- Ort
- Södertälje
Nu vet jag att detta inte handlar om husbilar, men det är iallafall någonting på hjul, tågvagnar!
Skulle åka tåg hem Prag-Stockholm, det är under 80-talet när det fortfarande var Tjeckoslovakien och så hör vi hur det blir uppståndelse på perrongen, jag tittar ut och det vimlar av militärer som letar efter någon/något och det gapas och skriks men jag förstår ju inte ett ord av dom säger så jag går in i min tågkupé igen!
Själv tänker jag att nu är det någon stackare som försöker fly från landet via tåg som ska gripas.
Efter en stund börjar det rusa in militärer i vår vagn man hör alla kängor som klampa på i tågets golv och någon militärmupp som ska göra sin röst hörd skriker givetvis, hade jag haft en pistol och det var mig han var ute efter så hade han blivit skjuten direkt, i alla fall om jag nu var en spion och det var mig han tänkte gripa.
Strax därefter slits dörren upp till våran kupé och utanför står militärerna packade som sillar innan dom trycker sig in i vår kupé, vet inte om dom har en intern tävling för att visa hur många militärer det får plats i en tågkupé och gaphalsen har nog fortfarande problem med sin röst för han skrek någonting överdjävligt, han dreglade och hade blodsprängda ögon medans jag egentligen satt helt lugnt för jag förstod inte ett enda ord av vad han sa, det var inte lägligt att fråga om han kunde ta det på svenska eller engelska.
Min andre hälft kunde ju språket men pratade det som en 3 åring så det kan ju ha retat upp militären ännu mer, prata bebisspråk med en galen militär känns inte så lyckat. Vi kände till 6 personer av Tjeckoslovakiens alla miljoner och en av dom jobbade i restaurangvagnen på just denna resa, han kom och hjälpte oss och man såg att han var skärrad och det hela handlade om att vi inte hade registrerat hos hos polisen, trams tyckte unga dumma jag.
Men om vi skulle få problem så hade vi ett intyg från min hälfts mamma och mormor som skrev att vi legat magsjuka och att vi omöjligen kunde ta oss till en polisstation för att registrera oss och att berätta vart vi skulle bo, givetvis bodde vi hos mormor. Magsjukan var ju givetvis en lögn men bara som en säkerhetsåtgärd ifall vi skulle bli stoppade som intyget skrevs, turligt nog!
Vi åkte tåg till Östtyskland närmare bestämt till Östberlin där vi tillbringade många timmar i den snurrande restaurangen där vi åt och drack som ligger i deras tv-torn, 1 varv på 60 minuter, kan tänka mig att det har friats många ggr på den restaurangen för den var häftig. Sen blev det tåget hem till Sverige igen, har inte satt min fot på ett tåg sen dess.
Östtyskland har jag också blivit stoppad av militärpoliser som påstod att jag var spion, det är ju en helt annan berättelse!
Må så gott och berätta gärna om era härliga minnen, det är tokigheterna man kommer ihåg klarast.
Mvh/Chippen
Skulle åka tåg hem Prag-Stockholm, det är under 80-talet när det fortfarande var Tjeckoslovakien och så hör vi hur det blir uppståndelse på perrongen, jag tittar ut och det vimlar av militärer som letar efter någon/något och det gapas och skriks men jag förstår ju inte ett ord av dom säger så jag går in i min tågkupé igen!
Själv tänker jag att nu är det någon stackare som försöker fly från landet via tåg som ska gripas.
Efter en stund börjar det rusa in militärer i vår vagn man hör alla kängor som klampa på i tågets golv och någon militärmupp som ska göra sin röst hörd skriker givetvis, hade jag haft en pistol och det var mig han var ute efter så hade han blivit skjuten direkt, i alla fall om jag nu var en spion och det var mig han tänkte gripa.
Strax därefter slits dörren upp till våran kupé och utanför står militärerna packade som sillar innan dom trycker sig in i vår kupé, vet inte om dom har en intern tävling för att visa hur många militärer det får plats i en tågkupé och gaphalsen har nog fortfarande problem med sin röst för han skrek någonting överdjävligt, han dreglade och hade blodsprängda ögon medans jag egentligen satt helt lugnt för jag förstod inte ett enda ord av vad han sa, det var inte lägligt att fråga om han kunde ta det på svenska eller engelska.
Min andre hälft kunde ju språket men pratade det som en 3 åring så det kan ju ha retat upp militären ännu mer, prata bebisspråk med en galen militär känns inte så lyckat. Vi kände till 6 personer av Tjeckoslovakiens alla miljoner och en av dom jobbade i restaurangvagnen på just denna resa, han kom och hjälpte oss och man såg att han var skärrad och det hela handlade om att vi inte hade registrerat hos hos polisen, trams tyckte unga dumma jag.
Men om vi skulle få problem så hade vi ett intyg från min hälfts mamma och mormor som skrev att vi legat magsjuka och att vi omöjligen kunde ta oss till en polisstation för att registrera oss och att berätta vart vi skulle bo, givetvis bodde vi hos mormor. Magsjukan var ju givetvis en lögn men bara som en säkerhetsåtgärd ifall vi skulle bli stoppade som intyget skrevs, turligt nog!
Vi åkte tåg till Östtyskland närmare bestämt till Östberlin där vi tillbringade många timmar i den snurrande restaurangen där vi åt och drack som ligger i deras tv-torn, 1 varv på 60 minuter, kan tänka mig att det har friats många ggr på den restaurangen för den var häftig. Sen blev det tåget hem till Sverige igen, har inte satt min fot på ett tåg sen dess.
Östtyskland har jag också blivit stoppad av militärpoliser som påstod att jag var spion, det är ju en helt annan berättelse!
Må så gott och berätta gärna om era härliga minnen, det är tokigheterna man kommer ihåg klarast.
Mvh/Chippen
Senast ändrad: