

*
Klockan 08 är det, som vanligt, personalmöte hos polisen i Åviken.

Kriminalchefen Melker inleder.

Kriminalinspektör Muhammed i Jönköping ringde mig igår eftermiddag och meddelade att tredje campingen denna vecka har blivit utsatt för en massa inbrott. Tillsammans har vi nu alltså 36 inbrott anmälda och endast två män har vaknat, av kanske 50 personer.

De verkar kunna sitt ”jobb”, sa Siv.
Det är ju otroligt att de kan smyga omkring i dessa trånga utrymmen utan att flera vaknar, sa Jörgen.

Ja, jag förstår inte heller, sa Melker. De måste ha lång erfarenhet. Jag kanske ska ringa till några polisdistrikt söder och norr om Småland och hör mig för.

Ja det kan vara en bra idé, sa Anna-Stina.
Muhammed sa vidare att de tänker satsa stort på trafikkontroller under måndagen, för att se om de kan hitta någon man som stämmer in på vittnesuppgifterna, fortsatte Melker.

*

Klockan 08 är det, som vanligt, personalmöte hos polisen i Nässjö.

Kriminalinspektör Anders inleder.

Kriminalinspektör Muhammed i Jönköping ringde mig igår eftermiddag och meddelade att tredje campingen denna vecka har blivit utsatt för en massa inbrott. Tillsammans har vi nu alltså 36 inbrott anmälda och endast två män har vaknat, av kanske 50 personer.

Muhammed sa vidare att de tänker satsa stort på trafikkontroller under måndagen, för att se om de kan hitta någon man som stämmer in på vittnesuppgifterna, fortsatte Anders.

Trafikkontroller är nog ingen dum idé, sa Sofia.

Det var ganska länge sedan som jag hörde att trafiken hade några kontroller här, sa Tommy.
Jag kan ta ett snack med trafiken, sa Anders.
Om de kollar nykterheten och körkort så bör de ju se om någon är ca 30 år med långt ljust lockigt hår, sa Peter.
Vi har ju inte så mycket annat att gå på, sa Sofia.
Vi kan ju hjälpa till, sa Peter.
Ok, jag tar ett snack med trafiken och säger att vi kan vara behjälpliga, sa Anders.

*

Tallskogens camping

Per och Anna ligger och gosar i sin stora ”queensbed” någon timme på morgonen.

Vad fint vi har det här, sa Anna.
Ja, det är skönt att ligga och kramas en stund innan vi går upp, sa Per.
Snart har det gått två veckor sedan inbrottet, sa Anna.
Skönt att det inte har blivit flera här hos oss, sa Per.
På Smålandsnytts rapporter verkar det som att tjuvarna har dragit västerut.
Ja, om det nu är samma tjuvar, sa Per.
Vittnesuppgifter tyder på det, sa Anna.
Ska vi masa oss upp och göra frukost, sa Per.
Är du redan hungrig?
Ja nu är det dax att gå upp.
De gör i ordning sin enkla frukost och bär ut den i det vackra solskenet.
Det är skönt att sitta ute och äta, sa Per.
Ja, åtminstone när solen skiner redan på morgonen, som idag.

*
Ängens camping

Leon och Amanda ligger och gosar i sin stora ”queensbed” en stund efter att de har vaknat.

Vad skönt vi har det här, sa Leon.
Ja, att kunna börja dagen med kramar och pussar är fint, sa Amanda.
Jag är hungrig, skall vi göra en så kallad ”brunch” sa Leon.
Ja, om vi inte vräker på för mycket, svarade Amanda.
De går upp och Leon letar i kylskåpet. Hittade prinskorvar, köttbullar, ägg, ost, juice och kogrädde.
Amanda om du värmer på korven och köttbullarna så fixar jag äggstanning.
Ok, sa Amanda
Leon tar sex ägg och vispar ihop med 2dl kogrädde lite muskot och salt som han steker när Amanda är klar med stekpannan.
Vi äter väl ute? frågade Amanda.
Ja, duka där du under tiden som jag ordnar med äggstanningen, sa Leon.
Skönt att kunna sitta ute och äta redan på förmiddagen, sa Leon, när han kom ut med stekpannan.
Ja, här i solen är det ”gott”, sa Amanda.

God morgon eller ska jag säga god förmiddag, sa Lars när han och Anna kom fram.

God morgon blir bra, sa Leon.
Jasså den här tiden, sa Anna.
Det är alltid morgon när jag äter frukost, sa Leon.

Så tiden som klockan visar har ingen betydelse då?

Nä, inte ett dugg.
Smaklig måltid då, sa Anna.
Vi tänkte ta en promenad på området nu, sa Lars.
Vi skall också göra det om en stund, när vi har ätit färdigt, sa Amanda.
Bra, vi kanske stöter på varandra, sa Lars.
Hej då!
Hej då!

*

Efter frukost går Olof till Eva.

Hej Eva! Har du lust att ta en promenad på området? frågade Olof.
Hej Olof, ja det gör jag gärna, skall bara sätta på mig skor.
Jag såg på Smålandsnytt att det har varit en massa inbrott väster om Jönköping, sa Olof.
Ja, jag har också sett det.
Skönt att de inte har kommit tillbaka hit, sa Olof.

Ja, men så här många inbrott har jag aldrig upplevt under bara ett par veckor, sa Eva.

Det har visst varit över 30 st och bara två personer vaknade, sa Olof.
Både du och jag sov.
Ja och tur var väl det. Vi lever ju i alla fall.

*

Sjöglimtens camping

Beatrice och Marianne åker till ICA Maxi utanför Nässjö efter jobbet för att handla till helgens middag med Louise och Anders. De skrev en vegetarisk meny igår med en inköpslista så att det skulle vara enkelt och snabbt att handla.

Förrätt: Carpaccio. Huvudrätt: Currygryta med mango och quornbitar, dessert: chokladmousse

Inköpslista: kålrabbi, soltorkade tomater, parmesan, roccola, basilika
gulbetor, gul lök, quornbitar, rädisor, haricots verts, kikärtor, cashewnötter
soya cuisine, noblessechoklad.

Klockan blev ungefär 19 innan de kom fram till campingen. Sen skulle de lasta ur bilen och göra en enkel middag. Som bestod av kex, delikatessost och en flaska vitt vin.
Vad skönt att arbetsveckan äntligen är över och att vi har kommit hit till campingen och kan koppla av några dagar, sa Beatrice.
Ja, här mår vi alltid gott, sa Marianne.
Nu tar vi det lugnt här i soffan ikväll.
Ska vi sätta på en film?
Ja, det gör vi, för det är bara en massa elände på nyheterna.

*

Sjöuddens camping

Rut och Hanne kom fram kl 18 till campingen.

Skönt att vara här nu, sa Hanne.
Ja här trivs vi, sa Rut.
Ska vi steka varsin Halloumiburgare?
Ja, varför inte, svarade Rut, jag kan göra det, om du gör en sallad till.
Ok, skall jag dekantera en flaska rött?
Det blir utmärkt, svarade Rut.
Ikväll vill jag inte se några hemska nyheter, sa Hanne.
Nej, inte jag heller, det får räcka med vardagarnas tv nyheter, sa Rut.
Vi lägger in en film istället.
Ja det gör vi.

*
Granskogens camping

Hilda går till sin granne Bodil och frågar om de vill äta en gemensam middag med husvagnsgänget,

Hur tänkte du?
Doris och jag pratade häromdagen om att ha knytis och att vi sätter upp ett långbord på en av tomterna, i helgen.
Ja, det blir trevligt med middagssällskap.
Skall vi säga kl 17 imorgon?
Det går bra för min del, sa Bodil.
Bra, då säger vi så. Jag går vidare till Laura och Siv.
Alla är positiva till tanken. Hilda går nu till Doris, på husvagnsområdet.
Hej Doris!
Hej Hilda!
Jag har pratat med mina husbilsgrannar om ett långbord och knytis i morgon kväll.
Jättebra, sa Doris, var de intresserade?
Ja absolut. Vi bestämde att det får ske imorgon kl 17 hos oss. Har du pratat med dina grannar?
Ja, jag nämnde det igår.
Skal vi gå tillsammans och fråga, sa Hilda.
Ja, det gör vi.
Alla var intresserade och tyckte att det skulle bli trevligt att bli lite mera bekanta med husbilsfolket.

 

[Gösta Evén]

Lördag 15 / 5 kapitel 14

Granskogens camping

Fredrik och Siv ligger och snackar en timme på morgonen innan de går upp och gör i ordning sin frukost.

Vilket trevligt förslag Hilda kom med igår, sa Fredrik.
Ja, nya bekantskaper är ju aldrig fel, sa Siv.
Vi får ta med oss vårt campingbord och två stolar, sa Fredrik.
Eller alla fyra, så behöver husvagnsgänget inte bära så mycket, sa Siv.
De kanske kör hit bord och stolar i sin personbil, sa Fredrik.
Bäst att vi frågar, sa Siv.
Ja för vi har ju bara ett bord, så de kanske måste köra hit sitt i alla fall, sa Fredrik.

*
Fabian och Hilda går upp tidigt och gör i ordning sin frukost.

Hilda hur tänkte du om det här med knytismiddagen i kväll?
Vi sätter ihop våra campingbord till ett långbord och alla tar med sig mat och dricka.
Men det räcker nog inte med våra fyra bord, husvagnsfolket måste väl ta hit sina?
De kan nog lasta in sina i en herrgårdsvagn och köra hit de.
Vi har fyra stolar och jag har för mig att Fredrik och Siv även har det, sa Fabian.
Vi får helt enkelt fråga runt före lunch.
Hur gör vi med maten, skall alla ta med sig vad de själva skall äta eller sätter vi fram all mat och var och en kan ta och smaka på andras bidrag?
Vi har ju sagt att det är knytis och då får alla ta av allt Jag förutsätter att alla tar med sig ca tre portioner.
Har ni kommit överens om vem som tar med sig vad?
Nej.
Då kanske det är många som tar med sig av samma sort? Det kanske bara blir en massa laxbitar och köttbullar. Då blir det ju ingen variation, sa Fabian.
Ja så kan det bli.
Vi kan ju gå till våra grannar och höra va de tänker om maten och drickat, sa Fabian.
Vi bor ju så nära varandra, så kan ju ha ett matmöte, sa Hilda.
Ja, det tycker jag att ska göra efter att vi ätit upp.

*
Fabian och Hilda går nu till Göte och Bodil.

Hej!
Hej!
Jag funderar lite på kvällens knytis, sa Fabian.
Vad tänker du på? frågade Bodil.
Om alla tar med sig samma sorts mat så blir det ju inte så roligt.
Det är nog ingen risk för det. Vi är ju åtta par, så lite variation blir det.
Ska vi gå till de andra och höra hur de ser på det hela, sa Fabian.
Ja, det kan vi väl.

Hej Laura och Lorentz!

Hej!
Jag funderar på kvällens mat, sa Fabian. Ska vi följas åt till Fredrik och Siv så att vi kan tala om kvällen, sa Fabian.
OK.
Hej Siv och Fredrik!

Hej alla! Vadan denna uppslutning så här på förmiddagen? frågade Siv.
Fabian är orolig för att många tar med sig liknande mat och att det inte blir så stor variation, sa Hilda.
Jaha du, är det ett problem Fabian, så får vi lösa det, sa Siv.
Nja, inget direkt problem. Men det är ju trevligt att ta lite av flera olika sorter, svarade Fabian.
Vi får väl titta efter vad vi kan åstadkomma och träffas igen om en halvtimme, sa Fredrik.
Vi behöver ju även veta om någon är matintolerant, sa Hilda
Det blir bra det, sa Fabian. En annan sak är hur många bord och stolar har vi?
Vi har ett bord och fyra stolar, sa Fabian.
Det är samma för oss, sa Fredrik.
Vi har ett bord och bara två stolar, sa Lorentz.
Det är samma för oss sa Göte.
Då har vi alltså fyra extra stolar, sa Fabian.
Vi behöver ju prata med husvagnsfolket, så att de vet, sa Göte.
Fabian och jag kan gå dit nu under tiden som ni inventerar i era matförråd, sa Hilda.
*

Hej Doris! sa Hilda och Fabian när de kom fram.

Hej!
Vi har tänkt en del på kvällens knytis, sa Hilda.
Jaha.
Vi och våra grannar kommer att försöka komma överens vilken mat som var och en skall ta med sig, sa Fabian.
Ja, det kan vi också göra, sa Doris.
Jättebra för då blir det lite variation, sa Fabian. Det är ju trevligt att ta lite mat av olika sorter.
När det gäller bord, så har vi bara var sitt, så ni behöver ta med er egna bord. Men stolar har vi fyra extra.
Inga, problem, vi lastar in bord och stolar i en bil och kör över till er på eftermiddagen, sa Doris.
Bra.

Vi behöver ju också veta om någon är matintolerant, sa Hilda.

Rikard och jag är det inte, sa Doris.
Inte Fabian och jag heller.
Vi kan göra sällskap och fråga de andra, sa Doris.
De går runt och talar med de andra om bord, stolar, mat och eventuell intolerans.
Ove är laktosintolerant, Disa glutenintolerant och Viktor tål inte lök.
Då vet vi och kan berätta för de andra, sa Fabian.
Vi går hem nu,sa Hilda.
Hej då!
Hej då!

*
Nu har vi varit hos husvagnsfolket. De fixar bord och stolar och kör hit i bil på eftermiddagen, sa Fabian.

Vi fick reda på att en tål inte lök, en är glutenintolerant och en laktosintolerant, sa Hilda. Så det bör vi tänka på.

Det blir ju lite knepigt, sa Bodil.
Det går att ordna, sa Laura.
Vi får tänka på det när vi väljer maträtt och skriva en lapp och lägga bredvid om de innehåller det som de inte tål, sa Fredrik.
Lök är ju enkelt att undvika, sa Siv.

Jag kan laga en gluten – och laktosfri tårta till efterrätt, sa Laura.

Vad bra, sa Fabian.

En köttgryta utan lök, laktos och gluten kan jag ordna, Hilda.
Lax och potatis, kan jag fixa, sa Fredrik.
En grönsaksrätt kan jag ta med, sa Julia.
Är du nöjd nu Fabian, sa Hilda.
Ja, det här blir bra. Så får det bli en överraskning vad de andra kommer med.
Ok, då är vi klara så här långt. Då går vi in och kollar matförrådet, sa Hilda.
Jag tror inte att vi behöver att åka och handla, fortsatte Hilda.
Nej inte vi heller, sa de andra.
Bra då går vi hem igen, sa Fabian.

*
Sjöuddens camping

Äntligen lördagsmorgon och vi kan ligga och goosa här hela dagen om vill, sa Hanna.
I och får sig rätt, men vi har ju ingen ”rumsservice” som kommer in med frulle, sa Rut.
Nä, det förstås.
Snart blir vi hungriga och får faktiskt fixa det själva.
En halvtimme till, sen går vi upp.

*

Sjöklimtens camping

Idag vill jag bara ha några av de goda kardemummabullarna och kaffe till frulle, sa Louise.

Skall du inte ha en macka och ett kokt ägg först?
Nej, bara bullar.
OK, då. Men jag vill ha en macka först.
Jag undrar vad Beatrice och Marianne tänker bjuda på för gott, sa Louise.
Ja, det blir spännande. För de är vegetarianer.
Jag har förstått det.
Skall vi dra in till stan och köpa några blommor, sa Anders.
Ja, det kan vi. Vi ska i varje fall inte komma tomhänt.
Då åker vi nu på förmiddagen så att vi kan sola sen.

*

Beatrice och Marianne ligger och goosar länge.

Vad skönt vi har det här på campingen, sa Marianne.
Ja, och att slippa väckarklockan är härligt.
Vi ligger en timme till, sa Marianne.
OK men sen får vi fixa till en brunch.
Ja, kanske bra att ladda ordentlig på förmiddagen så hoppar vi över lunchen, med tanke på kvällens tre rätters middag.
Ja, så gör vi.

*
Sjöuddens camping

Jan och Jannike går till Oskar efter sin sena frukost.
Hej Oskar! Vill du ta en promenad med oss? frågade Jan.
Hej! Ja, det gör jag gärna, svarade Oskar.
Roligt, är du klar för att gå?
Javisst.
De promenerar en timme och pratar om allt möjligt.
Vill du komma över på en fika vid 15 tiden? frågade Jannike.
Tack gärna. Kommer det flera?
Vi tänker bjuda in Rut och Hanne, lite senare idag. För de vill nog inte ha något besök så här tidigt.
Nej, de ligger nog och drar sig, sa Oskar
Tack och hej då!
Hej då!

*

Sjöglimtens camping

Bea kom upp nu så fixar vi till brunchen.

Ja ja, jag kommer.
Jag har tagit fram ingredienserna till veganska ”Raggmunkar”.
400 gr potatis som du kan få skala under tiden som jag blandar ihop 1 dl mjöl, 2 dl havredryck, salt och 2 msk kikärtsspad.
Blandningen skall svälla en stund så jag kan riva potatisarna som du har skalat.
Bra, jag kan duka nu när jag har skalat färdigt så kan du steka.
Det här blev ju riktigt gott, sa Beatrice.
Ja, inget dumt recept som jag hittade och vilken tur att vi hade alla ingredienser hemma.
Vi tar väl en promenad efter maten?

Ja, vi behöver komma ut en stund innan vi börjar förberedelserna för middagen, sa Beatrice.

På sin promenad på området träffar de på Louise och Anders.
Hej, vad roligt att ni också är ute och går så här mitt på dagen, sa Marianne.
Hej, ja vi kan ju inte ligga och goosa hela dagen, sa Louise.
Varför inte, det skulle jag kunna, sa Marianne.
Vi behöver röra på oss och hälsa på alla nya bekanta som vi har fått, sa Anders.
Ja, promenader är bra för hälsa och välbefinnande, sa Beatrice.
Så sant, sa Louise.

Det skall bli roligt att få komma hem till er och äta i kväll, sa Anders.

Roligt att höra, sa Marianne.

Som vi förstår så är ni vegetarianer och det blir spännande att smaka på er mat, sa Louise.

Det stämmer, vi är ovo – lakto- vegetarianer, sa Beatrice.

Vadförnågot?

Vi äter ägg och mjölkprodukter, som till exempel alla goda bullar som Anders har bjudit oss på. För de innehåller väl komjölk och är äggstrukna?

Ja, det stämmer, sa Anders.
Vad kallas de som inte äter något från djurriket? frågade Louise.

Veganer, sa Beatrice.

De allra strängaste veganerna vill inte ha något med djurriket att göra. De bär t.ex. inte kappor med pälskrage ens, sa Marianne.
Ja, jag hörde något sådant på tv en gång, sa Anders.
Vi måste hoppa över boulen idag, sa Beatrice.
Jag förstår det, ni har väl en hel del i köket att ordna nu på eftermiddagen, sa Anders.
Visst, maten tillagar sig inte på egen hand och någon piga har vi inte, sa Marianne.
Ha ha, ingen har väl pigor idag, sa Louise.
Nej, det får vi allt vara själva, sa Beatrice.
Det var roligt att prata en stund, men nu måste vi nog tillbaka till grytorna, sa Beatrice.
OK, vi ska naturligtvis inte hindra er, sa Anders.
Välkomna klockan 18, sa Marianne.
Tack så mycket, sa Louise och Anders.
Hej då!
Hej då!

*

Sjöuddens camping

Klockan 15 går Oskar, Rut och Hanne till Jan och Jannike på eftermiddagsfika.

Hej och hjärtligt välkomna till oss, sa Jan.
Tack, sa de i kör.
Slå er ner här vid bordet, så ska jag hjälpa Jannike ut med kaffebrickan, sa Jan.
Hej på er, sa Jannike när hon kom ut med en kaffebricka.
Jan kommer strax efter med ytterligare en bricka.
Oj, vad ni har bullar upp, sa Hanne.
Tycker du det?
Ja det är ser verkligen smaskigt ut, sa Oskar.
Vilka goda wienerbröd, sa Rut.
Tack roligt att du gillar de, sa Jan.

De verkar alldeles färska, var har du köpt de, så här på eftermiddagen, sa Rut.

Jag har själv bakat av de för en halvtimme sedan, sa Jan.

Vaddå ”bakat av”?

Han menar att ha gräddade de nyss, förtydligade Jannike. Jan har svårt att släppa yrkesjargongen.

Har du varit bagare?
Ja, det har jag, sa Jan.

Vad spännande! sa Rut.
Jasså tycker du?
Ja, då fick du se resultatet av ditt arbete samma dag, till skillnad för oss som jobbar med människor.
När bröden kommer ut ur ugnen så vet man om man har gjort ett bra eller dåligt jobb, sa Jan.
Hur är det för er? När får ni veta resultatet av era ansträngningar?

Som kurator kan det ju ta flera år av samtal innan jag ser en förändring, sa Hanne.

Du har väl tystnadsplikt, så det är väl svårt att tala om ditt jobb?
Ja, jag har tystnadsplikt. Men jag har kollegor som jag talar med och då kan vi hjälpa varandra.
Men till oss får du inget säga, eller?
Jag kan ju berätta om ett ärende men utelämna namn och andra omständigheter som du skulle kunna identifiera personen med, sa Hanne.
Vi skall inte fördjupa oss i jobb nu, sa Jannike. Det är roligt att ni ville komma hit.
Det är alltid roligt att få komma, sa Oskar.
Att få äta så här purfärska goda wienerbröd har jag aldrig gjort, sa Rut och Hanne.
Det är verkligen en förmån att ha Jan och Jannike som grannar, sa Oskar.
Varsågod och ta en tårtbit, bjöd Jannike.
Tack det ska bli gott, sa Oskar.
Tårtan ser verkligen fin och god ut, sa Hanne.

Oskar, hur mår du idag, en vecka efter inbrottet,? frågade Hanne.

Tack, det känns bättre dag för dag. Mycket tack vare samtalen med dig i förra helgen. Många här på campingen vet ju om det och jag har fått prata av mig med många olika människor, sa Oskar.

Mycket bra att du vågar och vill prata med andra campare, sa Hanna. Alla behöver ”lätta på trycket” efter en sådan här händelse.
Ja, det tror jag, sa Oskar.
Det gäller ju även vi andra som inte hade något inbrott, sa Jannike.

Ja, jag fick mig en ordentlig tankeställare, sa Jan.

Det var ett bra möte i tisdags. Hur tänker ni nu på er säkerhet? frågade Jan.
Vi har talat en del om larm, sa Hanna.
Stina sa att det här var första gången som det har skett under hennes alla år så jag tror inte att det behövs något larm för min del, sa Oskar.
Sannolikheten för nya inbrott är ju liten, sa Rut. Men det är ju ändå en obehaglig känsla det här.
Ja, det gnager i huvudet, som jag brukar säga, sa Jan.

I vårt område var det tre campingar som blev drabbade, en camping i Nässjö och nu senast tre väster om Jönköping. Det tyder ju på att de här tjuvarna dras sig för att återkomma till samma camping två gånger, sa Jannike.

Vi har sett det på Smålandsnytt, sa Rut. De har haft många intressanta inslag de senaste två veckorna.

Det verkar som att det har varit över 30 inbrott sammanlagt och bara två personer som vaknade, sa Hanne.

Det var tur att jag inte vaknade, för jag lever i alla fall, sa Oskar. Det materiella är ersatt och fysiskt är det inga problem. Psyket är på bättringsvägen. Tack Hanne för all din tid som du har bistått mig med förra helgen, det var mycket värdefullt.
För all del Oskar, vi grannar skall hjälpa varandra om vi kan och tala och lyssna kan alla människor oberoende av utbildning, sa Hanne.
Sant, men du vet ju vilka frågor som du skall ställa för att jag skall komma framåt,
Det fick jag lära mig under min utbildning.
Du har ju fortfarande en möjlighet att boka en tid på vårdcentralen.
Jag vet, men jag tror inte att det behövs, jag mår faktiskt bättre dag för dag. Så det här ordnar sig.
Vi seniorer går omkring här på campingens område ett par gånger per dag och pratar med varandra om inbrotten och säkerheten, sa Jannike.
Det är bra det, sa Hanne. Både för motionen och att ni ältar säkerhet och inbrott.
En fantastiks god frukttårta, jag tar nog en liten bit till, sa Oskar för att byta samtalsämne.

En otroligt god vaniljkräm, det här kan inte vara från en påse på Willys, sa Rut.

Nej, den är gjord från grunden, med en vaniljstång och grädde, sa Jan.

Misstänkte det, sa Rut.
Alltför många är rädda för att smaksätta med smör och grädde.
Myndigheterna har ju trummat i oss att vi skall minska på fettet, sa Oskar.
Vi skall naturligtvis inte frossa i fett. Men som smaksättning är de viktiga.
Tiden rinner iväg och vi skall nog tänka på refrängen, sa Rut.
Ja, det är kanske det, sa Hanne.
Tack Jan för allt det goda fikabrödet, jag skall också gå, sa Oskar.
Tack för allt sa Hanne och Rut.
Det är bara roligt att träffas, sa Jan och Jannike.
Hej då!
Hej då!

*

Granskogens camping

Max kör fram sin herrgårdsvagn och alla hjälps åt med att lasta in bord och stolar. Sen kör han till husbilsavdelningen.

Hej Max! Hälsade Fabian.
Hej Fabian! Jag har med mig bord och stolar till långbordet.
Bra, Om du öppnar upp så hjälps vi åt med att lasta ut.
Tack.
Det här skall bli trevligt med att alla kan umgås och äta middag tillsammans, sa Max.
Ja, nya vänner kan man ju inte få för många av, sa Fabian.
Vi kommer i samlad trupp ikväll.
Välkomna klockan 17!
Tack. Hej då så länge!
Hej då!

*

Strax före klockan 17 kommer ett glatt gäng med stora kassar.

Hej Välkomna!
Tack!
Vi plockar väl upp vår mat här bredvid eran, sa Disa.
Ja, gör det, sa Laura.

Tänk att det skall behövas ett inbrott för att vi skall tas oss till varandra, sa Doris.

Campingen är ju stor och vi satt ju bara bredvid våra husbilar och solade förut, sa Fredrik.

Ja, så gjorde även vi, sa Göte.
Campingen är ju uppdelad i ett mindre husbilsområde nära entrén och ett större område för husvagnar, sa Viktor.
Vi umgås bara med våra närmaste grannar, sa Fredrik.
Samma här, sa Viktor.
Varsågoda att ta för er, vi har skrivit lappar och lagt de vid våra maträtter som innehåller något av det som ni har uppgivit att ni inte tål, sa Hilda.
Vilken bra idé, sa Julia.

Det var en jobbig torsdag att vakna upp till efter inbrottet på natten, sa Siv.

Otroligt jobbigt, sa Bodil,

Värsta mardrömmen, sa Fredrik.

Igår var vi till stan och ersatte det stulna, så det materiella är ok igen, sa Hilda.
Visserligen, men tankarna finns där inne i huvudet och gror, sa Max.
Det psykiska får vi nog dras med hela sommaren, sa Laura.
Förmodligen, sa Ove.
Det enda positiva är ju att vi har fått nya bekanta, sa Hilda.
Vi promenerar ju nu ett par gånger på dagen och talar med många människor, sa Fabian.
Det är ju en mycket stor camping och förvånadsvärt många seniorer är ju här hela tiden, sa Bodil.
Så småningom kom de in på andra samtalsämnen.
Det blev en lång och trevlig kväll, tyckte alla när de tog farväl av varandra.

*

Sjöklimptens campinga

När Beatrice och Marianne kom hem efter promenaden lade de sig att vila en stund.

Ska vi ta en fika nu klocka 14 innan vi börjar med maten?
Ja, det gör vi, svarade Marianne.
Vi har väl en påse skorpor i skåpet som vi kan ta till, sa Beatrice.
Ja, det tror jag,
Jag kan börja med kålrabbin om du tar chokladmoussen, sa Beatrice.
Det är ok för mig. Så hjälps vi åt med resten beroende på vem som blir förs klar.

Klockan 18 går Anders och Louise hem till Beatrice och Marianne.

Välkomna, sa Marianne.

Tack. Varsågod, sa Louise.
Tack vilka fina blommor.
Roligt att du gillar de.
Hej Beatrice, sa Louise och Anders när de kom in i vagnen.
Hej och varsågod att ta plats i soffan, sa Beatrice Inte behövde ni komma med blommor.
Vi vill ju inte komma tomhänta, sa Anders.

Varsågoda det blir Carpaccio till förrätt, sa Beatrice.

Carpaccio är väl på oxfilé, sa Anders.

Ja, det kan det ju vara, men vi har ersatt det med kålrabbi.

Jättegott, sa Louise.
Ja, verkligen en god förrätt, sa Anders.
Roligt att ni gillar det.
Marianne tar undan förrättstallrikarna och tar fram grytan.
Vad är det för spännande du har i grytan? frågade Anders

Det är en Currygryta med mango och quornbitar.

Får jag fylla på i vinglasen? frågade Beatrice:
Ja, tack sa alla.
Det här är jättegott, sa Louise. Du får gärna ge mig receptet.

Vi kanske ska försöka med vegetariskt i nästa vecka, sa Anders.

Ja, vi får träna på några rätter under tiden som de jobbar. Så kan vi bjuda igen nästa lördag.
Du menar att då blir det examen, med experterna här, sa Anders.
Ha ha, skrattade de.
Det finns många bra recept på ”nätet” som är enkla att följa, sa Marianne.
Jo, det förstås. Men det har inte blivit av att koncentrera mig på vegetariskt, sa Louise.
Det är bara att försöka, övning ger färdighet, sa Beatrice.
Så är det med allt, sa Anders.
Marianne tar undan tallrikarna och ställer fram desserten: chokladmousse.

Vad gör ni här på campingen hela dagarna, under tiden som vi jobbar? frågade Beatrice.

Inte så mycket, svarade Anders.
Det blir promenader på området och ute i naturen, runt sjön, sa Louise.
Blir något spel på kvällen om det inte är något bra på tv:n, fortsatte Anders.
Gillar ni spelet: ”När då då”?
Ja, det är kul.
Då tar jag fram det om en stund.

Nu har det gått i stort sett en och en halv vecka sedan inbrotten. Hur mår ni nu? frågade Marianne.

Tack bra, sa Anders. Det materiella är ju ersatt och fysiskt blev vi ju inte drabbade, sa Anders.

Vi fann ju varandra efter inbrotten, sa Louise.

Jag har förstått det.
Innan så satt vi ju bara och solade på våra egna tomter och visste inte ens om varandra, sa Anders.
Det är ju samma för oss, sa Marianne.
Ja, några promenader blev det ju sällan, sa Beatrice.
De pratade och spelade några timmar.
Nu tror jag att vi skall gå hem till oss, sa Louise.
Ja, det börjar bli sent. Tack för en jättegod middag och ett trevligt umgänge. Kommer ni och spelar boule i morgon eftermiddag? frågade Anders.
Ja ,det gör vi gärna, sa Beatrice och Marianne.
Ska vi säga klockan 14?
Ja det blir bra.
Tack än en gång för allt, sa Louise.
Hej då!
Hej då!

*

Beatrice och Marianne dukar av och diskar upp allt. Gör fint i köksavdelningen.

Vad roligt att de tyckte om vår vegetariska middag, sa Marianne.
Ja, de kanske provar några rätter under vecka, sa Beatrice.
Inte omöjligt, de verkar nyfikna och villiga att prova.
Vi får hoppas att det går bra, för de pratade om att vi skulle få bli examinatorer.
Det är ganska sent så jag tycker att vi gör oss i ordning för sängen, sa Marianne.
Ja det gör vi.

*

Det blev en trevlig kväll med god mat och spel, sa Louise.

Ja det tycker jag också. Skall vi försöka med något vegetarisk i veckan?
Ja, vi får googla i morgon på recept.
Vi ska ju spela boule i morgon, sa Anders.
Ja, men lite googel hinner vi med.
Såklart, det är sent, Skall vi göra oss i ordning för sängen?
Ja, det gör vi.

*

Sjöuddens camping

När Oskar kom hem till sig efter en lång promenad på området så gjorde han en enkel middag och satte sig framför tv:n och åt. De sena nyheterna var som vanligt en massa tal om kriget i Ukraina och Palestina.

*

Rut och Hanne gick direkt hem och satte sig i soffan.

Det är lördag och vi tar väl fram lite kex, delikatesost och en flaska vin?
Ja, det gör vi, sa Hanne. Vi åt ju ordentligt med fikabröd, så någon stor middag är jag inte sugen på.
Samma här.

*
Jan och Jannike plockar undan och städar upp, efter fikat. Sen går de ut på en promenad till sjön.

Vad fint det är här vid sjön, sa Jan.
Ja, verkligen vackert.
De blev kvar en halvtimme och bara beundrade utsikten. Gick sen en lång omväg på området innan de kom hem och gjorde en enkel middag.

 

[Gösta Evén]

Söndag 16 / 5 kapitel 15

Hos tjuvarna ringer ringer väckarklockan klockan 07.

Stäng av oljudet, Bengt för jag är vaken, sa Åke.
Nu går vi upp och äter en stabil frulle, sa Bengt.
Ja, för nu blir det äntligen en resa till Mallis för en skön och avkopplande semester.
Det är vi värda, efter allt nattjobb.
Ja verkligen.
Efter frukosten kör de den dryga 12 mil långa resan till Landvetter och ställde bilen på långtidsparkeringen. Sen fick de skjuts till entrén.
Nu går vi och checkar in våra resväskor, sa Bengt.
Ja, så att vi blir av med de och kan gå igenom säkerhetskontrollen och upp till gaten.
Det gick ju bra det här, sa Bengt när de hade passerat säkerhetskontrollen.
Nu tar vi en bärs i cafeterian, sa Åke.
Ja, absolut. Det är en dryg timme kvar innan gaten öppnar upp, sa Bengt.
Det blir nog en enkel lunch på planet.
Ja det ska det bli, läste jag när vi bokade.
Ska bli skönt att slippa Svens tjat och bara kunna koppla av.
Ja, nu ska vi ta det lugnt.

*

Granskogens camping

Fredrik och Siv gick upp skapligt tidigt och gjorde i ordning en enkel frukost.

Det blev en trevlig kväll, sa Fredrik.’
Ja, absolut.
Fint att få nya bekanta.
Ska vi stanna en vecka till?
Det kan vi mycket väl göra, svarade Fredrik.
Bra för då kan vi umgås lite mera med husvagnsgänget.
Vi har ju inte några fastspikade datum när vi skall vara på olika ställen, så vi kan ju lika gärna vara kvar här en vecka till om det fina vädret håller i sig.

*

Göte och Bodil ligger och goosar länge på morgonen innan de till slut går upp och gör en stabil frukost.

Trevlig människor som vi fick lära känna lite bättre igår tack vare idén om knytis, sa Göte.
Ja, verkligen.

*

Ove och Julia ligger och pratar en lång stund.

Det blev en bra kväll igår, sa Ove.
Ja, trevligt och roligt. Kul att få några nya bekanta.
Ja visst är det. Sen vet man ju inte hur länge husbilsgänget stannar kvar här.
Nä de brukar ju vara ganska rörliga.
Vi får hoppas att de blir kvar några dagar i alla fall.
Ja.

*

Stråkens camping

Staffan och Erica går, som vanligt, upp vid sjutiden och gör i ordning frukost.

Kaffe och mackor blev det, eftersom det är söndag så tar de det lite enklare, än den vardagliga havregrynsgröten.
Nu så här i mitten på maj kan man nog ta sig ett morgondopp, sa Erica.
Men det är väl i kallaste laget.
Nä, det tror inte jag. Vi kan väl i alla fall gå till sjön och känna efter.
Ja en promenad är ju inte fel och vackert är det ju att titta ut över vattnet.
Vi tar med oss badkläder och varsitt badlakan, sa Erica.
Så går de genom den lilla skogen fram till sjön.
Nu byter vi om och går i, sa Erica.
Ja ja, du först så får jag se om du kommer tillbaka snabbt som blixten.
Ha ha , nu var du rolig va?
Nä, bara en fundering på hur det kan gå.
Kom i nu fegis.
Ja, jag kommer.
Det här är ju jättefriskt.
Friskt lika med jättekallt.
Fegis kom.
Ja ja. Nä fy bubblan vad kallt, jag går upp igen. Men va kvar du om du vill.
När Erica äntligen kom upp satt de en stund och tittade ut över vattnet.
Det här är verkligen en fin bild, sa Staffan.
Att titta ut över vattnet är ju jättemysigt, nu när man har varit i en stund.
Nu tar vi en lång promenad på campingen och ser efter om vi träffar på några som vill prata, sa Staffan.
Ja, det gör vi.

De möter Fridolf och Göta.

Hej på er!

Hej! Jaså det är flera morgonpigga som är ut, sa Fridolf.
Ja, vi har just varit och badat, sa Erica.

Va? huga mig! Det var väl kallt.

Inte alls. Väldigt uppfriskande.
Det får ju stå för Erica, sa Staffan. Jag tyckte att det var mera kallt än uppfriskande.
Ja, jag väntar till efter midsommar, Göta.
Ja, det tror jag att jag skall göra, sa Fridolf..
Vad tyckte ni om mötet i torsdags? frågade Staffan.
Det var bra och en hel del information, sa Göta.
Ja, det var välbehövligt så här efter våra förskräckliga upplevelser i tisdags, sa Fridolf.
Det här med larm och spännband tål att tänka på, sa Staffan.

Fast hur stor är sannolikheten att det upprepas, sa Erica.

Det är ju det som man aldrig vet, sa Fridolf.
Att köpa ett kraftigt spännband är ju ingen stor kostnad, sa Staffan.
Eller att sätta in ett larm som tjuter, sa Fridolf.
Ja, man behöver ju inte ha det kopplat till en larmcentral, som vill ha en månadspeng, sa Göta.
Sant, sa Erica.

Men inbrotten och mötet har ju i alla fall fått mig att tänka en hel del, sa Staffan.

Ja, vi har ju ältat det nu en hel del, sa Erica.
Har ni talat med era grannar om mötet och säkerheten? frågade Staffan.
Ja, det har vi gjort. Alla tyckte att det var ett lärorikt möte men ingen har bestämt sig för vad eller om vi skall köpa något, sa Göta.
Tack för pratstunden, nu skall vi fortsätta hemåt, sa Erica.
Hej då!
Hej då!

*

Niklas och Barbro sitter vi frukostbordet.

Nu har vi varit här i över en vecka, det börjar bli dax att röra på oss, sa Niklas.
Jasså, tycker du? Nu när vi har lärt känna några från husvagnssidan ska vi väl utveckla det.
Vi kan vara kvar en vecka och se om vi får några nya vänner där, sen tycker jag att vi drar till Österlen.
Ja, dit vill jag gärna åka.
Bra då är vi överens om nästa färdriktning.
Ja, vi drar om en vecka.
OK. Vi kan ju ta en promenad när vi har ätit färdigt, så får vi se om de är vakna därborta.

*

Sven och Angelika sitter ute i det vackra solskenet och äter en sen frukost.

Det börjar att rycka i gasfoten, sa Sven.
Vi har ju fått nya bekanta här, ska vi inte umgås med de?
Jo det är klart. Men vi bör väl i alla fall tala om vart vi ska åka när det är dax att lämna denna camping.
Vi kan ju fråga våra grannar om vi skall gör sällskap
Sällskap är ju kul, så det gör vi, sa Sven.

*

Tallskogens camping

Per och Anna sitter och pratar vid frukosten.

Anna, tycker du inte att det är märkligt att polisen inte har gripit tjuven eller tjuvarna nu?
Nja, det har ju bara gått två veckor, och det har ju tydligen varit många inbrott på ett flertal campingar, enligt Smålandsnytt på tv.
Jovisst, men det har tydligen funnits vittnen på några campingar. Det talas ju om ett mord och en misshandel. Det borde ju ha högsta prioritet, sa Per.
Det har det nog, sa Anna.
Det är skönt att det inte har varit några flera inbrott här.
Ja de har dragit västerut, enligt Smålandsnytt, sa Anna
Vi har tidigare pratat om att åka till Norrland och se midnattssolen. Skall vi göra det i år?
Ja, varför inte. Vi har ju legat stilla här nu i en månad, så det kan väl vara bra att röra på oss.
Tiden är mellan slutet av maj till mitten av juli. Det lär ju ta en vecka bara att köra dit, sa Per.
Vi får nog allt räkna med två veckor för vi brukar ju inte köra så många mil varje dag och det finns säkert en massa sevärdheter på vägen dit, sa Anna.
Ska vi fråga de andra om de vill göra oss sällskap?
Ja, vi kan ju alltid ta upp det på våra promenader.

*

Ängens camping

Eva tar en promenad till Olof.

Hej Eva, kom in.
Hej Olof!

Hur mår du, så här efter en vecka?

Jo, tack bra. Det materiella är ju fixat. Tack och lov att jag inte vaknade och försökte att mota ut inkräktaren, svarade Olof.
Ja, verkligen en tur att vi sov båda två.
Men tankarna finns ju alltid i huvudet och gror, fast det psykiska börjar ju att lätta nu, tack vare alla samtal som vi har haft.
Ja, både med varandra och de andra drabbade, sa Eva.
Vill du ha en kopp thé?
Ja, tack gärna, svarade Eva.

*

Skogen camping

Roger och Mikaela ligger och pratar på morgonen i sin husbil.

Snart har det gått en vecka sedan inbrottet, hur känner du för att vara kvar här?
Jag mår bra och vi kan gått vara kvar en vecka till nu när vi har blivit bekanta med så många nya, svarade Mikaela.
Ja, många trevliga människor har vi träffat, både bland husbilar och husvagnar, sa Roger.
Men vi skall ju inte stanna här hela sommaren.
Nej, jag känner för att dra norrut.
Jag har hört att det finns så mycket vackert att se där, sa Mikaela.
För att köra till Jokkmokk, norr om polcirkeln är det mer än 130 mil.
Ja, men det är där som sydligaste gränsen för midnattssolen är.

Midnattssolen är från slutet av maj till mitten av juli, sa Roger.

Ja, men då har vi ju gott om tid.
Så är det .
Ska vi fråga några av våra närmaste grannar om de har lust att åka och se midnattssolen?
Ja, det kan vi göra, sa Roger.

*

Sjöglimtens camping

Beatrice och Marianne ligger och goosar i sin långa och breda dubbelsäng längst bak i husvagnen en lång stund på morgonen.

Jag tror att Louise och Anders gillade vår vegetariska middag, sa Marianne.
Ja, de pratade om att träna under veckan.
Hoppas att de hittar något lättlagat att börja med.
De gör de säkert, det finns så mycket på nätet.
Det är nog dax att börja med frukosten.
Ja, vi skall ju spela boule klockan 14.

*

Louise och Anders ligger länge och goosar i sängen innan de går upp och gör frukost.

Jag kan googla lite på maträtter under tiden som du fixar frulle, sa Louise.
Ja, gör det. Ta något enkelt till att börja med.
Ja, det skall väl inte vara så svårt.

*

Tjuvarna landar på Mallis under eftermiddagen och får åka chartrad buss till hotellet.

Det här rummet är fint, sa Åke.
Ja och en stor balkong fick vi, här blir det fint att sitta i solen med en kall öl, sa Bengt.
Då är det bäst att vi tar en sväng på stan och letar reda på en affär, sa Åke.
Ja, det gör vi.

*

Skogens camping

Roger och Michaela går till sina grannar Per och Lisa.

Hej!
Hej!
Roger och jag funderar på att åka till Norrland och försöka att se midnattssolen, har ni lust att göra oss sällskap?
Det är många mil att köra, sa Lisa.
Vi behöver nog tala om det, sa Per.
Det lär vara över 130 mil till Jokkmokk, som är den södra gränsen, sa Roger.
Hur har ni tänkt att lägga upp körningen? frågade Per.
Vi får räkna med en veckas körning upp. För vi brukar inte köra längre pass än högst tre timmar. Vi vill ju även stanna många gånger på vägen och beundra alla forsar och vattenfall.
Vi gillar inte heller att köra långa sträckor utan rast, sa Lisa.
Har ni frågat Lukas och Anna?
Nej, vi tänkte gå dit nu, hänger ni på? sa Roger.
Javisst.

Hej Lukas!

Hej alla!

Vi tänkte just ta vårt 11:a fika, sa Anna vill ni ha en kopp?
Ja, tack gärna sa de allihopa.
Vi kan sätta oss härute så länge, sa Lukas. Vad har ni på hjärtat?
Roger och jag har pratat nu på morgonen om att eventuellt köra upp till midnattssolen, sa Michaela.
Jaha du, det är en bit.
Ja, så är det men vi har ju tid.

Vi får avsätta en vecka för resan upp och två däruppe och en på vägen ner igen, sa Roger

Fyra veckor, måste tala med Anna.
Så klart, vi vill ju bara väcka tanken.
Nu kommer jag med kaffebricka, sa Anna. Varsågoda att ta för er.
Varma kanelbullar så här hux flux, sa Michaela.
Javisst, det är ju inte enbart Gevalia som man behöver när man får oväntat besök, svarade Anna.
Men hur fixade du till det här så snabbt?
Har alltid ett par påsar i frysen och sen är det ju snabbt att tina i micron.
Ja det förstås.
Roger skall vi också investera i en micro?
Nej, varför det. Det går väl att värma i den vanliga ugnen, sa Roger.
Det så klart.
Anna, vi funderar på att åka till Norrland, sa Roger. Har ni lust att göra oss sällskap.
Vi får fundera under dagen, det är en lång resa misstänker jag.
Vi har inte varit där, sa Michaela. Har ni andra det?
Nej, sa de andra.
Jamen det kan väl vara nått kul att göra tillsammans. Vi kör lugnt och stannar ofta.
Det är en förutsättning för att vi skall vara med, sa Lisa.
Vi får gå hem och googla på sevärdheter, så kan vi ju tala vidare i morgon eller på tisdag, sa Per.
Fantastiskt goda kanelbullar, sa Michaela.
Tack, roligt att du gillar de, sa Anna.
De satt alla kvar ett par timmar och talade om resan till midnattssolen. Innan de gick hem för att laga och äta lunch.

*

Sjöglimtens camping

Beatrice och Marianne går till Anders.

Hej tjejer och välkomna, sa Anders.
Hej! Tack, har du kloten i närheten?
Javisst. Kom nu Louise så skall vi spela.
Hej, sa Louise när hon kom ut.
Hej Louise!
Vi spelar väl ungefär en timme och sen tar vi en fika. Därefter byter vi partner, sa Anders.
Det är ok, sa tjejerna.
Beatrice, du kan börja, sa Anders.
Ok.
Det här är roligt, sa Marianne.
Jag instämmer, sa Louise.
Jag går in och kokar vatten till fikat nu, sa Anders vid 15 tiden.
Jag kan hjälpa dig att duka, sa Louise.
Ni kan ju sätta er tillrätta här vid bordet, så kommer vi snart ut med brickan, sa Anders.
Du lär dig snabbt, sa Beatrice.
Jovars, det är ju inte så jättesvårt att kasta iväg ett klot, svarade Marianne.
Nu kommer vi med fikat, sa Louise.
Varsågoda att ta för er, sa Anders.
Tack, vilka fina bullar, sa Marianne.
Anders bullar är ju alltid fina och goda, sa Beatrice.
Det är faktiskt Louise som har gjort dessa, sa Anders.

Jasså, det blev en bagerilektion, sa Beatrice.

Ja, vi hade det igår eftermiddag och Anders var en bra lärare, sa Louise.
Ja vi ser det, sa Marianne.
Hur länge stannar ni på den här campingen? frågade Beatrice.
Vi vet inte, sa Louise.
Det är ju en bra camping här och nu har vi fått många bekanta och några vänner, så vi blir nog kvar ett tag, sa Anders. Hur gör ni?
Vi blir här hela sommaren, sa Beatrice.
Så ni åker inte någon annanstans på er semester då?
Nej, det har vi inte för avsikt att göra.
Vi har varit här nu i fem år och vi trivs här, sa Marianne.
Det är nog så som många husvagnsägare gör, till skillnad från oss med husbil. sa Anders.
Ja, det är nog lättare för er att flytta runt, sa Marianne..
Ja vi har ju bara ett ekipage, sa Louise..
Skall vi fortsätta spelet nu, sa Anders.
Ja, det gör vi.
Det spelade ett par timmar till innan det var tid för refrängen.

 

[Gösta Evén]

Måndag 17 / 5 kapitel 16

Sjöuddens camping

Klockan sex ringer väckarklockan hos Rut och Hanne.

Stäng av oljudet och ge mig en kram, sa Hanne.
De ligger kvar en halvtimme, som vanligt, innan de går upp och äter frukost. För de skall vara på jobbet kl 08.00.

*

Sjöglimtens camping

Klockan sex ringer väckarklockan hos Beatrice och Marianne.

Stäng av oljudet och ge mig en kram, sa Marianne.
De ligger kvar en halvtimme, som vanligt, innan de går upp och äter sin helvegetariska frukost. För de skall vara på jobbet kl 08.30.

Jönköpingspolisen

Trafikenhetens chef Bengt inleder klockan 08,00..

God morgon alla.
Idag hälsar jag välkommen till Mustafa och Sonja som skall bistå oss med kontrollerna.
Idag skall vi koncentrera oss på E 4:an söder och norr om avfarterna till A 6. Några stora gator i stan får lite färre kontrollanter.
Det kommer ju att bli kaos på E 4:an, sa Pelle.
Inte om vi släpper igenom alla bussar, lastbilar, mindre skåpbilar och de flesta personbilarna. Vi söker ju i Volvobilar men måste för syns skull även ta in andra personbilsmärken. Men det är i Volvobilar av sedantyp som vi skall leta efter en smal man i 30 års-åldern med långt ljust hår.

Vad skal vi göra om vi ser en man med det utseendet?

Då ringer ni hit och talar om namn, personnummer och registreringsskyltens nummer på bilen.
Skall vi ta in personen för förhör?
Ja, de behöver redovisa vad de gjorde de sju nätterna som inbrotten ägde rum.
Ok, då vet vi, sa Pelle.

*

Tallskogens camping

Per och Anna går ut på en tidig morgonpromenad på området efter sin frukost, på kaffe och två smörgåsar var. När de har gått i nästan en timme möter de Stina och Erik.

Hej vad roligt att det är flera som är vakna, sa Per.
Hej Per och Anna, sa Stina och Erik.
Hej, sa Anna.

Vi har talat om att åka till midnattssolen, sa Per. Har ni lust att göra oss sällskap?

Det vore trevligt, sa Erik. Men vi behöver ju prata om det först.
Vi har ju inte varit där, sa Stina. Så det kan vi väl fundera på tills i morgon?
Ja, det är ingen panik, sa Anna. Den är uppe ända tills i mitten på juli.
Vi behöver nog vara där uppe i minst två veckor, utifall det är mulet några nätter, sa Per.
Det är en lång resa på mist en 100 mil, sa Erik.
Man får nog avsätta minst tre veckor, sa Per.
Vi kan väl lämna besked i morgon, sa Stina.
Ok, det går bra, för vi blir nog kvar en vecka till här innan vi åker norröver, sa Anna.
Hej då, nu skall vi gå hem, sa Per.
Hej då.

*

Sjöglimtens camping

Anders och Louise ligger länge och goosar i sängen innan de går upp och gör i ordning sin frukost.

Hittade du några bra recept på nätet igår?
Ja, två stycken, svarade Louise. Jag kan fortsätta en stund till nu efter maten.
Ja, gör det och så får vi sen åka och handla något som vi kan göra lunch av, sa Anders.

*

Granskogens camping

Göte och Bodil går över till Fabian och Hilda.

Hej!
Hej!
Vill ni ta en promenad nu på förmiddagen? frågade Göte
Ja, det gör vi gärna, svarade Fabian.
Bra, för det är trevligare att gå flera stycken, sa Göte.
Så de går runt på området alla fyra i samlad trupp. Pratar med alla som de ser och frågar om de kommer på mötet i morgon kväll. Alla svarar att det skall de göra.

*

Tallskogens camping

Efter lunch går Anna och Per till Harald och frågar om han vill göra sällskap till Midnattssolens land.

Jätteroligt, det vill jag gärna göra, sa Harald. Det är vackert där och det finns många finna platser att besöka på vägen upp, en massa forsar med brusande vattenfall på många ställen. När har ni tänkt åka?
Vi tänker vara kvar här en vecka till och sen åka, om det passar dig då? sa Anna.
Ja jag har inget inbokat, så jag kan vilken dag som helst.
Vi frågade Erik och Stina i morse och de ville fundera ett dygn, sa Per
Då är det bara att börja att planera färden och ”luska” fram sevärdheter, sa Anna.
Ja, då säger vi det, sa Per.
Hej då!
Hej då!

*

Sjöglimtens camping

Anders och Louise kör in till stan för att handla vegetariska råvaror till sin lunch. De skall göra ”Vegetariska bollar”. Så de skall köpa: kikärtor, morötter, solrosfrön ägg, potatismjöl, vitlök. Kryddor och potatis har de hemma. De kör även till systembolaget och handlar några flaskor vin. Sen åker de hem och läser igenom receptet en gång till innan de tar fram alla råvaror och ställer på matbordet.

Det skall bli spännande att göra vegetariska ”köttbullar”, sa Anders.

Ja, verkligen. Det kan inte vara så svårt.
Nä, köttbullar har jag gjort många gånger.
Ja, jag också.
Det smakade jättegott, sa Louise.
Ja, absolut. Då har vi huvudrätten klar till på lördag, sa Anders. Nu får du googla fram en förrätt.
Ja och till efterrätt kan vi göra glass efter receptet som jag tidigare har fått av Beatrice,
Jag har flera recept på huvudrätter, så vi kan ju göra någon annan i morgon och ett tredje på onsdag innan vi bestämmer oss för vad vi skall bjuda på, sa Louise.
Ja varför inte, vi kan ju köra en ”vegetarisk vecka”, sa Anders.

*

Jönköpingspolisens nykterhetskontroller.


Efter morgonmötet åker trafikpolisen ut och sätter upp en vägspärr på några huvudgator i stan och på E 4:a före avfarterna till A6:s handelsområde. Både ifrån söder och norr.

På gatorna går det fort att komma igång. På E4:a måste de först spärra av vänster körfält med hjälp av en TMA bil så att det bara blir ett körfält där de även reducerar ner högsta tillåtna hastighet i flera etapper. Efter en dryg halvtimme är allt klart för att vinka in de första personbilarna.
De har många poliser på plats på E4:an så de vinkar in sju personbilar i taget, av olika bilmärken men främst Volvo sedan. All annan trafik för köra förbi, så att det inte blir onödigt långa köer.

Efter två timmar får de in en smal lång kille som är 35 år. Polisen Pelle ringer in till stationen och rapporterar. Han beordras att ta in mannen för närmare förhör.

Vill du parkera bilen lite längre bort och så långt till höger som möjligt, sa Pelle.

Vadfördå? Jag har inte gjort något konstigt.

Vi vill prata lite med dig på stationen, så jag skjutsar dig dit.
Är jag misstänkt för något?
Ja, vi vill tala med dig, vad du gjorde några nätter de sista veckorna.
Jag sover på nätterna.
Det hoppas jag också men du behöver redogöra inför mina chefer.
Men min bil?

Den kan inte stå tryggare än här med alla poliser, så du kan var helt lugn.

Ok, jag har inget att dölja.
Bra då åker vi.
Under resten av dagen får de in ytterligare fyra män till förhör på stationen.

Alla har sovit och de nekar naturligtvis till att överhuvud taget ha något att göra med inbrotten.
Polisen kan inte bevisa något så alla får åka tillbaka till sina bilar.

*

Muhammed ringer till polisen i Nässjö och Årviken och informerar om nykterhetskontrollerna som resulterade i fem stycken män intagna till förhör. Men de fick lämna stationen eftersom de nekade till att ha något som helst att göra med inbrotten och vi hade inte tillräckligt för att anhålla någon.

 

[Gösta Evén]

Tisdag 18 / 5 kapitel 17

Sjöglimtens camping.

Louise och Anders sitter och äter frukost.

Jag har googlat fram två huvudrätter till, sa Louise.
Jättebra, vad är det för huvudråvara?
Den ena är quorn, till en gryta, och den andra är halloumini till burgare / pannbiff.
Det blir spännande, sa Anders.
Ja, vi får åka och handla i dag igen.
Men hur går det med förrätterna?
Jag har hittat två intressanta som vi kan prova. Minipaj med ostronskivling och rödbetor med parmesan och pumpafrön, svarade Louise.
Bra då kör vi på det och så får vi fatta ett beslut i morgon eftermiddag hur menyn till helgen skall se ut, sa Anders.
Ja, så gör vi.
Louise, har du skrivit ner vad vi skall handla?
Ja, inköpslistan är klar för det vegetariska. Är det något annat som vi behöver, så får du skriva till det?
Jag får kolla, sa Anders.

*

Tallskogens camping.

Stina och Erik sitter och samtalar om en eventuell resa till Midnattssolens land.

Vi har ju aldrig varit så långt norrut, så det kan ju bli intressant och trevligt med sällskap,sa Stina.

Det är ju jättelångt dit, sa Erik.
Visserligen. Men det är nog en annan natur och med alla älvar och vattenfall som vi inte har sett tidigare.
Vi får fråga Per hur många timmar som han anser att vi skall köra i ett sträck.
Ja, vi brukar ju inte köra mer än högst tre timmar.
Vi lovade att lämna besked idag, sa Erik.
Jag tycker att vi åker.
OK. Vi tar en prommis nu efter frulle och meddelar.
Så de går till Per och Anna.
Hej!
Hej!

Per, det är många mil att köra. Hur har ni planerat resan? frågade Erik.

Jag googlade och fick fram att det är ca 136 mil till Jokkmokk och det tar mins 16 körtimmar, sa Per. Om vi kör fyra timmar på förmiddagen och fyra på eftermiddagen tar det två dagar.
Men vi måste väl inte ha så bråttom. Vi brukar bara köra högst tre timmar i ett sträck.
Nej det är klart. Vi tänker oss en vecka dit och två veckor där och en vecka hem igen, sa Anna.
Det finns mycket vackert att se med alla älvar och vattenfall, har jag förstått, sa Stina.
Ja, Harald har berättat en hel del, om sina tidigare resor dit, sa Per.
Har han varit där?
Ja, han gillade det.
Har han bestämt sig för att följa med?
Ja, han sa ja direkt.
Stina vad säger du, skall vi hänga på?
Ja, det tycker ja om vi inte har för bråttom, sa Stina.
Trevligt att ni vill, sa Anna.
Det är ju alltid trevligare med sällskap, sa Erik.

Vi går till Harald och hör efter om han vill berätta om sina resor för oss, sa Stina.

Ja det gör vi, sa Erik.
Hej då!
Hej då!

Hej Harald!

Hej Stina och Erik!

Per har sagt att du har varit långt uppe i Norrland, sa Erik.
Ja, det stämmer.
Vill du berätta lite, sa Stina.
Det är glest befolkat så det är lätt att fricampa. Gärna vid en sjö eller älv.
Det finns väl en massa vattenfall och forsar att beskåda, sa Stina.
Ja, det kan man få se varje dag.

Är det någon som du har fallit för?

Ja, Trappstegsforsen utefter Vildmarksvägen är väldigt speciell.

Vildmarksvägen, vad är det?
En 50 mil lång sträcka i en cirkel i Jämtland och Lappland. Det är Sveriges högst belägna asfalterade väg som går över Stekenjokksplatån. Har ni bestämt om ni skall följa med?
Ja det har vi, vi har just meddelat Anna och Per, sa Stina.
Då blir vi fem personer som gör sällskap, sa Harald.
Ja, det skall bli intressant och trevligt att resa med er, sa Erik.

*

Stråkens camping

Sven och Angelika tar en promenad efter lunch.

Hej Niklas och Barbro hälsade Sven och Angelika!
Hej på er! Trevligt att det är flera som är ute och går på området, sa Niklas.

Hej! sa Barbro. Vi funderar på att lämna denna camping om några dagar. Hur tänker ni?

Vi blir nog kvar en vecka till och umgås lite med husvagnsfolket, sen tänker vi åka söderut, sa Sven.
Vi tänker köra till Österlen.
Vill ni ha sällskap dit?
Ja, varför inte. Vad säger du, Niklas?
Det är trevligt med sällskap, sa Niklas.
Va roligt, sa Sven och Angelika.
Det skall vara trevligt på Österlen har jag läst, sa Barbro.
Ja, de har bra rykte, sa Niklas.
Det låter bra, sa Sven.
Jag kan googla lite på sevärdheter, sa Angelika.
Bra, då kan vi träffas om några dagar och tala om vad vi vill se och göra på vägen dit och naturligtvis på själva Österlen, sa Barbro.
Ja, så gör vi. Vi kan ju ta en eftermiddagsfika tillsammans.
OK, vi säger så.
Ja, det gör vi. Vi kan ju göra sällskap hem nu och starta upp laptopen.

*
Granskogens camping

I restaurangen var det full fart under hela dagen. Först en förmodligen lugnare lunch med den ordinarie menyn och sedan specialmenyn till middagen. Förberedelserna gick bra så dagpersonal kunde gå hem kl 17 enligt schemat.

Alla de 16 drabbade satte ihop några bord så att de kunde sitta tillsamman och äta.

Kl 19.30 var det fullsatt i matsalen.

Kl 20 reste sig campingens ägare upp och gick fram till bardisken.

Hej allihop! Roligt att så många har kommit till vårt möte. Jag heter Sigvard och äger campingen.
Jag är helt bestört över vad som har hänt. Den första och snabbaste åtgärden som jag kunde göra var att kontakta mitt vaktbolag och be dem fördubbla antalet ronderingar. Vilket också är genomfört.

Någon har föreslaget att jag skulle låta bygga en mur runt området. Men det tror jag inte hindrar tjuvar från att ta sig in och göra inbrott. Jag har hört av polisen att det finns exempel på att tjuvar har bott på den camping som de gjorde inbrott i husvagnar och husbilar i på nätterna. På eftermiddagarna gick de runt och pratade med andra gäster och var hur trevliga som helst. Så en mur kommer inte att bli byggd.

Nu hälsar jag kriminalinspektör Muhammed välkommen fram för att delge oss den senaste informationen.

Tack, sa Muhammed.
Läget är följande:
Vi har inte gripit någon tjuv. Men vi hade en stor poliskontroll på E4:an och inne i stan igår på dagen och där fann vi fem män som stämmer in på vittnesbeskrivningarna om en man i 30 års-åldern med långt ljust hår. De tog vi in till stationen för ett längre förhör. De nekar till allt som har med inbrotten att göra och vi kan inte hålla de kvar.

Vi fortsätter naturligtvis med högsta prioritet att få fram bevis. Men det är mycket svårt i dagsläget.

Vad är det som gör att ni inte kunde anhålla någon av de fem personerna?
Det kan jag inte gå in på.
Tog ni fingeravtryck?
Nej, det får vi inte göra vid ett förhör där personen får lämna stationen igen.
Vad innebär det?
Vi måste bedöma att personen är misstänkt och att vi anhåller personen.
Så alla fem är ute igen?
Ja,

Smålandsnytt har haft många inslag om alla inbrotten. Det började visst öster om Jönköping, sa Julia

Ja, det stämmer. Nässjöpolisen tog kontakt med polisen i Årviken och inledde ett samarbete. Efter inbrotten här har jag tagit kontakt med Nässjöpolisen och nu är vi tre polisdistrikt samarbetar sedan en tid tillbaka när det gäller detta, sa Muhammed.

Vad har samarbetet lett till?

Främst har vittnesuppgifterna hos alla tre polisdistrikten varit samstämmiga. Det ledde till att vi beslutade om trafikkontrollen här hos oss, eftersom vi har flera anställda som kunde genomföra en omfattande trafikkontroll.
Någon ytterligare fråga?
Nej, då tackar jag för mig. Kommer ni ihåg något som ni har sett så meddela oss det. Allt är intressant och kan förhoppningsvis leda in oss på rätt spår. Nu lämnar jag över till Torsten.

Tack!

Jag är här för att jag har ett larm och säkerhetsföretag. På väggen har jag satt upp några infotavlor och bredvid har jag lagt en bunt med mina visitkort. Det finns många olika larmsystem. De enklaste tjuter bara vid aktivering. Sedan finns det larm som man kan koppla till vår central och då gör vi en utryckning. Jag stannar kvar en stund för privata frågor och jag kommer gärna hit på dagtid för personliga besök så att vi kan gå igenom det bästa alternativet just för er.

Ja, nu tar jag över igen, sa Sigvard.

Jag tackar Muhammed och Torsten för att ni ställde upp här ikväll. Vi avslutar det allmänna mötet och alla vi tre stannar kvar en stund för privata spörsmål.

*

Det var intressant att höra att polisen tar våra inbrott på allvar, sa Fredrik.

Fint att de har haft en stor trafikkontroll i går, sa Diana.
Ja, absolut, sa Fabian.
De fick in fem misstänkta, sa Max.
Visst, men de släpptes, så då är polisen tillbaka på ruta ett, sa Julia.
Det verkar som att polisen tror att det är samma tjuvar överallt här, sa Göte.
Att en smal och lång man med ljust hår har figuerat över många campingar betyder ju inte att det är samma person överallt, sa Viktor.
Nej, det är sant, men högst sannolikt enligt polisen, sa Göte.
Om det är samma personer så har de jobbat hårt, sa Fredrik.

Jag tycker inte att du skall använda ordet jobbat, sa Disa.

Polisen anser att de är proffs, eftersom endast två personer har vaknat, sa Fredrik.

*

På Mallis har Bengt och Åke det varm och skönt. De badar på dagarna och besöker olika restauranger på kvällarna.

Jag tror att jag skall klippa mig kort, sa Åke.
En bra idé, sa Bengt.
Ja här är det varmt och när vi kommer tillbaka till jobbet igen så är det bättre om jag har bytt frisyr, sa Åke.
Passa på att färga håret också, sa Bengt.
Ja, jag tror att det är en bra sak att göra med tanke på eventuella vittnen, när vi har gått runt campingarna.

 

[Gösta Evén]

Onsdag 19 / 5 kapitel 18

Sjöuddens campingar


Skall vi överraska Rut och Hanne på lördag med en grillmiddag?

De är väl vegetarianer, sa Kristian.
Ja, jag tror det, sa Pelle. Men det finns ju så mycket färdiglagade rätter att bara värma. Det borde funka.
Vi kan ju åka och handla lite idag och prova oss fram.
Vi går över till Oskar, Jan och Jannike och frågar om de har lust att vara med, sa Pelle.

*

Hej Oskar, sa Pelle och Kristian!

Hej! Svarade Oskar ifrån sin solstol.
Vi har pratat idag om att överraska Rut och Hanne med en grillkväll på lördag, sa Pelle. Vill du vara med?
Ja, jättegärna. De är så trevliga och Hanne har hjälpt mig så mycket så det är klart att jag vill, sa Oskar.
Vi tänkte fråga Jan och Jannike också, sa Kristian.
OK, vi går dit nu på en gång sa Oskar och reste sig upp.

Jan och Jannike sitter ute i sina solstolar när de får besök.

Hej Jan och Jannike!

Hej!
Hej!
Vad förskaffar oss äran av ert besök, sa Jan.
Väldigt vad du är högtidlig idag, sa Oskar.
Ha ha vill ju bara skoja till det

Vi tänkte överraska Rut och Hanne på lördag med en vegetarisk grillkväll, sa Pelle.

Vi hoppas att ni vill vara med, sa Kristian.
Det är klart att vi vill, svarade Jan och Jannike.
Bra.
Har ni någon erfarenhet av vegetariskt? frågade Pelle.
Vi har grillat lite olika korvar och burgare, sa Jannike.
Fungerade det bra?
Ja, inga problem.
Vi tänkte köra och handla lite olika maträtter som det bara är att lägga på grillen och prova oss fram ett par dagar, sa Kristian.
Det är nog bäst det, sa Oskar. För jag har ingen erfarenhet av vegetariskt
Vi kan göra sällskap i våran bil efter lunch, sa Pelle.
Får vi plats alla fem?
Ja, det skall gå bra, fast det blir väl lite trångt med tre personer i baksätet.
De smalaste får väl ta plats där, sa Jan.

*

Sjöuddens camping, Stina.

Vad kan jag stå till tjänst med.

Hej Stina! Det är kriminalchef Melker. Jag lovade på kvällsmötet för ca en vecka sedan att hålla dig underrättad.
Vad trevligt att du ringer, Melker. Har ni hittat tjuven eller tjuvarna?
Nej, tyvärr. Men Jönköpingspolisen gjorde några stora trafikkontroller och fann fem personer som stämde in på flera av vittnenas beskrivningar. Men tyvärr så var de tvungna att släppa alla fem.
Jaha, så ni är fortfarande på ruta ett?
Ja, det kan man ju säga.
Hur har ni tänkt att gå vidare?
Ja, det vet jag inte riktigt. Vi samarbetar med Nässjö – och Jönköpingspolisen.
Vi behöver få in mer information. Har några av dina gäster sagt något matnyttigt till dig?
Nej, tyvärr. Vill du komma hit på ett nytt möte?
Nej, jag har ju inte något positivt att säga.
Tycker du att jag skall föra det här med de fem personerna vidare?
Ja, det vore bra om du har tid och gå runt på campingen och prata med de drabbade, så att de förstår att vi söker med ljus och lykta.
Ok, det kan jag visst göra. Tack Melker för att du ringde. Hej då!
Hej då Stina!

*

Stina går nu direkt till Oskar.

Hej Oskar.
Hej Stina!
Kriminalchefen Melker ringde till mig och sa att Jönköpingspolisen har förhört fem personer som stämde överens med flera vittnesutsagor.
Vad bra, sa Oskar.
Ja, men tyvärr måste de släppa personerna. För de hade inget mer att gå på än utseendet.
Ja, det kan ju finnas många personer med liknande utseende, sa Oskar.

Hur mår du, så här en vecka efter?

Tack skapligt. Har pratat med många personer – så det psykiska börja ju att stabilisera sig. Låset är lagat och en ny telefon och laptop har jag köpt.
Tack för att du kom och pratade.
Tack själv. Nu skall jag gå till Kristian och Pelle. Sen kan väl ni informera era grannar, sa Stina.
Ja, naturligtvis. Hej då!
Hej då, Oskar.

*

Granskogens camping

Fredrik och Siv tar en tidig morgonpromenad på campingen. Endast några få personer möter de. De talar om mötet igår kväll.

Senare på morgonen går även Lorentz och Laura ut en promenad.
Hej Rikard och Doris hälsar de.
Hej Laura och Lorentz!
Roligt att det är flera som är ute och går, sa Rikard.
Ja, det är så skön luft på förmiddagarna, sa Laura.
Jag tycker att det är skönt att sträcka på benen på morgonen, sa Lorentz. För senare blir det mycket sittande och lapa sol.
Har ni talat med några som var med på mötet?
Ja, de få som vi har träffat var positiva till informationen som gavs, svarade Lorentz.
De som vi har möt sa samma sak, sa Laura.
Vad bra, nu går vi vidare, sa Lorentz.

*

Skogens camping

Per och Lisa går till Lukas och Anna på förmiddagen.

Hej!
Hej!
Vi har bestämt oss för att följa med till Norrland, sa Per. Hur har ni gjort?
Vi gör gärna sällskap med er, sa Anna.
Jättetrevligt, då blir vi sex personer i tre husbilar, sa Per.
Vi har googlat fram lite olika sevärdheter, sa Anna.
Trevligt, det har även vi gjort, sa Lisa.
Det finns många älvar och vattenfall, sa Per.

Förmodligen kan vi fricampa vid något vattendrag varje kväll, sa Lukas.

Ja, det skall gå bra har jag läst på olika sociala medier, sa Lisa.
Ska vi gå till Roger och Michaela och tala om att vi är på?
Ja det gör vi.

Hej Roger!

Hej allihop!
Vi har bestämt oss för att följa med till Norrland om vi är överens om att inte köra mer än högst tre timmar i ett sträck, sa Lisa.
Ja, det är ok för Michaela och mig, sa Roger.
Vi vill gärna stanna vid vattenfall så ofta som det är möjligt, sa Per.
Vi sätter oss ner här och talar om resan, sa Roger.

Hej allihopa! sa Michaela när hon kom ut. Trevligt att höra att ni vill uppleva midnattssolen.

Ja, vi har ju inte varit där någon av oss, sa Lisa.
Det skall bli trevligt att göra något så spännande tillsammans, sa Anna.
Jag har läst en hel del på sociala medier om husbilsresor i norr. Många gillar att köra Vildmarksvägen och stannar länge och beundrar Trappstegsforsen, sa Lisa.
Vildmarksvägen är stängd fram till den 6:e juni har jag hört, sa Lukas.
Jag föreslår att vi tar inlandsvägen upp, sa Roger.
Det är bra, för E 4:an är ingen rolig väg, sa Per.
Nej den kan vi ta på hemvägen om vi, mot förmodan, vill komma hit snabbt.
Vi tar väl väg 47 och sen väg 26 upp till Dalarna och sen E 45:an, sa Michaela.
Ja, det blir nog bra det, sa Per. Är ni andra med på det?
Vi har inte kollat på vägar, sa Lukas och Anna. Men det blir nog bra det.

Jag har läst om olika husbilsresor att det går bra att fricampa i Norrland, sa Lisa. Hur ställer ni er till det?

Det går väl bra, sa Anna. Men innan vi kommer till Norrland hur gör vi då?
Vi kan säkert stanna på någon rastplats för att sova, sa Roger.
Är det säkert?
Det finns väl ingenting som är säkert.
Nej inte ens en stor camping som denna, sa Per.

Men sannolikheten för inbrott minskar nog med avståndet från storstäder, sa Michaela.

Kanske det, sa Lisa.
När skall vi åka?
I slutet på veckan går bra för vår del, sa Roger.
Det är onsdag idag, skall vi säga att vi rullar ut på fredag förmiddag, sa Lisa.
Ja det går bra för oss, sa Lukas.
Då bestämmer vi det, sa Michaela.

*

Sjöuddens camping

Kl 14 går Jan, Jannike och Oskar till Pelle och Kristian.

Hej, är ni klara för bilfärden?
Ja, vi kommer.
Pelle kör nu till ICA Maxi. För de brukar vara en välsorterad butik.
Vi kan grilla ikväll hemma hos oss, sa Jan.
Vi lägger allt i samma vagn och sen delar vi upp slutsumman med fem, sa Jannike. Om det är ok för er?
Ja, det är enklast och trevligt att proväta tillsammans, så att vi kan tala om vad det smakar och hur vi går vidare inför lördagen, sa Kristian.
Jan och Jannike, nu får ni visa oss vad vi bör köpa, sa Oskar.
Javisst, vi går direkt till den vegetariska avdelningen, sa Jannike.
Fantastiskt vad mycket olika produkter det finns här, sa Kristian.
Vi tar något som är lätt att grilla ikväll, sa Pelle.

Jag tycker att vi provar med lite olika korvar och hamburgare, sa Oskar.

Här finns det vegansk potatissallad, sa Jan. Jag tycker vi köper några olika askar.
Ja, vi skall inte krångla till det, så här första gången, sa Oskar.
Nej, lätt och enkelt är min melodi, sa Pelle.
Vi skall väl ha lite grönt också, sa Jannike.
Ja, absolut, sa Oskar. Sen får det vara bra.
Vi skall väl ha lite rosévin till, sa Pelle.
Ja, det blir nog gott, sa Jan.
Jag kan gå in på bolaget på en gång, så får ni ta hand om det här under tiden, sa Kristian.
OK, det blir bra, sa Pelle.

*

Vid 17 tiden sätter Jan igång grillen.

Varsågod och ta en öl före maten, sa Oskar.
Tack, det gör vi gärna under tiden som grillkolen blir varma, sa Jan.
Jag hämtar mitt bord och några stolar, sa Oskar.
Jag kan hjälpa dig att bära, sa Pelle.
Här är lite uppläggningsfat Jan, sa Jannike.
Tack!
Jag hämtar lite tallrikar och bestick och tar ut grönsalladen om en stund, sa Jannike.
Det blir bra det.

*

Ja, varsågoda att ta för er, sa Jan.

Tack, det här skall bli spännande sa Pelle.
Ja, verkligen, sa Oskar.
Hamburgarna är verkligen goda. Smakar minst lika bra som vanliga med kött, sa Pelle.
Korvarna är också jättegoda, sa Kristian.
Det här kan vi gott bjuda på, sa Jan.
Vi behöver inte prova flera rätter, tycker jag, sa Jannike.
Ja det bestämmer vi, tycker jag, sa Oskar.
Om alla är överens så kan jag och Kristian åka och handla detta på fredag, sa Pelle.
Ja, absolut, sa Oskar.
När och vem skall tala om överraskningen ?
Vi kan gör det på fredag kväll, sa Pelle och Kristian. Vilken tid och var skall vi säga på lördag?
Vi kan vara hos oss kl 17 för en fördrink och så äter vi kl 18 som idag, sa Jan.
Ja det blir bra, sa Oskar.
Ok, sa Pelle.
Det här kommer tjejerna att gilla, hoppas jag, sa Oskar.
Det gör de säker, sa Jannike.
De har ju jobbat hela veckan under tiden som vi haft det lugnt och skönt här, så det är klart att de kommer att gilla vår grillkväll, sa Jan.
Ja, skål och tack för idag, sa Oskar.
Tack alla, sa Pelle.
Om du ställer dig vid dörren inne i husvagnen, Jannike, så kan vi andra bära fram disken och matresterna, sa Oskar.
Tack.

 

[Gösta Evén]

Torsdag 20 / 5 kapitel 19

Sjöklimtens camping

Louise och Anders sitter och pratar vid frukostbordet.

Nu har vi gjort tre huvudrätter, sa Anders.
Ja det har ju gott bra och allt smakade fint, sa Louise.
Quorngryta bjöd ju de på och det passar nog bättre på hösten, eller vad säger du Louise?
Det är nog så. Skall vi göra halloumiburgare med potatis och sallad?
Ja, det är nog det bästa av de tre som vi har provat, så här långt. Till förrätt kan vi väl ta minipaj med ostronskivling?
Ja paj kan man ju gör i förväg och bara värma en stund innan servering, sa Anders.
Har du några små pajformar, som är lagom för en portion?
Nej det tror jag inte.
Jag har. Vi har ju alltid varit hos dig, så på lördag kan vi ju bjuda de hem till mig, sa Louise.
Ja det blir ju bra som omväxling.

Louise, du kan väl skriva en handlingslista i eftermiddag så får vi åka och handla i morgon förmiddag.

Ja, det är bäst att handla i morgon så att vi slipper på lördag.
Vi behöver nog många timmar att fix allt på lördag, så att det inte blir några misstag p.g.a. stress.
Vi tar väl en promenad till sjön nu efter frukosten? sa Louise.
Ja, det gör vi.

*

Stråkens camping

Niklas och Barbro sitter ute i solen och äter frukost.

Jag har hittat lite sevärdheter på Österlen här på googel, sa Barbro.
Vad bra, säg några.
Glimmingehus, Ales Stenar, Stenshuvuds nationalpark och Hallamölla vattenfall och kvarn.
Ales Stenar och Glimmingehus har jag hört talas om.
Vi bör nog prata med Sven och Angelika och höra vad de har googlat fram.
Ja, vi kan ju gå dit om en stund.
Ja, om det inte är för tidigt.
Nä, det tror jag inte.
OK, då går vi när vi har ätit färdigt.

Hej Sven och Angelika!

Hej Niklas och Barbro!
Jag har googlat på sevärdheter på Österlen, sa Barbro.
Ja, det har jag också gjort, sa Sven.
OK, vad har du hittat?
Ales Stenar som är en gammal skeppssättning på 59 st ca fem ton tunga stenar. Glimmingehus är en medeltida borg.
Ja, det har jag också hittat. Hittade även en naturpark och ett vattenfall, sa Barbro.
Bra, då har vi fyra mål att åka till, sa Niklas.
Ja åtminstone till att börja med. Flera kan ju dyka upp efterhand, sa Angelika.
När skall vi åka?

Vi kan drar iväg i morgon, om det passar er, sa Niklas.

Ja, det går bra, svarade Angelika.
Då får vi göra i ordning våra saker idag så att vi kan köra iväg efter frukost i morgon.
Ja, det gör vi. Bäst att åka på förmiddagen.
Ok då är vi överens.
Ja, då går vi hem och börjar att förbereda oss.
Hej, då!
Hej då!

*

Åvikenspolisen

Kl 08 är det som vanligt morgonmöte. Kriminalchefen Melker inleder.

Godmorgon alla.

När det gäller inbrotten på campingarna så står det helt still. Första inbrottet var natten till måndagen den 3:e maj. Snart är det tre veckor sedan och vi har fortfarande ingen misstänkt.

Det enda positiva är att det inte har blivit några nya efter de tre i början på maj.

I Nässjödistriktet var det ett inbrott och i Jönköpings distrikt tre inbrott. Efter dessa sju inbrott har det inte skett några nya i våra tre distrikt. Vad det beror på kan vi bara spekulera.
De har ju flyttat på sig, först här sedan västerut. De kan ju ha åkt söder – eller norrut, sa Siv.
Ja, eller så har de fått ihop till en semesterresa, sa Jörgen.
Hur som helst så är jag tacksam för att de har upphört i våra tre distrikt, sa Melker. Jönköping hade en stor trafikkontroll en dag och tog in fem personer till förhör.
De släpptes ju, sa Siv.

Ja, så är det. Eftersom vi inte har kunnat få fram några fingeravtryck som stämmer med våra register. Dessutom finns det många män som stämmer in på vittnesuppgifterna, varav fem alltså är tagna till förhör, sa Melker.

Är det någon som ett förslag på hur vi skall gå vidare?
Vi kan ju ha en trafikkontroll, precis som de hade i Jönköping, sa Per.
Vi kan ju skugga Volvobilar som vi råkar se, sa Siv.
Jag kan ta upp det med trafiken, sa Melker. En nykterhetskontroll kan ju maska vad vi egentligen är ute efter.
Vi kan ju stötta upp med några från vår sida så blir det alltid några flera än bara trafiken, sa Jörgen.
Ok, jag tar upp det, sa Melker. Då avslutar vi nu.

*

Även polisen i Nässjö och Jönköping har inte kommit något längre och är frustrerade över att inte ha någon misstänkt.

*

Ängens camping

Leon och Amanda tar sin vanliga morgonpromenad efter sin frukost.

Hej Anna och Lars, säger de båda två när de råkar stöta på varandra.
Hej Leon och Amanda!
Roligt att det är flera som är morgonpigga, sa Leon.
Ja vi brukar börja dagen med en sväng här på området, sa Anna.

Det är skönt att röra på sig på morgonen för på eftermiddagen vill vi sitta och njuta i solen, sa Leon.

Snart har de gått två veckor sedan inbrotten, sa Amanda. Hur mår ni?

Det är ganska ok nu, sa Lars. Klart att det var jobbigt första tiden men nu måste vi tänka framåt.
Samma för oss. Det stulna är ersatt och alla kontakter är tagna. Men det finns en liten gnagande tanke i huvet.
Vi får vara glada att det bara var en natt som vi hade inbrott.
Vi försöker att inte tänka så mycket på det, sa Anna.
Polisen har inte gripit någon, vad jag vet, sa Leon.
Nej, men i Jönköping tog de in fem personer till förhör har jag hört, sa Lars.
Det finns ju många män som är smala, långa och med långt ljus hår.
Frågan är om polisen verkligen trodde att den där trafikkontrollen skulle kunna resultera i att de fick tag i tjuvarna eller om den bara skulle visa oss andra att de gör något.
Svårt att säga.
Grabbar, släpp det där nu, sa Anna.
Ja, vi går hem till oss och fikar istället, sa Amanda.
Tack gärna, sa Lars.

*

Sätt dig här ute i solen så går jag in och fixar lite fika, sa Eva.

Skall jag inte följa med in och hjälpa till?
Nej det behövs inte. Sitt här ute du.
Ok, som du vill.
Efter en stund kommer Eva ut med kaffebrickan.
Oj, vilken mastig bricka du kommer med!
Tack, ta nu en äggasmörgås, sa Eva.
Ja, gärna. Man blir ju lite sugen efter morgonpromenaden, sa Olof.
Så kan det vara och då skjuter jag gärna på lunchen några timmar, sa Eva.
Det är fint att vi har kommit varandra lite närmare nu efter inbrotten, sa Olof.
Ja, det är märkligt att det skall behövas inbrott för att man skall få nya vänner.
Ja, tidigare satt jag bara ute på min tomt och ”lapade” sol.
Likadant för mig. Men sedan kom det här med promenader för att lära känna till varandra, som polisen tyckte att vi skulle göra, sa Eva.
Polisen hade en bra idé där.
Ja, vi som är långliggare bör ju i alla fall bli lite mer bekanta med varandra.

Vi var ju åtta stycken som fick inbrott, kände du några av de andra?

Ja, Arne och Kjell har jag umgåtts lite grand med, svarade Eva.
Hur kommer det sig?
De har husvagn liksom vi och de har varit här i många år.
Jaha.

Vi hade matlag ibland, sa Eva.

Vad är det för något?

Vi träffades hos varandra och lagade middag tillsammans.
Du menar att ni var alla tre i samma kök och tillagade middagen?
Ja, det var så vi gjorde och det var trevligt, sa Eva.
Men tre personer i våra trånga pentryn?
Ja, vi kom ganska nära varandra på det sättet.
Vi kan väl också ha ett matlag i helgen, sa Olof.
Javisst. Först måste vi bestämma tillsammans vad vi skall tillaga och sedan åka och handla.
Ok, vi kan ju spana lite efter fikat, sa Olof.

*
Stråkens camping

Niklas och Barbro äter en tidig frukost och gör sig i ordning för avfärd

Nu är kl nio, så jag går över och hör om Sven och Angelika är klara.
Ja, gör det du.
Hej Sven, är ni klara för avfärd?
Ja, vi har ätit och diskat, så vi kan åka om fem minuter, svarade Sven.
Bra då kör vi söderut, om fem.
Ja, det är ok.

*

Skogens camping

Roger och Michaela äter en tidig frukost och gör sig i ordning för avfärd.

Hallå i stugan, sa Per.
Hej Per, sa Michaela.
Vi är klara för avfärd, är ni det?
Javisst, skall vi gå över till Lukas och Anna?
Ja, det gör vi.
Hej Lukas, är ni klara?
Ja, vi är det.
Ok, då startar vi upp och åker till receptionen och betalar, sa Michaela.
Ja, så gör vi. Det skall bli skönt att se lite annat som omväxling, sa Per.
Ja, vi har ju varit här nu en lång tid, så det är verkligen dax, sa Roger.

*

Sjöuddens camping

Pelle och Kristian åker iväg till Maxi för att handla det vegetariska till lördagens grillkväll. De handlar korv, hamburgare, vegansk potatissallad och grönsaker till salladen. Sen går de in på bolaget och köper några flaskor rosévin.

*

Sjöklimtens camping

Anders och Louise äter en sen frukost.

Ska vi handla lite extra så att vi kan öva till dagens lunch?
Ja, jag har redan skrivit upp två portioner extra med tanke på det, sa Louise.
De åker, efter frukost, till det stora handelsområdet och handlar på Maxi det som Louise hade skrivit upp. Sen går de över till bolaget och handlar några flaskor vin.

*

När de kom hem till Louise gick de igenom recepten och lagade hela lördagens meny till sin egen lunch. Mycket med tanke på hur lång tid som de måste avsätta på lördag eftermiddag.

Det här gick ju bra, sa Anders. Glassen som vi gjorde räcker ju även i morgon och då har den ju frysit lite hårdare. Ja, bra att vi gjorde mycket glass på en gång, eftersom frysen i husbilen inte är så kall. Knappt tre timmar för själva matlagningen. Sen tillkommer ju dukningen utomhus om det är fint väder.

Det skall i varje fall inte regna, enligt vädertjänsten, sa Anders.

 

[Gösta Evén]

Fredag 21 / 5 kapitel 20


Kl 17 kom Beatrice och Marianne till campingen och lastar ur det som de har handlat.

Vad tro du om middagen i morgon?
De har ju haft en hel vecka på sig att öva så det blir nog bra, sa Beatrice.
Ja, det finns ju många recept på nätet att googla fram.
Det skall bli trevligt att få äta vegetariskt hos folk som inte har lagat det tidigare.
De verkade i alla fall seriösa i förra helgen med att de ville ta en hel vecka på att öva, sa Marianne.
Vi tar det väl enkelt som vanligt med ost, kex och vin?
Ja, det har ju blivit en tradition i år.
Ok, då dukar vi fram.

Hallå hallå, ropar Anders när de kom fram till Beatrice och Mariannes husvagn

Hej, vad trevligt att ni hälsar på, sa Marianne.
Hej, kom in, sa Beatrice.
Vi kom bara för att bjuda er hem till mig imorgon kl 17, sa Louise.
Kom in och ta ett glas med oss och berätta hur veckan har varit.
Ett glas tackar jag inte nej till.
Sätter er i soffan här så skall jag hämta två glas och ett par assietter, sa Beatrice.
Vad trevligt ni har det, sa Anders.

Ja, här i soffgruppen trivs vi, sa Marianne.

Förstår det.
Det blir nog bekvämare här än i våra husbilar som måste ha en soffa med rak rygg och säkerhetsbälten, sa Louise.
Ni har ju så kallade kaptensstolar, där sitter ni väl bekvämt?
Ja det är klart, men det är ju lite mellanrum, så man kommer ju inte nära varandra på det sätt som man kan göra här.

Hur har veckan varit?

Den har varit vegetariskt, sa Anders.

Jaha ja och hur var det då?
Ovanligt, men det har faktiskt gått över förväntan bra. Vi har ätit upp allt som vi har lagat.

Ni lever fortfarande ser jag, trots avsaknaden av kött.

Ja, absolut. Inga problem.
Vad roligt, att ni var så villiga att prova.
Ta lite ost och kex, sa Beatrice.
Tack gärna, sa Louise. Och hur har er vecka varit?
Som alltid, en massa jobb på dagarna och ganska trött på kvällarna.
Ni som bor inne i stan, äter väl på restaurang ibland?
Det är inte ofta. Jag blir ganska trött på restaurangmat. Det finns inte så många som har bra vegetarisk mat.

Nässjö är ju en ganska stor stad, det borde finnas några med bra vegetarisk mat, sa Anders.

Det är drygt 16 000 invånare i själva stan och vi vegetarianer har väl haft lite svårt att föra fram våra önskemål. Men det har ju blivit bättre de senaste trettio åren..
På vinterhalvåret umgås vi en del med vänner som är vegetarianer och då händer det att vi äter tillsammans på helgen, sa Marianne.
Då får ni ju äta den mat som ni gillar, sa Anders.
Ja, vi lagar ju gärna vår egen mat.

I morgon tar ni en stor risk och skall äta hos oss som inte tidigare har lagat vegetariskt.

Ni har ju haft en vecka på er att öva, så den risken tar vi gärna.

Vi tänkte att vi ska äta hos mig, sa Louise.
Jasså?
Ja, ni har ju alltid varit hemma hos Anders, så vi tänkte att det kunde vara kul för er att komma till mig, sa Louise.
Ja, tack det gör vi gärna. Det är alltid spännande att se andras hem, sa Beatrice. Vilket tomtnummer har du?
Jag bor långt in på campingen på tomt nummer 124. Kom kl 17 så tar vi ett glas före maten.
Tack, det skall bli spännande,
Kom nu Anders så går vi hem.
Tack för idag, det var gott att äta och dricka hos er, sa Anders.
Tack och välkommen imorgon, sa Louise.
Vi får hoppa över boulespelet i morgon, sa Anders.
Vi förstår det, sa Beatrice. Men på söndag kanske det kan bli av?
Ja, på söndag kör vi igen, sa Anders. Hej då!
Hej då och tack för inbjudan.

*

Vi får ta en promenad förbi Louise tomt imorgon efter vår brunch, sa Beatrice.

Ja, promenera ska vi göra och då är det bäst att lokalisera var vi skall tillbringa kvällen så att vi hittar dit i tid.
Nu tar vi fram en film och tittar på.
Ja nyheter får anstå till måndag.

*

Nu går vi hem till mig och duschar, sa Louise.

Ja, det gör vi.
Sen tar vi lite kex och ost?
Matvrak! sa Louise.
Vi har ju inte ätit någon middag så lite kex passar väl bra.
Ok, då.

*
Sjöuddens camping

Hanne och Rut kom till campingen vid 18 tiden, som vanligt. De bär in helgens mat och dricka som de igår handlade. När de hade plockat i ordning allt och satt sig ner i soffgruppen med ost, kex och vin knackade det på dörren

Hanne går upp och öppnar.

Hej Kristian och Pelle!
Hej Hanne!
Skall ni göra något speciellt i morgon eftermiddag?
Nej, vi har inget planerat.

Bra, för vi, Oskar, Jan och Jannike vill bjuda er på en grillkväll kl 17.

Gud vad snällt!

Ja, ja, inget speciellt märkvärdigt utan en enkel middag bara med lite rosévin,
Kom in vet ja, ropade Rut ifrån soffan.
Vi skall inte störa er så här första kvällen efter en lång arbetsvecka, sa Pelle.
Ingen fara, vi har landat i soffan, så det är lugnt. Ett glas vin kan ni väl ta?
Naturligtvis, tack så mycket.

Det var ju inte meningen att störa er kväll, sa Kristian.
Kom in och sätt er i soffan. Jag tar fram två glas och assietter till, sa Hanne.

Vad har ni hittat på?

Vi vill bara i all välmening bjuda er på en grillkväll, sa Kristian.
Ni vet väl att vi är vegetarianer, sa Rut.
Ja era grannar sa det. Så ni kan vara lugna. Det blir inget kött. Vi har varit på Maxi och handlat vegetariskt.
Dessutom provgrillade vi för ett par dagar sedan och allt smakade fantastiskt, sa Pelle.
Blev ni överraskade?
Ja, absolut.

Jättebra, då kanske ni inför en vegetarisk dag i veckan, sa Hanne.

Ja, det kan det mycket väl bli, sa Kristian. Jag ser att ni har ost på bordet, är den vegetarisk?
Nej, det är vanlig ost från komjölk.

Då är ni inga ”fullblodsvegetarianer”?

Ha, ha, ”fullblod”. Nej vi har bara uteslutet kött och fisk. Vi äter ju vanligt kaffebröd, ägg, ost mm.

Ja, vi har ju fikat ihop, så det förstår jag.
Jag har hört att det finns något som heter ”veganer” vad är det då? frågade Pelle.
De äter överhuvud taget inget från djurriket eller har djurdelar på sina kläder, som till exempel pälsar eller pälskragar på kappor, sa Rut.

Så då finns det olika grader av vegetarianer?

Ja, absolut. Lakto- veg. äter mjölkprodukter, ovo- veg. äter ägg, Stockholmsveg. äter fisk.

Jasså, det blir mycket att hålla reda på för oss som äter allt.

Vi kan äta allt för vi har inga matintoleranser.

Vad är det?

Om man är intolerant så kan man må dåligt eller bli sjuk av något.

Varför har ni uteslutit bara kött och fisk?
Det är mest för klimatets skull. Kött har stor klimatpåverkan.
Jag behöver nog googla lite på alla nya ord om intoleranser mm och vad det kan ha för påverkan.
Som alltid så finns det mycket att läsa på nätet.
Tack för all info och förplägnad, nu skall vi låta er få en lugn kväll, sa Pelle.
Välkomna till Jan och Jannike kl 17 i morgon på en drink före maten, under tiden som grillen blir varm.
Tack vi kommer gärna, sa Hanne och Rut.
Hej då!
Hej då!

*
Vad roligt att bli bjudna på vegetarisk grillkväll av grannarna som inte är vegetarianer, sa Rut.

Ja, vilken överraskning. Men de verkar inte vara så insatta i alla olika begrepp.
Nej, de har väl aldrig haft någon anledning eller intresse.

Men roligt att de vill försöka komma in i vår värd.

Ja det här blir spännande att se och äta vad de har köpt. För de har ju inte tillagat något själva från grunden.
Det finns ju så mycket hel – och – halvfabrikat att köpa så det blir säkert gott.
Ja, vi skall låta oss väl smaka.
Nu släpper vi detta och ser på en film.
Ja en kärleksfilm så att vi kommer i god stämning.

 

[Gösta Evén]

Lördag 22 / 5 kapitel 21.


Det var många nya ord som vi fick höra i går kväll, sa Pelle.

Ja, bäst att googla lite nu på dagen, så att vi lär oss, sa Kristian.
Det finns väl annat att tala om under grillkvällen.
Såklart, men i alla fall, nu när vi umgås med tjejerna.
Kunskap är en lätt börda att bära, har jag hört.
Efter frulle kan vi ta fram telefonerna och börja med sökandet.

*

Jan och Jannike sitter och pratar vi frukostbordet.

Undrar hur Rut och Hanne tog emot budskapet i går kväll?
Ja, Pelle och Kristian skulle ju gå över hit och bjuda in de, sa Jannike.
Vi får be Oskar om ett bord och några stolar till i eftermiddag.
Ja, det har vi ju gjort förut, så det går nog bra.

*

Jag kan koka rågmjölsgröt om du dukar, sa Rut.

OK.
Vilken fin överraskning vi fick igår kväll.
Ja, verkligen trevligt att kunna umgås vid en middag med allätare.
Spännande blir det.
De har ju köpt färdiga rätter som passar att grilla, så korv och hamburgare blir det nog.
Ja och någon typ av potatissallad till.
Det är nog det enklaste att göra.

Viktigaste är ju att träffas och kunna umgås på ett naturligt sätt, även om vi har olika matpreferenser.

Ja, absolut. Vi kanske behöver ta med oss vårt bort och varsin stol.
Ja, det tror jag blir bra. Vi kan ju fråga efter lunch.

*

Sjöglimptens camping

Glassen som vi gjorde igår räcker ikväll, så vi börjar väl med att göra pajen, sa Anders.

Ja, vi fyllde ju sex portionsformar med glass, så att de lättare skulle frysa in, sa Louise.
OK, vi gör pajdegen efter frulle och sen kan vi ta en promenad på området under tiden som degen vilar i kylen ca en timme.
Det blir bra. Så gör vi färdigt pajerna innan lunch.
Har vi ingredienser så att det räcker att vi äter halloumiburgare till lunch också?
Ja, det har vi, svarade Louise.

Bra för då kan vi smaka av satsen och eventuellt öka kryddningen något om det behövs.

Ja, vi vill ju inte att det skall bli för mesigt. Så att steka på varsin burgare till lunch blir ju perfekt.
OK, då tar vi fram vete- och grahamsmjöl, mjölkfritt margarin, salt och blandar ihop med lite
vatten. Sen plattar vi ut degen i en stor plastpåsen så att den blir plan.

Varför då?

För när vi tar ut den från kylen så är det lättare att kavla ut degen, sa Anders.

Då tar vi en promenad på området nu.
Ja det gör vi.
Jag kan kavla ut degen, om du gör fyllningen, sa Anders.
Du är bättre på att kavla än vad jag är - så det är helt ok.
Så Louise tar fram 500 gram ostronskivling, en silverlök som hon strimlar, 2 dl hackade valnötter, 2,5 dl havregrädde, 1 tsk timjan, 1 msk maizena, lite svartpeppar salt och solrosolja.,

När Anders har kavlat ut degen täcker han sex portionsformar med degen och naggar med en gaffel innan han sätter in de i ugnen för att de skall förgräddas. Sen hjälper han Louise med fyllningen.

De smakar av fyllningen och konstaterar att de får krydda på lite mer.
När pajerna är i ugnen tar de fram alla ingredienser till burgarna.
När smeten är klar steker de lite grand för att provsmaka.
Vi behöver krydda lite mer tycker jag, sa Anders.

Ja, vi kan ta lite muskot fast det inte stod i receptet.

Gärna lite chiliflaks också.
Nu då?
Ja nu blev det mycket bättre, sa Anders.
Ok, då steker jag på varsin så får vi ta det till lunch. Du kan ju koka några potatisar.
Nu sätter vi oss och proväter, sa Anders.
Det här smakar ju jättegott, sa Louise.
Ja, verkligen.
Nu kan vi vila en stund efter maten. Det räcker ju om vi steker resten vid 16 tiden.
Ja, absolut.

*

Beatrice och Marianne tar en promenad på området efter sin brunch.

Louise sa att hon bor långt in på området, så vi försöker att gå så långt bort från entrén som möjligt, sa Marianne.
Ja, vi börjar med det, sa Beatrice.
Här har vi aldrig promenerat.
Nej, det verkar vara en egen ”halvö”
Ja, lugnt och fint.

Nära till naturen och att gå till sjön för ett morgondopp.

Här någon stans skall det vara, för där står det nr 118.
En bit till för det var väl tomt nr 124?
Ja, 124 sa Louise.
Där borta ser jag en husbil.
Det är den enda husbilen i närheten så det måste det vara.
Vi går snabbt förbi och ut till sjön.
Ja, vi skall ju inte störa i deras förberedelser.
Här är det ju jättevackert.
Ja, varför har vi aldrig gått ut här?
Ja, säg det du? Vi har ju gått ut närmare vår egen tomt när vi skulle bada.
Vi tar väl en runda runt sjön nu när vi ändå är i strandkanten.
Ja, det gör vi. Sen tar vi ”siesta”
Ja, vi behöver nog vila en stund om vi skall orka vara trevliga i kväll.
Ja, så får det bli.

*

Ängens camping

Olof går till Eva efter sin frukost.

Hej Olof, kom in!
Hej Eva!

Vi skulle titta på lite olika maträtter igår, sa Eva. Hur gick det?
Jag har några recept med mig.
Bra, vad har du tänkt?
Har två fiskrecept och två med kött. Varsågod och titta.
Bra Olof, det här ser ju bra ut. Jag föredrar fisk. Är det ok för dig?
Ja, absolut. Det med fiskgratäng tycker jag bäst om.
Det är ok för mig. Så då gör vi det, sa Eva. Vi kan väl ta den klassiska räkor i glas till förrätt?
Ja det blir bra.

Jag tar och skriver en inköpslista och sen åker vi och handlar. Så tillagar vi detta till lunch.

Jag går hem och hämtar min bil under tiden och kommer hit och hämtar dig, sa Olof.
Ja, gör det.
Är du klar med inköpslistan?
Ja, vi kan åka direkt, sa Eva.
Bra, då gör vi så.
De körde till Maxi och handlade. Sen körde de hem igen och började med sitt matlag.
Om du kokar potatis och gör såsen, så filéar jag fisken, sa Eva.
Jag skalar räkorna nu, sa Olof.
Jag kan ta resten nu om du dukar, sa Eva.
Ok. Vi sitter väl ute?
Ja absolut.

Det här var ju riktigt roligt, sa Olof.

Ja, det blir en annan känsla när man gör något tillsammans.

Ja, visst är det så. Gott blev det också. Matlag skulle man ju göra ofta.
Roligt att du gillade det.
Vi får hitta på något med kött nästa gång, sa Olof.

*

Sjöuddens camping

Jan och Jannike går till Oskar efter sin lunch.

Hej Oskar!
Hej!
Kan du ta med dig ditt bord till oss i eftermiddag?
Javisst och ett par stolar också, svarade Oskar.
Bra för vi har ju bara ett bord själva.
Inga problem.

Hej på er alla, sa Rut och Hanne när de kom.

Hej Hej!
Hej hej!
Vi undrar om vi skall ta hit vårt bord, sa Rut.
Ja, tack gärna, svarade Jannike gärna två stolar också, för vi blir ju sju stycken sammanlagt.
Visst, inga problem.

Vilken trevlig överraskning, ni har gjort, sa Hanne.

Att bjuda oss vegetarianer på grillmiddag, sa Rut.

Det var Pelle och Kristian som kom med förslaget i början på veckan, sa Oskar.
Det var väl i onsdags som vi åkte till Maxi och botaniserade i den vegetariska avdelningen, sa Jan.
Ja, och sen grillade vi på kvällen för att prova, sa Jannike.
Jag hade ingen aning om att det kunde vara så gott, sa Oskar.
Så du blev överraskad då? sa Rut.

Ja verkligen. Jag har väl haft lite fördomar och det har inte blivit av att prova.

Men nu är du såld?
Nehej, du. En riktig biff är ändå nr ett för mig.
Ja, men bra att du vågar att prova.
Det kan bli flera gånger till.
Hur är det med er Jan?

Vi har ätit några gånger tidigare.

Det gick tydligen bra?
Javisst, inga problem. Men vi är inte så vana med vegetariskt.
Vi har köpt lite färdiga rätter och provat, sa Jannike.
Ja, nuförtiden finns det mycket att välja på i de större affärerna. sa Hanne.
Rut skall vi hämta vårt bord och stolar nu?
Ja det kan vi göra och sen tar vi en promenad utanför campingen och tittar på den vackra sjön.
OK vi kommer om en stund med bord och stolar, sa Hanne.

*

Stråkens Camping

Malte och Asta sitter vid frukostbordet och samtalar om allt möjligt.

Ska vi gå över till husvagnsfolket och fråga om de vill ta en fika med oss i eftermiddag?
Ja, det kan vi göra, svarade Malte.
Vi bakar en stor sockerkaka först nu på morgonen.
Ja, något färskt bör vi ju ha, när vi bjuder in till fika. Ska vi bjuda alla fyra par som fick inbrott?
Ja, det är ju svårt att utesluta några, sa Asta.
Vi går väl dit vid 11 tiden?
Ja, man kan ju inte gå dit för tidigt och först skall vi ju baka.
OK, då gör vi så.

*

Granskogens Camping

Viktor och Diana sitter och pratar vid frukostbordet.

Ska vi bjuda grannarna på eftermiddagsfika idag?
Ja, det blir trevligt, svarade Viktor. Jag kan göra en frukttårta.
Det blir utmärkt. Jag kan gå över och bjuda in till kl 14 under tiden som du bakar., sa Diana.
Ja, gör det, för anslaget behöver jag göra nu meddetsamma efter frukost.
Jo, jag vet.

*

Skogens Camping

Kalle och Fredrika pratar vid frukostbordet.

Det vore trevligt med en grillkväll, sa Kalle.
Ja, vi kan väl fråga grannarna om vi skall ha en ”knytis”, sa Fredrika.
Ja, det var länge sedan och de är ju trevliga.
Något extra kan man ju få göra när det är lördag.
Ja, vi får väl åka och handla några biffar.
Ja, och potatissallad.
Vi går och frågar vid tio tiden.
Ja, tidigare vägar man ju inte störa.

*

Stråkens camping

På förmiddagen går Malte och Asta till husvagnsområdet.

Hej Set och Sigurd!
Hej!
Har ni lust att koma och fika i eftermiddag?
Ja, tack gärna, svarade Set. Vilken tid?
Vi tänkte att klockan 14 kunde passa, sa Asta.
Det passar oss utmärkt, sa Sigurd.
Skall vi ta med oss varsin stol?
Ja, det vore bra. Välkomna!

Sen går de till Fridolf och Göta.

Hejsan!¨
Hej!
Är ni upptagna i eftermiddag?
Nej!
Vi tänkte att det kunde vara roligt om ni ville komma och fika hos oss, sa Asta.
Ja, tack gärna, svarade Göta. Är det några flera som kommer?
Ja, vi har just bjudit in Set och Sigurd och vi tänker fråga de andra två paren som också hade inbrott.
Då blir ett ett stort gäng. Har ni bord och stolar till alla?
Nej, det vore bra om ni kunde ta med er det.
Det går bra, jag lastar in det i min herrgårdsvagn, sa Fridolf..
Tack det var fint. Pratar du med de andra och samkör?
Ja, naturligtvis.
Ja, välkomna då kl 14.
Hej då!
Hej då!

*

Malte och Asta går till de andra två paren. Som också tackade ja till inbjudan.

Det här blir trevligt, sa Sven
Ja, det hoppas jag.

*
Granskogens camping

Diana går kl 11 ut till sina grannar och bjuder in till fika kl 14. Alla tackar ja.

*

Skogens camping

Fredrika och Kalle går till sina grannar och frågar om de vill vara med på grill-knyttis.

Hej Susanne och Johan!
Hej Fredrika och Kalle!
Vi tycker att det skulle vara roligt med en gemensam grillkväll, sa Kalle.

Ja, det kan bli trevligt, sa Susanne. Vilken tid?

Vi kan börja med en öl kl 17 under tiden som grillkolen blir varma.
Har ni frågat Rut och Erland?
Nej vi tänkte gå dit nu. Har ni lust att följa med?
Ja, det gör vi gärna.
OK, då går vi dit.

Hej Rut och Erland!

Hej allihopa!
Har ni lust att göra oss sällskap i kväll och grilla?
Ja, tack det gör vi gärna.
Vad trevligt! Vi tänkte att det ska bli knytis, sa Fredrika. Vi behöver åka och handla några biffar, sa Kalle.
Vi kan väl göra sällskap till affären, sa Erland.
Vi sätter oss ner och skriver en lista, föreslog Fredrika.
Vi behöver ju inte krångla till det, sa Susanne.
Nej absolut inte, sa Kalle.
Antingen köper vi allt tillsammans och betalar en tredjedel eller så köper vi var och en för sig, sa Johan.
Vi talade i morse om ett knyttis, sa Fredrika. Så tre listor blir väl bäst.
Om alla vill ha biff och potatissallad behövs bara en lista, sa Kalle.

Med knytis menar jag att var och en tar med sig mer än vad man själv äter upp och bjuder alla att ta

för sig, sa Fredrika. Då får vi först bestämma om vi skall ha knytis, enligt Fredrikas definition, eller om var och en tar med sig det som den vill äta, sa Johan.

Enklast är det väl om varje par kommer överens om vad de vill äta och dricka och handlar det. Så slipper vi även det här med att dela pengar rättvist, sa Susanne.

Viktigast är väl ändå att vi äter tillsammans och har ett trevligt umgänge, sa Rut.
Ja, absolut, sa Susanne. Men först måste vi ju komma överens hur vi skall göra med inhandlandet.
Ingen av oss är vegetarianer, så kan vi komma överens om biff, fläskfilé, korv eller fisk, sa Kalle.
Att grilla fisk är inte det lättaste, sa Fredrika. Jag håller med Kalle. En biff, potatissallad och grönt.
Jag grillar gärna rödspetta i folie, sa Rut. Vad vill du ha Erland?.
Jag tar som du, älskling.

Susanne, det är lördag och vi kan väl unna oss en riktig biff och potatissallad? sa Johan

Ja, korv kan vi grilla på en vardag, sa Susanne.
Ok, då är maten klar, sa Kalle. Då är det drickat, öl eller vin?
Jag dricker gärna öl till biffen, sa Kalle.
Vin till fisken, sa Rut. Vilka skall åka och handla?
Vi tjejer kan handla, så kan gubbarna fixa till lunchen under tiden, sa Fredrika.
Ok, vi kan ta vår bil, sa Susanne. Är det ok för er gubbar?

Ja, åk ni, sa Erland.

Jaha ja, då fick vi kökstjänst, sa Kalle.

Inga problem med det, sa Johan. Skönt att slippa trängseln på Maxi en lördag.
Ja, här har vi det bättre, sa Erland. Vi sätter oss i solen och börjar med en öl.
Ja, vi hämtar några stycken och snackar lite skit, tanterna lär bli borta några timmar.

*

Stråkens camping

Kl 14 kommer ett helt gäng, på åtta personer, hem till Malte och Asta.

Hjälmar och Hilda tog bilen. De hade lastat in två bord och åtta stolar.
Hej välkomna, sa Asta. Bra att du kunde ta med bord och stolar.
Ja, det är inga problem när man har en herrgårdsvagn, sa Hjalmar.
Malte kom ut med kaffebrickan. Varsågod och sitt ner och ta för er av thé eller kaffe samt vår sockerkaka.
Tack hördes det från alla håll.
Vilken god sockerkaka, sa Set. Var har du köpt den?
Tack roligt att du gillar den, sa Malte. Köpt? Jag bakade den i förmiddags här i husbilen.
Verkligen god, sa Göta. Vad är hemligheten?

Hemlighet? De vet jag inte. Det gäller att inte snåla på grädde och smör

Va, har du grädde i smeten?

Ja, i många recept så står det vatten eller mjölk. Det har jag ersatt med vispgrädde.

Blir ni här hela sommaren? frågade Agnes.
Det har vi inte bestämt, svarade Asta.
Husbilsfolk brukar inte vara så stationära.
Nej, så är det nog. Vi har ju lite lättare för oss att rulla iväg.
Idag är det 11 dagar sedan inbrotten, sa Fridolf.
Ja, tiden rinner iväg, sa Sigurd.
Skönt i alla fall att det inte har varit några nya.
Ja, nu är det lugnt igen.
De har nog lämnat Småland, sa Hilda.
Smålandsnytt har inte haft något om inbrott på några dagar, sa Hjalmar.

*
Granskogens camping

KL 14 kommer Max och Disa bärandes på ett bord och två stolar liksom även Rikard och Doris gör.

Vi ställer ihop borden med Viktors och Dianas, sa Max.
Vad fint att ni tog med er bord och stolar, sa Viktor.
Ja, vi vet ju att vi inte får plats kring ett bord, sa Rikard.
Ove och Julia tog bara med sig varsin stol, eftersom de bor längst bort och hade kommit överens om det med Rikard.
Varsågod och sitt, sa Diana när hon kom ut med kaffebrickan.

Oj vilken fin tårta, sa Rikard.

Ser verkligen läcker ut, sa Doris.

Roligt att ni säger så, sa Viktor, Varsågoda att ta för er.
Skönt att det är så fint väder,sa Ove.
Ja, att vi kan sitta ut och umgås, sa Disa.
Inne blir det lite trångt med så här många, sa Viktor.
Inne blir det trångt, sa Max.
Trångt inne blir det, för att travestera på Gösta Knutssons Bil och Bull, sa Disa.
Hela maj månad har det varit soligt, sa Viktor. Blir ni kvar här hela sommaren?
Ja, vi har inte bestämt något annat, Max.
Vi har varit här i tio år nu, sa Julia.
Likadant för oss, sa Doris. Det är ju en bra camping så vi trivs här och känner oss hemmastadda.
Ja, vi finner heller ingen anledning att röra på oss, sa Max. Hur mår ni nu så här en dryg vecka efter inbrotten?

Det börjar att släppa nu, sa Viktor.

De första dygnen var inget vidare, sa Disa.

Nej, början var fruktansvärd, sa Doris.
En massa kontakter att ta första dagen och sen i onsdag fick vi dörrlåsen fixade, sa Ove. Så nu börjar det att lugna ner sig även med psyket.
Tankarna finns fortfarande kvar och lär väl göra det några månader fram, fortsatte Ove.

*

Skogens camping

Vid 17 tiden kommer Susanne, Johan, Rut och Erland hem till Kalle och Fredrika.

Välkomna, sa Kalle där han stod vid grillen. Vi börjar väl med en öl?
Ja, det va vi ju överens om, sa Johan.
Det tar ju en stund innan kolen är varma, sa Kalle.
Ett trevligt initiativ det här, sa Erland.
Alltid trevligt att äta tillsammans med goda vänner, sa Johan. Vi behöver väl ett bord till?
Ja, det vore bra om du ville hämta dit och några stolar.
Erland har du lust att hjälpa mig?
Ja, naturligtvis.
Så de går och hämtar ett bord och några stolar.
Är du ensam härute?
Ja de har gått hem till Johan för att hämta ett bord till och några stolar.
Det var bra det, sa Fredrika. Säg till när vi skall ta ut maten.
Det dröjer nog en halvtimme.
Ok. Då gör vi klart salladen under tiden.
Vi ställer bordet bredvid Kalles, sa Johan.
Så där ja, nu är bord och stolar på plats, sa Erland.
Bra då kan ni säga till tanterna att de kan duka, sa Kalle.
Vi har hämtat vårt bord och ställt det tillsammans med ert, sa Johan. Kalle tyckte att det var dax att börja duka.

Här har jag lagt in vår fisk i folie, sa Rut. Den skall inte grillas så länge så kör biffarna först, sa Rut när hon kom ut med maten på en bricka.

Här har jag med mig tallrikar, glas och bestick, sa Susanne.
Salladen kommer snart.
Då lägger jag på biffarna nu, sa Kalle. Tjejer, det finns dricka i kylväskan där borta. Det är bara ta.
Tack, jag tar gärna ett glas vitt, sa Rut.
Håller med dig, sa Susanne.
Ni kan hälla upp ett glas till mig också, sa Fredrika. Men jag tar gärna en öl sen till biffen.
Rut, skall du komma och titta till fisken, ropade Kalle.
Ok kommer.
Är du nöjd?
Två minuter till så är det perfekt.
Ok.
Här kommer jag med biffarna, sa Kalle och ställde uppläggningsfatet på bordet. Är det någon som tycker att den är för blodig så är det bara att lägga på den igen.
Kvällen förflöt lugnt och stilla med mycket prat och skratt.
Det här var trevligt, det måste vi göra om, sa Johan.
Ja absolut, sa Erland.
Tack och hej då!
Hej då alla!
Hej då!

*

Sjöuddens camping

Kl 17 går Rut och Hanne till sin granne Jan och Jannike.

Hej och välkomna, sa Oscar som stod vid grillen.
Tack, för inbjudan, sa Hanne och Rut.
Välkomna hem till oss, sa Jan och Jannike. Vill ni ha ett glas rosévin före maten?
Ja, tack gärna.
Ja, det dröjer en stund innan grillen är varm, sa Oskar.

Vilket fint initiativ av er att göra denna vegetariska grillkväll, sa Hanne.

Det var Pelle som kom med idén, sa Kristian.

Jag och vi alla vill visa vår uppskattning till er för alla hjälpsamtal som vi har fått

av er efter inbrotten, sa Pelle.

Ni har ju tidigare bjudit på så fint eftermiddagsfika ett antal gånger så det här var inte alls nödvändigt, sa Hanne.
Men väldigt roligt att ni vill utmana er och bjuda på en vegetarisk grillmiddag, när ni själva inte är vegetarianer, sa Rut.
Ja, vi vill ju tänja lite på våra egna gränser, sa Pelle. Jan och Jannike har tidigare testat vegetariskt, men inte Oskar och vi, sa Kristian.
Nu skall vi inte överdriva. Vi har köpt färdiga hamburgare och korvar i affären, sa Jannike.
Må så vara, sa Rut. Men det är ju ändå en utmaning.
Ni får göra er bedömning efter att ni har ätit, sa Oskar. Hur har er vecka varit?
Som vanligt en massa jobb. Så vi är ganska trötta på kvällarna och vill verkligen koppla av här.

Tyvärr är det många som mår psykiskt dåligt och behöver vårt kuratorsstöd, sa Hanne.

Vi har förstått att den psykiska hälsan är väldigt besvärligt för många.

Ja, Oskar så är det. Men bra att alltfler inser att de behöver hjälp.
På 1950 talet när jag växte upp hörde jag aldrig talas om psykisk ohälsa.
Så kanske det var då. Nu har ju Tv och internet synliggjort det hela på ett sätt som inte var vanligt då.
Förmodligen har väl kunskapen och forskningen blivit bättre.
Ja, absolut.
Nu släpper vi det här för nu skall vi äta, sa Oskar. Varsågoda att ta för er.
Tack, sa Rut och Hanne.
Vill ni fortsätta med vin eller föredrar ni öl till maten, frågade Jan.
Vi tar nog vin, sa Hanne.
Jag tar gärna en öl, sa Kristian.
Jag också, sa Pelle och Oskar.
Det här smakar jättebra. Oskar du är duktig på grillen, sa Rut.
Ja, jättegott instämde Hanne. Vad gör ni här ute hela veckan?

I stor sett ingenting, sa Pelle och Kristian hjälper mig.

Hjälper dig, med vad?

Med att göra ingenting.
Det kan ju inte vara så jobbigt?
Nej inte fysiskt.

De skojar ju med er, sa Oskar. Vi promenerar på förmiddagarna och solar på eftermiddagarna.

Ibland åker vi in till stan och handlar.
Vi tränade en kväll på att grilla vegetariskt, sa Jannike.
Ja, vi ville prova oss fram lite, sa Oskar.
Träningen föll väl ut, sa Rut. För det har gjorde ni bra.
De fortsatte att prata om allt möjligt under några timmar.
Tack, det här var jättetrevligt och gott, sa Hanne. Vill ni komma till oss i morgon på eftermiddagsfika?
Ja, tack gärna, sa alla. Vilken tid?
14 – tiden blir väl bra. Det börjar bli sent så vi skall dra oss hem nu. Tack för ikväll.
Ja, verkligen ett stort tack för ikväll, sa Rut. Hej då!
Hej då!

*
De uppskattade vår middag, sa Pelle.

Ja, det var ju inte så svårt att grilla vegetariskt, sa Oskar.
Nej, det var bra att vi handlade färdiga rätter och inte försökte att laga till något från grunden, sa Jan.
Här har jag lagt lite rester i två burkar till er, sa Jannike.
Tack, sa Pelle, Kristian och Oskar.
Ja, vi skall också dra oss hem, sa Pelle. Tack för ikväll. Vi ses imorgon.
Tack alla, sa Kristian.
Hej då!
Hej då!

*

Sjöglimtens camping

Kl 17 kom Beatrice och Marianne till Louise och Anders.

Hej välkomna in, sa Louise.
Tack, varsågod vi tog med oss några veganska chokladkakor.
Tack, det behövde ni inte göra.
Vi vill ju inte komma tomhänta.
Hej tjejer, sätt er i kaptensstolarna, sa Anders. Får det lov att vara ett glas Cava före maten?
Ja, tack gärna, sa de båda två.
Ja, skål och välkomna hem till mig, sa Louise.
Skål och tack för inbjudan, sa Marianne och Beatrice.

Var hittar man sånt här gott mousserande vin?

I Spanien.
Jaha du, så det är egen import?
Ja, jag var där i vintras, svarade Louise.
Var du länge där?
En fyra fem månader.
Du vill alltså slippa vintern i Sverige, sa Beatrice.
Ja, här är det inget vidare väder.
Hur är det i Spanien?
Det är ungefär som en svensk sommar, åtminstone i södra delen, i bergen kan det vara snö.

Varsågoda att börja med vår svamppaj, sa Louise.

Tack, det här skall bli spännande, sa Beatrice.

Den här pajen är mycket god, sa Marianne.
Roligt att du säger så, sa Anders.
Var i Spanien brukar du hålla till? frågade Marianne.
Det är längst nere i södern, Malaga, Estepona, Tarifa och andra ställen.
Tar du alltid in på campingar?

Nej, det blir mycket fricamping.

Vad är det?

Alltså när man står utanför en camping eller ställplats, t.ex vid havet nära stranden eller på en vanlig gata.
Är det inte farligt?

Inte farligare än att stå på denna camping. Jag råkade aldrig ut för något obehagligt under min resa.

Nu blir det hallomiburgare, potatis, grönsallad och vinsås, sa Anders varsågoda.
Tack, vilken fest, sa Beatrice.
Vill ni ha rosévin till burgarna?
Ja, tack det blir utmärkt, svarade Marianne. Ni har verkligen ansträngt er och gjort allt ifrån grunden.
Ja, inga halvfabrikat, sa Anders.
Var det svårt?
Nej, det är ju bara att läsa recepten, sa Louise.

Ja, vi har kryddat lite extra, mot recepten, sa Anders.

Recept på nätet kan vara lite lama, sa Beatrice. Vi brukar också lägga på lite extra.
Hur känns det nu med att ha ätit vegetariskt hela veckan?
Helt ok, men i morgon blir det biff till lunch.
Ha ha!
Ja, missförstå mig inte, det har varit gott allt som vi har ätit.
Det kanske kan bli en eller två vegetariska dagar i fortsättningen, sa Marianne.
Så kan det bli. Vi får fortsätta att googla, sa Louise.
Ja, på nätet finns det mycket gott att hämta. Vi använder det ganska ofta. Speciellt på vintern när campingen är stängd, provar vi gärna lite nytt på helgerna.

Som dessert har vi tagit receptet på glass som jag tidigare har fått av er, sa Louise.

Jag tror att det är godast med cava till glassen, sa Anders.
Ja, vi byter till cava, sa Louise.
Det här har ni verkligen gjort bra, sa Beatrice.
Tack, roligt att ni tycker det, sa Anders.
Ja, vi har tränat hårt i flera dagar, för att få till det, sa Louise.
Övning ger färdighet, har jag hört, sa Marianne.
Ja, nog fasiken har vi tränat allt, sa Anders.
Ha ha.
Jag är djupt impad, sa Beatrice. Ni har verkligen lagt manken till.
Roligt att du säger så, sa Louise.

Ja, att som allätare ändå våga att bjuda oss vegetarianer på middag, det är strongt!

Ni skulle kunna jobba extra på en restaurang i stan, sa Marianne.
Tack det var snällt sagt, men så avancerat var det ju inte.
Jo i förhållande till de gånger som vi har varit ute och ätit. I regel är de för dåliga på att krydda.
Tack det här var verkligen en utsökt middag.
Ja ni har verkligen lagt ner mycket kärlek och omtanke, sa Beatrice.
Roligt att höra, sa Anders.
Får vi titta runt lite?
Javisst.
Titta här Bea vilken stor säng de har.
Den påminner om våran, sa Beatrice.
Här är en dusch på ena sidan och toan på andra.
Ja verkligen fint.
Tack för en underbar god middag och titten in i ert hem, sa Beatrice.
Ja, tack så mycket.
Det är skönt med husbil att sängen alltid är redo, speciellt om man har kört en dag, som när jag kör till Spanien, sa Louise.
Ja, det förstår jag.
Skall vi komma hem till dig, Anders, kl 14 och spela?
Ja, det tycker jag, sa Anders.
Bra då ses vi i morgon. Hej då och tack ännu en gång, sa Beatrice.
Hej då!
He då!

 

[Gösta Evén]

Söndag 23 / 5 kapitel 22

God morgon min älskling, sa Marianne.

God morgon min älskling. Ge mig en kram.
De ligger länge innan de går upp och gör i ordning sin brunch.

*

Smack! Sa det när Louise väckte Anders med en kyss.

God morgon min sköna, sa Anders när han förstod att det var morgon.
Nu tar vi det lugnt ett par timmar här i sängen, sa Louise.
En stund i alla fall, sen gör vi frulle, sa Anders.
Mat, mat bara mat.
Nej inte bara utan oxå.

*

Sjöuddens camping

God morgon min kära, sa Hanne

God morgon min älskling. Nu tar vi det lugnt en stund.
Ja.
Det är så skönt att vakna upp tillsammans och bara kunna ta det lugnt på helgen. Utan att behöva tänka på tiden.
Ja, absolut, sa Rut. Grabbarna är jättetrevliga, eller vad tycker du?
Ja, bra gubbar.
Vadå gubbar?
De är ju seniorer alla fyra.
Och? Vad har åldern med saken att göra?
Vi kan väl umgås med de utan att tänka på åldersskillnaden.
Ok, vi släpper detta nu och går upp och fixar till något att äta, sa Hanne.
Ja det gör vi. Vi behöver nog baka något till eftermiddagsfikat utifall vi inte har något i frysen som vi kan ta fram.

Här finns inget som räcker till sju personer. Vi kör väl ”Majs vårbitar” med mycket choklad och cocos på ovansidan, sa Hanne.

Ja, det är en god kaka och det blir många bitar eftersom vi gör den i långpannan. Ta du fram ingredienserna till kakan, så fixar jag till frulle, sa Rut
Ok, vi vispar ihop den efter att vi har ätit.
Det blir bra det.

*

Kristian och Pelle sover länge innan de så småningom får upp ögonlocken.

God morgon min älskling!
God morgon min älskling!
Vi gör väl en ordentlig brunch nu?
Ja, det tycker jag, sa Pelle.
Det är fint väder så vi dukar ute. Skall bli trevligt att fortsätta att umgås med tjejerna, Oskar och Jan.
Visst, det blev ju en lyckad kväll och blir spännande att se vad de har hittat på för fikabröd.
De blev ju överraskade av vår inbjudan så de har nog inte förberett något innan de kom hit.
Nej, men de har nog råvaror här i vagnen för att kunna baka något.

*

Jan smyger upp redan kl sex och gör i ordning en stor sats äggstanning med mycket kogrädde och kryddar den med sin egen kryddblandning på 16 olika kryddor för att få en bra balans.

Under tiden som äggblandningen stelnar i stekpannan dukar han bordet inne i husvagnen.
Kom upp nu, älskling för frukosten är klar.
Tack jag är på väg, svarade Jannike, som hade vaknat av skramlet i pentryt.
Vad fint du har dukat.
Tack jag ville markera att det är söndag, svarade Jan.
Å, äggstanning som är så gott.
Hoppas att Rut och Hanne gillade vår överraskning, sa Jan.
Det gjorde de säkert.
Ja, de sa det i alla fall.
Klart att de talade sanning, sa Jannike.
Jo, så är det nog. Tjejerna är trevliga och har ju ingen anledning att ljuga för oss.

Tänk att vi har bott här i flera år med de som grannar och att vi aldrig har ätit tillsammans varken lunch eller middag, sa Jannike

Det är märkligt vad ett inbrott kan leda till, efteråt.

Vi fick oss en tankeställare och behövde tala om det med alla här på campingen som vi gjorde med våra promenader samt att Oskar var i behov av samtal, sa Jannike
Ja, Hanna är ju kurator och var till stor hjälp för Oskar har han sagt.
Jag har för mig att Rut sa vid något tillfälle för flera år sedan att de var vegetarianer, sa Jannike.
Det stämmer nog och att vi sedan kollade på den vegetariska avdelningen i affären.
Ja det gjorde vi och köpte några korvar för att prova. Sedan föll det nog i glömska.
Vi är väl vanemänniskor och då blir det i regel kött eller fisk, sa Jan.
Nu dukar vi av och tar en promenad till sjön, eller vad tycker du Janne?
En morgonpromis är bra och sjön är så vacker på morgonen i det fina solljuset.
Ok, då lämnar vi disken och går.

*

Oskar går upp i vanlig tid, vardag eller helg spelar ingen roll. Gör en enkel frukost på kaffe och två smörgåsar med ost och skinka. När han har ätit och dukat av tar han fram en stor ryggbiff ur kylen så att den blir rumstempererad till lunchen.
Sen tar han sin vanliga morgonpromenad på campingen.

Efter en stund stöter han på Jan och Jannike.

Hej!
Hej!
Det blev en trevlig grillkväll, sa Oskar
Ja, verkligen sa Jan.
De blev verkligen förvånade och glada att vi vågade bjuda på vegetariskt, sa Jannike.
Nu var det ju inte så svårt, eftersom vi köpte färdiga korvar och hamburgare. Det var ju ingen skillnad på att grilla de och de som är gjorda på kött, sa Oskar.
I och för sig.
Det var bra att Pelle och Kristian kom på idén, sa Oskar. För tjejerna har varit till stor hjälp sista tiden.

Det har nu gått lite drygt två veckor sedan inbrottet, sa Jannike, hur mår du idag?

Jag mår bra, tack vare alla samtal med alla och främst Hanne naturligtvis.
Skönt att höra att samtalen har hjälpt.
Goda grannar som ni är jättebra att ha. Som man kan få vräka ur sig till.
Vi vill ju naturligtvis göra så gott vi kan.
Nu är vi hemma igen, vill du ta en fika med oss?
Ja, tack gärna.
Sätt dig här ute med Jannike så går jag in och fixar till det, sa Jan.
Tack.

Sjöglimtens camping

Efter sin sena brunch gör de sig i ordning för att gå till boulespelet hos Anders

*

Tallskogens camping

Knut och Agnes ligger och småpratar på morgonen.

Jag är hungrig så nu går vi upp och gör en ordentlig brunch, sa Knut.
Ja, det är dax, svarade Agnes.

*

Skogens camping

Rut och Erland går till sina grannar Susanne och Johan.

Hej!
Hej!
Vi tänkta ta en promenad, vill ni hänga på?
Javisst gör vi det, svarade Susanne. Det är ju bäst att gå på morgonen innan det blir för varmt.
Ja, denna månad har vi verkligen haft fint och varmt, sa Erland.
Underbart, svarade Susanne.

Det blev en trevlig kväll igår, sa Johan.

Det tycker jag också, sa Erland. Det borde vi göra oftare.
Speciellt nu när husbilsgänget har lämnat oss, sa Rut.

Ja, det har ju spasmer i högerfoten.

Ha ha, skrattade alla övriga.
Det är ju lättare för de att köra till nya platser, än för oss, fortsatte Rut.
Ja, vi har en massa grejer utanför själva vagnen, sa Rut.
Ett stort förtält sätter man ju inte upp och tar ner varje vecka, sa Erland.
Nej, en massa jobb, bara för en vecka är vi ju inte intresserade av.
Vi har det ju bra här.
Det har varit fint i många år nu,
Ja, inbrotten är ju verkligen ett undantag, sa Johan.

Fast inbrotten har ju gjort att vi har fått nya bekanta genom våra dagliga promenader på området, sa Susanne.

Så är det och en massa motion.
Vi kanske skall bjuda in några andra till nästa grillkväll, föreslog Rut.
Varför inte, sa Susanne.
Vi har ju ganska stora tomter så det bör ju kunna fungera, sa Erland.
Vi kan ju fråga några som vi möter,
Ja det gör vi.

*

Sjöglimtens camping

Anders och Louise ligger och pratar ända fram till kl 10.

Nu, älskade Louise tycker jag att vi går upp och gör en ordentlig stor brunch.
Matvrak!
Ja, det är möjligt men man blir hungrig.
Mat mat och åter mat.
OK. Upp med dig då!
Ja, ja. Jag fixar till en ordentlig stor brunch så kan ju du baka en sockerkaka till eftermiddagsfikat.
Ok, vi har ju alltid bjudit på bullar av olika sorter så en sockerkaka blir fin omväxling. Det har jag bakat många gånger innan jag träffade dig, så där behöver jag ingen undervisning.
Fint att du säger det, för jag skall ju laga mat samtidigt.
Ok slutsnackat, nu jobbar vi så att det blir klart i god tid för kl 14.


Sjöuddens camping

När kakan blev färdiggräddad gjorde Rut och Hanne sig i ordning för att ta emot sina fikagäster.

Kl 14 kommer Oskar, Jan, Jannike, Pelle och Kristian.

Hanne höll på att duka ute när de kom. Hej, välkomna hem till oss!
Tack, tack svarade de.
Vad bra att ni tog med er ett bord och några stolar, sa Hanne.
Ja, vi vet ju vad som gäller, sa Jan.
Sätt er här vid borden, så skall jag hjälpa Rut med kaffebrickorna.
De har kommit, är du klar?
Ja det är bara att bära ut.
Ok, jag tar ut den med kaffe, the, socker och havredryck. Så kan du komma efter med kakan.
Ok.
Ja, varsågoda att att ta thé eller kaffe, bjöd Hanne. Innan hon satte sig.
Hej allihop, sa Rut när hon kom ut ur vagnen.
Hej hej, svarade de.

Ja här har vi haft bagarstuga på förmiddagen, sa Rut när hon böjde sig fram och satte ner brickan.

Det här ser ju jättefint ut, sa Pelle.
Ja, verkligen delikat, sa Kristian. Vad är det som ni har bakat?
Det heter ”Majs vårbitar” sa Hanne. En stor sockerkaka i långpannan och sen mycket smält choklad och en massa cocos ovanpå.
Hur gott som helst, sa Jan.

Vad duktiga ni är som kan fixa till så här gott i husvagnen, sa Oskar.

Det är ju ingen större skillnad mot i lägenheten, sa Rut.

Åjo, ni har det väl inte lika trångt i lägenheten som här i vagnen.
Nej, förvisso. Men vi har ju el och en assistent här, så arbetet går lika bra. Fast vi har ju ingen termostat på gasugnen och kan ställa in en exakt temperatur så lite skillnad är det ju allt.
Tack än en gång för den fina överraskningen som ni bjöd in oss till, sa Hanne för att byta samtalsämne.
Ja, det var verkligen ett fint initiativ, sa Rut.
Vi ville visa vår tacksamhet till er för alla samtal som ni har stått ut med för Oskar, Pelle och mig, sa Kristian.
Vi har inte ”stått ut”, sa Hanne. Det är ju självklart att vi långliggare här på campingen skall hjälpa varandra. Lyssna kan alla göra och det är ju främst det som vi har gjort.
Åja, du Hanne, du vet ju vad du skall inflika för frågor för att få oss att vräka ur oss vår frustration över vad som hände, sa Oskar.
Instämmer helt med Oskar, sa Kristian.
Får det vara ett glas Kaholalikör?
Ja tack gärna, sa de alla.
Rut reser sig upp och böjer sig fram över bordet för att servera.
Verkligen en god likör, sa Oskar. Vad är det för något?

Det är en Mexikansk kaffelikör, svarade Rut.

Utsökt, sa Pelle och Kristian.
Ja, den har vi blivit bjudna på tidigare något år, sa Jannike.
Ni som är här hela veckorna, har ni varit ner och badat ännu?
Nej, du Hanne det är för kallt för mig, sa Oskar.
Hur vet du det om du inte har varit i vattnet?
Före midsommar är det ingen idé.
I veckan var jag i och det var bara 15 grader, så jag kom snabbt upp igen, sa Pelle.
Rut har satt upp vår piltavla, vill ni ta ett parti efter fikat?
Ja det gör vi gärna, svarade grabbarna och Jannike.
Roligt att ni vill. För det blir att vi sitter alldeles för mycket på helgerna. sa Rut.

Vi vill ju passa på att sola när vi har möjlighet till det, sa Jan.

Man vet ju inte hur länge det soliga vackra vädret håller i sig, sa Kristian.
I år har vi haft tur med vädret, sa Jannike.
Det får gärna regna på nätterna nu före midsommar så att det inte blir för bruna gräsmattor, sa Rut.
Tack för en underbar god fikastund, sa Jan.
Ja, verkligen, sa Oskar.
Vi hjälps åt att plocka undan nu, sa kan vi gå till piltavlan sen, sa Pelle.
Tack det var fint, sa Rut.
Så samkvämen fortsatt ett par timmar till.
Det här var jättetrevligt, sa Pelle
Vi skall tänka på refrängen nu, sa Kristian.
Ja, vi skall låta tjejerna få en stund för sig själva innan det blir för sent. De skall ju jobba i morgon, sa Oskar.
Tack för en trevlig eftermiddag, Vi skall också gå nu sa Jannike.
Hej då alla!
Hej då, det var jätteroligt att ni ville komma till oss, sa Rut.

*

Sjöglimtens camping

Kl 14 kom Beatrice och Marianne hem till Anders.

Hej Anders, är ni redo?
Jajamensam, svarade Anders. Hej och välkomna till spelet.
Hej Louise!

Hej tjejer!

Ja vi gör väl som vanligt. Först en omgång parvis och sen byter vi medspelare efter fikat, sa Anders.
Som tidigare, vi skall inte frångå rutinerna, sa Marianne.
Jaha, är ni redo, sa Anders.
Vi är redo,
Bra. Skall ni börja.
Ok, Marianne du kan ta första klotet, sa Beatrice.
Då tar jag andra, sa Louise.
Din tur nu Beatrice, sa Anders. Sen tar jag fjärde. Sen blir det runda två. Innan vi tar och ser ställningen.
Det ser ut som att Marianne kom närmast och sen Louise, sa Anders.
De börjar att komma ikapp oss Anders, sa Beatrice.
Ja de har lärt sig, svarade Anders. Ok då plockar vi upp våra klot.
En omgång till hinner vi väl med före fikat, sa Anders.

Ja det hinner vi, sa Marianne. När hon stod nära Anders.
Så de spelade ett parti till innan 15 fikat.
Sätt er här i solen så går Louise och jag in och fixar till fikat, sa Anders
Här kommer vi med fikat, sa Louise.
Ja, varsågoda, sa Anders.
Det är något nytt på brickan, sa Beatrice.
Ja, jag bakade sockerkaka idag när Anders lagade brunch, sa Louise.
Vi vill ju inte bjuda på bullar varje gång, sa Anders.

Apropå det ja, nästa helg tar vi med oss fikabröd sa Marianne.

Ja, det är inte meningen att ni skall baka varje helg, sa Beatrice.
Det får ni så klart gärna göra, sa Anders.
Ni hade ju med er er hemgjorda glass en gång, sa Louise.
Jag ser fram emot nästa helgs fikabröd, sa Anders.
Ja ja, sakta i backarna, tror nu inte att det skall bli något exeptionellt, sa Marianne.
Vi skall hitta på något nytt, så får ni gissa vad det är för något, sa Beatrice.
Det gör vi gärna, sa Anders.
Då byter vi partner efter fikat, sa Louise. Jag spelar med dig som vanligt Beatrice, sa Louise.
Ja, det går bra, svarade Beatrice.

Ja, då börjar vi igen, sa Anders. Beatrice du kan väl börja.

Javisst.
De spelar några timmar.
Hör ni nu måste vi nog sluta för idag, sa Beatrice, vi har en arbetsdag i morgon. Tack för att vi får umgås med er och spela boule.
Verkligen roligt att ni har lärt mig detta, sa Marianne.
Ja, jag har ju också fått lära mig något nytt, inflikade Louise.
Hej då och tack för denna trevliga eftermiddag, sa Beatrice. Vi ses på lördag.
Hej då och jättetack för allt, sa Marianne.
Hej då och tack själva, sa Anders.
Hej då, sa Louise.

*
Sjöuddens camping

Kristian det var en trevlig eftermiddag hos tjejerna, eller vad säger du?

Ja absolut och gott fikabröd.
Vi skall ju vara här hela sommaren och det skall ju även de. Så det kan ju hända att det blir flera gånger.
Javisst, nu fixar lite käk.
Ok.
*
Mallis

Tjuvarna Bengt och Åke har varit en vecka på ön.

Det här har verkligen varit skönt, sa Åke.
Ja, denna vecka har varit trevlig med bad och alla restaurangbesök, sa Bengt.
Jag säger som en del reklam på tv därför att vi är värda det.
Ja, nattjobb är slitsamt.
Blir skönt med en vecka till.

 

[Gösta Evén]

Måndag 24 / 5 kapitel 23

Sjöuddens camping

Kl 06 ringer väckarklockan, som vanligt, hos Rut och Hanne. De ligger kvar en halvtimme och ”mornar” sig innan de gör frukost och åker iväg till jobbet.

*

Jan och Jannike går som vanligt upp ganska tidigt och äter sin frukost.

Jan, hör du vad det smattrar på taket?
Ja, det regnar och det är ju bra för naturen och våra fina gräsmattor här runt vagnen, sa Jan.
Vi får klä på oss ordentligt innan vi tar den vanliga morgonpromenad utanför campingen i den vackra naturen.

*

Sjöglimtens camping

Kl 06 ringer väckarklockan, som vanligt, hos Marianne och Beatrice. De ligger kvar en halvtimme och ”mornar” sig innan de gör frukost och åker iväg till jobbet.

*

Polisen i Åviken

Personalmöte kl 08. Kriminalinspektören Melker inleder.

God morgon!

Måndagen den 3:e fick vi in det första inbrottet på en av våra campingar. Det är nu exakt tre veckor sedan. Under de två första veckorna har vi fått rapporter om sammanlagt 36 inbrott på tillsammans sju olika campingar här i norra Småland. Den sista veckan har inga nya rapporterats.

Vad det beror på kan vi bara spekulera i.
Tyvärr har vi inte kunnat gripa någon eller några tjuvar.
De kanske har flyttat till Skåne eller Halland, sa Siv.
Eller tagit semester, sa Jörgen.

I måndags hade Jönköpingsdistriktet flera stora trafikkontroller, sa Melker.

Vilket resulterade i att fem personer blev tagna till förhör. Men de släpptes på grund av brist på bevis. För det räcker ju inte med att man är smal med långt ljust lockigt hår och kör en Volvo.
De fingeravtryck som har analyserats på alla 36 brottsplatser har inte haft någon matchning i våra register.
Det måste vara mycket skickliga proffs, sa Kalle.
Att kunna gå omkring i dessa smala och mycket små utrymmen när folk sover, tyder på det, instämde Melker.
Vad vi vet så har endast två personer av ca 50 vaknat och båda är döda.
Vad gör vi nu?
Tyvärr måste vi avvakta tills vi får nya tips, svarade Melker.

Under två veckor blev det 36 inbrott och nu inga alls den sista veckan. Det tyder väl på att de har upphört här i våra tre distrikt, sa Siv.

Ja, det tror även jag, sa Melker. Vilket är bra för våran del. Men då minskar även chanser för oss att gripa de.
Vi avslutar nu detta möte och rullar ut på vår ordinarie jobb, sa Melker.

*

På personalmötena hos polisen i Nässjö och Jönköping är det samma dystra besked.

*

Sjöglimtens camping

God morgon min älskling. Hör du taksmattret?

Ja, det regnar äntligen, sa Anders.
Då kan vi ligga kvar här hela dagen, sa Louise.
Nej, vi behöver ta våra vanliga promenader i alla fall, för jag kan inte vara inne en hel dag. Jag behöver frisk luft.
Vi kan väl vänta till efter lunch och hoppas på att det har slutat att regna då, sa Louise.
Ja, vi kan ligga kvar här en stund till.

*

Sjöuddens camping

Pelle och Kristian ligger länge och gosar på morgonen.

Pelle hör du vad det smattra på taket?
Ja, det är bra det. För nu behövs det verkligen en ordentlig jordblöta till våra gräsmattor och övriga växter, svarade Pelle.

 

[Gösta Evén]

Tisdag 25 / 5 kapitel 24


Det regnade hela dagen igår och det verkar att fortsätta i dag också, sa Kristian.

Ja, det blir nog några dagar nu i början på veckan, sa Pelle.

*

Jan och Jannike går ut på sin vanliga morgonpromenad trots regnet.

Hej Oskar!
Hej Jan och Jannike!
Vilken härlig luft vi har nu, sa Oskar.
Ja, regnet behövs verkligen på flera sätt, sa Jan.
Gräsmattorna och övriga växter är ju beroende av vattnet, sa Jannike.
Det känns lättare att andas nu, sa Oskar.
Javisst är det så, svarade Jan.
Oskar, vill du komma över på eftermiddags fika?
Ja, tack gärna. Vilken tid?
14 – tiden blir väl lagom sa Jannike.
Tack då säger vi det.

*

Ängens camping

Olof går till Eva.
Hej Olof!
Hej Eva! Vill du ta en promenad?
Javisst, skall bara sätta på mig regnkappan.
Det har ju varit soligt och fint i två månader nu, så det är verkligen hög tid för regnet, sa Olof.
Ja naturen blir ju så brun annars, sa Eva.
Jag hade med mig två köttrecept i förra veckan. Skall vi ha matlag på ett av de?
Ja, det kan vi ju göra idag, sa Eva.

Eftersom det regnar så kan det ju passa att vara inne större delen av dagen.

Vi går hem till mig och tar en fika och skriver en inköpslista så åker vi sen.
Det blir bra det, fika nu och så får det bli en sen lunch på eftermiddagen.
Ok, då är vi överens.
Efter fikat kör de till Maxi för att handla till matlaget.
Jag kan ta hand om köttet, sa Olof.
Ok, då börjar jag med potatisen och sen får vi hjälpas åt med såsen och desserten, sa Eva.

Det här är ju riktigt roligt.

Ja, att laga mat och äta tillsammans är ju så fint.
Ja, verkligen och gott blev det, sa Olof.
Nu tar vi fram något spel och fördriven tiden med under tiden som det regnar.
De spelade hela eftermiddagen och en bit in på kvällen.
Nu tror jag att jag skall gå hem till mig, sa Olof.
Redan?
Ja det börjar bli sent.
Vill du inte ha en bit mat innan du går? Ja tack gärna.
Det blev ju lite över från lunchen som jag lätt kan värma på, sa Eva.
Så Olof stannade kvar ytterligare någon timme.

*
Sjöuddens camping

Kl 14 går Oskar till Jan och Jannike.

Välkommen in, sa Jannike.
Tack.
Ja, nu får vi sitta inne, sa Jan.
Det verkar som att det ska regna i flera dagar, sa Oskar.
Ja, det är bra det. För naturen behöver få näringen som vattnet ger, sa Jannike.
Vilka jättegoda bullar som du har bakat Janne!
Tack, roligt att du gillar de.
Absolut, de jättegoda.

 

[Chippen]

AI genererad text ?

När det blev så många olika personer så tappade jag det, min skalle mäktade inte med så många olika namn.