- Ort
- Löddeköpinge
Första advent, fjärde söndagen före juldagen och första dagen i kyrkoåret, nu skall de elektriska stakarna upp i fönstren runt om i Sverige. Utseende ändras i hela. Sverige över en natt, vid just första advent. Plötsligt är det åter ljust överallt, har ni tänkt på att många stakar som har sju ljus medan det endast finns fyra adventssöndagar.
Men innan ljusstakarna kommer fram och upp, finns det många problem att övervinna. Var la vi stakarna någonstans frågar jag hustrun. Inte vet jag det var du som ställde undan dem. Det är nu man önskar att alsheimer light inte funnits. Garaget är som namnet antyder en plats där man kan ställa sin bil, i vårt fall får där inte plats någon bil. Detta beror inte på att garaget är för litet eller bilen för stor, utan garaget har blivit en plats där allt som är bra att ha men inte använts på minst fem år finns. Förrådet är så fullpackat med saker som används, man skulle kunna tro vi har två hus. Det är alltså här jag skall försöka att ta mej in och leta efter några ljusstakar. Synd inte hunden kan spåra upp ljusstakar för då hade det varit en enkel match. Att bara ta sig in kräver att man först måste ta ut saker i trädgården, för att sedan kunna ta sig in. Grannen tror nog att vi skall ha alla dessa sommarsaker placerade i trädgården under julen. Jag brukar lugna honom vart år att jag bara letar efter mina ljusstakar.
Efter någon timmes letande hittar jag ljusstakarna, men nu kommer nästa problem. När jag så placerat dessa på sina platser och satt i kontakten, blir det inget ljus. Samma visa vart år. Nu börjar jakten på lamporna som inte funkar. Detta tidsödande jobb brukar ta någon timme. Plötsligt står man där med att det fattas några lampor. Vad man då tänker lämpar sig inte i skrift. På med kläderna och ner till Ica Maxi. Var finns nu dessa lampor, jakten har tagit sin början. När man så äntligen hittar dem, visar det sig att de är förpackade efter hur många armar ljusstaken har. Man kan alltså inte ta den kartongen som innehåller fyra lampor om ljusstaken har fem. Nu är det så att jag har en sjuarmad ljusstake och behöver två lampor. Då får jag ta den förpackningen som innehåller sju, alltså har jag nu fem i reserv till nästa jul. Vem är denna uppfinnare som kommit på detta snilledrag, förmodligen en lampförsäljare.
Innan vi har passerat alla adventssöndagar och kan börja fira jul, skall Lucia först komma på besök. Ett år på jobb fattades de en stjärngosse, blev tillfrågad eller rättare sagt tvingad att dra ett vitt skynke på mig, samt en dumstrut på huvudet. En stjärna på en pinne skulle jag också hålla i handen. Framför mej gick några konstiga brunna män, de skulle vara pepparkaksgubbar. Lucian hade riktiga ljus i håret, så den stjärngossen som gick bakom lucian hade ingen stjärna i handen, utan en brandsläckare. När vi så sakta skridit fram skulle vi ställa oss på rad och sjunga. Staffan var en stalledräng, vi tackom nu så gärna, han vattnar sina fålar fem. Undras vem den där Staffan är för en filur, som vi skall tacka för att han är en dräng i stallet. Men fålar fem, hur kan man vakta fålar fem, tror nog han som skrivit sången var lite onykter, skulle varit pålar fem. Där står alltså Staffan och vaktar fem pålar medan fem hästar går lösa. Nu kan ingen annan komma och binda sina hästar vid dessa pålar. De vaktas av herr Staffan himself.
Av mej vaktas mina ljusstakar så ingen snor dem, fast det hade inte gjort så mycket för då hade jag sluppit försöka komma ihåg var jag lagt dem till nästa år. I stället för lampor kunde jag köpt nya fräcka ljus stakar, med fungerande lampor. Nu tändas tusen juleljus i Sveriges mörka hus