- Ort
- Täby
Det här handlar mest om bärgningen.. 
Vi är precis tillbaka efter en nästan 4 veckor lång tripp med start med färja till Polen från Trelleborg, ett par dagar i Prag sen genom Tyskland och Österrike ner till Italien och Genua där vi tog färjan ner till Palermo på Sicilien. Därifrån körde vi sen upp genom Italien längs både väst och östkusten. Förmodligen den bästa resa vi gjort hittills.
Södra Italien och Sicilien var dock helt klart en utmaning med 9 meter bil på dryga 5 ton. Vägarna är smala och katastrofalt dåliga samtidigt som det är extremt trångt i städerna med mycket bilar. Vi har åkt en hel del i norra Italien och det är stor skillnad mot där.
Hur vi lyckats ta oss fram överallt utan en skråma på bilen förstår jag inte riktigt..
Vi råkade dock ut för ett ”haveri” och blev tvungna att ordna med bärgare till verkstad.
Givetvis på Sicilien av alla ställen:
Vi körde på motorvägen på väg till Messina för att ta färjan över till fastlandet när motorlampan plötsligt tändes samtidigt som robotlådan växlade ner till 5:an. Jag förstod direkt att det här kan inte jag fixa och inte heller någon vanlig verkstad. Det måste bli en auktoriserad Ivecoverkstad som har möjlighet att koppla in sig på bilen..
Jag har kört bilen i limp mode förut och då vägrar den att växla upp över 4:an efter start så jag höll farten uppe medan gumman febrilt googlade efter någon Ivecoverkstad längs vägen. Gärna också någon verkstad som på hemsidan ser ut att kunna ha kompetensen att fixa bilen. Det ser ju inte riktigt lika flådigt ut på verkstäderna där som på dom här hemma
.
Vi hittade två möjliga verkstäder lite närmre Messina så vi körde vidare tills det bara var några mil kvar till avfarten mot den första, då vågade jag svänga in på en rastplats och stanna för att börja ringa. När jag stannade in slocknade plötsligt motorlampan… Vad bra tänkte jag, då kan vi alla fall köra vidare med normal fart till en verkstad för att kolla upp vad som hände.
Det sprack givetvis. När jag testade att köra iväg kom bilen bara precis i rull på ettan innan roboten tyckte den skulle trycka ner kopplingen så att motorn rusade. Likadant när jag la i backen. Jag kunde alltså bara ”dutta” oss framåt en meter eller två i taget. Jag kollade batteriet, kopplade loss det i 20 minuter, kollade säkringar men inget hjälpte.
Efter en hel del trixande med att försöka manuellt växla upp direkt när bilen drev så lyckades jag plötsligt få i 2:an så vi kom iväg. Det blev järnet direkt ut på motorvägen igen för att komma ännu närmre en verkstad. Samtidigt insåg jag att jag inte kan köra bilen hela vägen fram till en verkstad med alla trånga gränder och korsningar överallt. Det vara bara tur att vi kom iväg nu och vi skulle garanterat bli stående mitt i någonstans utan att komma framåt igen.
Vi svängde in på en ny rastplats precis innan avfarten mot Saponara där första verkstaden ligger med planen att därifrån försöka kontakta verkstaden och ordna med en bärgare dit. När jag ringer verkstaden så kan dom inte ett ord engelska så vi får inget sagt och vi båda lägger i princip bara på luren
Jäklar vad handikappad man blir när man inte kan kommunicera..
Återstår att kontakta Folksam för att ordna med bärgning. Dom borde kunna sköta snacket med verkstaden tänker jag..
Vi har ju ingen gällande maskinskadeförsäkring på vår gamla bil så det som ingår i försäkringen är ”bärgning till närmast lämpliga verkstad”. Det här visste jag om och det är också det som drivit på att jag velat komma så nära en ”vettig” verkstad som möjligt.
Jag kontaktar Folksam och ger dem alla uppgifter samt talar om vilken verkstad vi önskar bli bärgade till. Jag nämnde också bilens storlek och vikt så dom inte kommer med en för klen bärgare. Folksam återkom efter 10 minuter där dom talade om att vi kommer att bli kontaktade av någon om bärgning ”snart”.
Efter ytterligare 15 minuter ringer en kvinna som på knagglig engelska förklarar att en bärgare är på väg och bör vara framme inom en timme.
Efter 20 minuter ringer hon igen och frågar hur stor bilen är och om vi kan maila lite bilder på bilen. Jag tar lite bilder och skickar över. Hon tackade och sa igen att bärgaren är på väg.
Efter ca 30 minuter ringer hon återigen och säger nu att jag personligen måste betala för hela bärgningen till verkstaden jag önskat då det ligger en annan verkstad något närmre som dom vill köra oss till. Jag sa att den verkstaden inte fungerar och att vi då ändå kommer att behöva bärga bilen till den andra verkstaden imorgon.
Det var inget snack om någon mellanskillnad utan jag skulle betala hela kostnaden tyckte dom. Alternativt att Folksam tog på sig att betala.
Det vara bara att ringa upp Folksam igen. Gick först lite trögt hos Folksam men jag tror tjejen där sen insåg att skillnaden mellan 1 mil och 1,6 mil är löjlig i sammanhanget så hon gav grönt ljus till dom i Italien. Samtidigt så klappade jag mig själv lite på axeln för att jag kört oss så nära en auktoriserad verkstad som möjligt. Där sparade vi nog många tusenlappar och mycket tid.
Efter ytterligare 30 minuter så kom bärgaren. Ingen engelska där heller men vi hjälptes åt att ta bort kapslar och ta ur en drivaxel. Jag lyckades få ur honom att verkstaden visste om att vi var på väg och att dom fortfarande var på plats. Kändes bra med verkstaden.
Här upphissad och snart klar för avfärd. Ser stabilt ut..

Det blev en minst sagt intressant resa i bärgaren till verkstaden. Full fart på motorvägen och när vi kom in till stan (Saponara) blev det väldigt spännande. Rakt genom slingriga stan för att komma till verkstan som sen bara ligger ett par gator ner från huvudgatan. Bärgare med husbil efter måste ha varit uppåt 20 meter långt.
När vi i full rusningstrafik sen skulle svänga ner till vänster i korsningen (bilden) tänkte jag att nu får man nog lämna in bilen på lack sen när man kom hem. Bilar från alla håll som tränger sig fram och ingen vill stanna.
Inga problem för bärgarkillen dock. Här hade han kört förut.
Han höll mobilen i ena handen, en vattenflaska i den andra och ändå lyckades han tränga sig ner in på gatan med husbilen hängandes efter. Några tut blev det när dom fick backa
Imponerande.

Verkstaden visade sig sen vara ett riktigt guldkorn. När jag siktade på verkstad att försöka komma närmare hade jag denna och den inne i Messina som intressanta alternativ. Den i Messina såg större ut men jag tänkte att denna förmodligen är lite mer personlig och kanske även har lättare att klämma in oss. 4,7 i betyg på Google såg också bra ut. Helt klart rätt val visade det sig.

Vi kom dit vid 17-tiden och alla var på väg hem. Bärgaren ställde av oss utanför och verkstadschefen sa via google translate att dom hade mycket men skulle försöka kolla på bilen imorgon. Vi bugade och bockade av tacksamhet naturligtvis. Han frågade om vi ville ha el så jag slängde elkabeln över muren och fick den inkopplad.
Det blev en riktigt trevlig kväll på stan med middag och några drinkar för mig och gumman. Vi var lättade över att vi nu iaf hade bilen ståendes på en verkstad. Jag visste också att det inte var fel på växellådan eller kopplingen så någon större reparation skulle rimligen inte behöva göras.
Jag funderade lite på hur jag utan språk skulle kunna förklara för dom vad jag kommit fram till eftersom mina fördomar sa mig att det finns en risk att dom vill börja riva i koppling eller växellåda. Då kan det bli dyrt och ta tid.
På morgonen vid 9-tiden kom chefen ut och jag visade vad som händer när man skall iväg. Han testade 10 sekunder och sa direkt ”electronic problem”. Tack! Där fick jag för mina fördomar.
En kille kommer ut och kopplar in sin dator sen gräver han och en kollega under instrumentbrädan och huven samtidigt som dom testar med datorn och mäter. Ingen kan någon engelska.
Vi sitter hela tiden i husbilen och väntar.
Efter någon timme vill dom provköra och vi stänger dörrarna så dom kan köra.
Allt funkar
Chefen säger att det är kabelbrott mellan en av switcharna på bromspedalen och bilens ECU (dator). Dom gjorde en tillfällig testkoppling men skall nu dra en ny kabel rätt väg.
Kl 13.00 är vi på rull igen bara 300€ fattigare. Ett fyndpris
Vi ”tappade” ganska precis ett dygn men fick en mycket trevlig kväll i en stad vi aldrig hade sett annars.
Södra Italien är nu avklarat för oss. Dom kan höra av sig igen när dom städat upp längs vägarna och fixat asfalten.
Men norra Italien åker vi gärna tillbaka till.

Vi är precis tillbaka efter en nästan 4 veckor lång tripp med start med färja till Polen från Trelleborg, ett par dagar i Prag sen genom Tyskland och Österrike ner till Italien och Genua där vi tog färjan ner till Palermo på Sicilien. Därifrån körde vi sen upp genom Italien längs både väst och östkusten. Förmodligen den bästa resa vi gjort hittills.
Södra Italien och Sicilien var dock helt klart en utmaning med 9 meter bil på dryga 5 ton. Vägarna är smala och katastrofalt dåliga samtidigt som det är extremt trångt i städerna med mycket bilar. Vi har åkt en hel del i norra Italien och det är stor skillnad mot där.
Hur vi lyckats ta oss fram överallt utan en skråma på bilen förstår jag inte riktigt..

Vi råkade dock ut för ett ”haveri” och blev tvungna att ordna med bärgare till verkstad.
Givetvis på Sicilien av alla ställen:
Vi körde på motorvägen på väg till Messina för att ta färjan över till fastlandet när motorlampan plötsligt tändes samtidigt som robotlådan växlade ner till 5:an. Jag förstod direkt att det här kan inte jag fixa och inte heller någon vanlig verkstad. Det måste bli en auktoriserad Ivecoverkstad som har möjlighet att koppla in sig på bilen..
Jag har kört bilen i limp mode förut och då vägrar den att växla upp över 4:an efter start så jag höll farten uppe medan gumman febrilt googlade efter någon Ivecoverkstad längs vägen. Gärna också någon verkstad som på hemsidan ser ut att kunna ha kompetensen att fixa bilen. Det ser ju inte riktigt lika flådigt ut på verkstäderna där som på dom här hemma

Vi hittade två möjliga verkstäder lite närmre Messina så vi körde vidare tills det bara var några mil kvar till avfarten mot den första, då vågade jag svänga in på en rastplats och stanna för att börja ringa. När jag stannade in slocknade plötsligt motorlampan… Vad bra tänkte jag, då kan vi alla fall köra vidare med normal fart till en verkstad för att kolla upp vad som hände.
Det sprack givetvis. När jag testade att köra iväg kom bilen bara precis i rull på ettan innan roboten tyckte den skulle trycka ner kopplingen så att motorn rusade. Likadant när jag la i backen. Jag kunde alltså bara ”dutta” oss framåt en meter eller två i taget. Jag kollade batteriet, kopplade loss det i 20 minuter, kollade säkringar men inget hjälpte.
Efter en hel del trixande med att försöka manuellt växla upp direkt när bilen drev så lyckades jag plötsligt få i 2:an så vi kom iväg. Det blev järnet direkt ut på motorvägen igen för att komma ännu närmre en verkstad. Samtidigt insåg jag att jag inte kan köra bilen hela vägen fram till en verkstad med alla trånga gränder och korsningar överallt. Det vara bara tur att vi kom iväg nu och vi skulle garanterat bli stående mitt i någonstans utan att komma framåt igen.
Vi svängde in på en ny rastplats precis innan avfarten mot Saponara där första verkstaden ligger med planen att därifrån försöka kontakta verkstaden och ordna med en bärgare dit. När jag ringer verkstaden så kan dom inte ett ord engelska så vi får inget sagt och vi båda lägger i princip bara på luren
Jäklar vad handikappad man blir när man inte kan kommunicera..
Återstår att kontakta Folksam för att ordna med bärgning. Dom borde kunna sköta snacket med verkstaden tänker jag..
Vi har ju ingen gällande maskinskadeförsäkring på vår gamla bil så det som ingår i försäkringen är ”bärgning till närmast lämpliga verkstad”. Det här visste jag om och det är också det som drivit på att jag velat komma så nära en ”vettig” verkstad som möjligt.
Jag kontaktar Folksam och ger dem alla uppgifter samt talar om vilken verkstad vi önskar bli bärgade till. Jag nämnde också bilens storlek och vikt så dom inte kommer med en för klen bärgare. Folksam återkom efter 10 minuter där dom talade om att vi kommer att bli kontaktade av någon om bärgning ”snart”.
Efter ytterligare 15 minuter ringer en kvinna som på knagglig engelska förklarar att en bärgare är på väg och bör vara framme inom en timme.
Efter 20 minuter ringer hon igen och frågar hur stor bilen är och om vi kan maila lite bilder på bilen. Jag tar lite bilder och skickar över. Hon tackade och sa igen att bärgaren är på väg.
Efter ca 30 minuter ringer hon återigen och säger nu att jag personligen måste betala för hela bärgningen till verkstaden jag önskat då det ligger en annan verkstad något närmre som dom vill köra oss till. Jag sa att den verkstaden inte fungerar och att vi då ändå kommer att behöva bärga bilen till den andra verkstaden imorgon.
Det var inget snack om någon mellanskillnad utan jag skulle betala hela kostnaden tyckte dom. Alternativt att Folksam tog på sig att betala.
Det vara bara att ringa upp Folksam igen. Gick först lite trögt hos Folksam men jag tror tjejen där sen insåg att skillnaden mellan 1 mil och 1,6 mil är löjlig i sammanhanget så hon gav grönt ljus till dom i Italien. Samtidigt så klappade jag mig själv lite på axeln för att jag kört oss så nära en auktoriserad verkstad som möjligt. Där sparade vi nog många tusenlappar och mycket tid.
Efter ytterligare 30 minuter så kom bärgaren. Ingen engelska där heller men vi hjälptes åt att ta bort kapslar och ta ur en drivaxel. Jag lyckades få ur honom att verkstaden visste om att vi var på väg och att dom fortfarande var på plats. Kändes bra med verkstaden.
Här upphissad och snart klar för avfärd. Ser stabilt ut..

Det blev en minst sagt intressant resa i bärgaren till verkstaden. Full fart på motorvägen och när vi kom in till stan (Saponara) blev det väldigt spännande. Rakt genom slingriga stan för att komma till verkstan som sen bara ligger ett par gator ner från huvudgatan. Bärgare med husbil efter måste ha varit uppåt 20 meter långt.
När vi i full rusningstrafik sen skulle svänga ner till vänster i korsningen (bilden) tänkte jag att nu får man nog lämna in bilen på lack sen när man kom hem. Bilar från alla håll som tränger sig fram och ingen vill stanna.
Inga problem för bärgarkillen dock. Här hade han kört förut.
Han höll mobilen i ena handen, en vattenflaska i den andra och ändå lyckades han tränga sig ner in på gatan med husbilen hängandes efter. Några tut blev det när dom fick backa

Imponerande.

Verkstaden visade sig sen vara ett riktigt guldkorn. När jag siktade på verkstad att försöka komma närmare hade jag denna och den inne i Messina som intressanta alternativ. Den i Messina såg större ut men jag tänkte att denna förmodligen är lite mer personlig och kanske även har lättare att klämma in oss. 4,7 i betyg på Google såg också bra ut. Helt klart rätt val visade det sig.

Iveco Saponara - Salvatore Risica - Officina Meccanica
Vi kom dit vid 17-tiden och alla var på väg hem. Bärgaren ställde av oss utanför och verkstadschefen sa via google translate att dom hade mycket men skulle försöka kolla på bilen imorgon. Vi bugade och bockade av tacksamhet naturligtvis. Han frågade om vi ville ha el så jag slängde elkabeln över muren och fick den inkopplad.
Det blev en riktigt trevlig kväll på stan med middag och några drinkar för mig och gumman. Vi var lättade över att vi nu iaf hade bilen ståendes på en verkstad. Jag visste också att det inte var fel på växellådan eller kopplingen så någon större reparation skulle rimligen inte behöva göras.
Jag funderade lite på hur jag utan språk skulle kunna förklara för dom vad jag kommit fram till eftersom mina fördomar sa mig att det finns en risk att dom vill börja riva i koppling eller växellåda. Då kan det bli dyrt och ta tid.
På morgonen vid 9-tiden kom chefen ut och jag visade vad som händer när man skall iväg. Han testade 10 sekunder och sa direkt ”electronic problem”. Tack! Där fick jag för mina fördomar.
En kille kommer ut och kopplar in sin dator sen gräver han och en kollega under instrumentbrädan och huven samtidigt som dom testar med datorn och mäter. Ingen kan någon engelska.
Vi sitter hela tiden i husbilen och väntar.
Efter någon timme vill dom provköra och vi stänger dörrarna så dom kan köra.
Allt funkar
Chefen säger att det är kabelbrott mellan en av switcharna på bromspedalen och bilens ECU (dator). Dom gjorde en tillfällig testkoppling men skall nu dra en ny kabel rätt väg.
Kl 13.00 är vi på rull igen bara 300€ fattigare. Ett fyndpris

Vi ”tappade” ganska precis ett dygn men fick en mycket trevlig kväll i en stad vi aldrig hade sett annars.
Södra Italien är nu avklarat för oss. Dom kan höra av sig igen när dom städat upp längs vägarna och fixat asfalten.
Men norra Italien åker vi gärna tillbaka till.
